Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rödlök ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1160
Rödlök—Rörek
Rödlök, hot., se Allium.
Rödmetall, Rödgods, rödfärgade legeringar
med hög kopparhalt.
Rödmire, hot., ett namn på Ayiagallis
arven-sis (se d. o.).
Rödmålla, hot., se Chenopodium.
Rödnarv, hot., se Spergularia.
Rödolja, kem., blandning av anilin med
orto-och paratoluidin. Genom oxidation bildas
briljant-fuksin, vars upptäckt medförde
den planmässiga framställningen av
tjär-färgämnen.
Rödplister, hot., se Lamium.
Rödsjuka, veter., smittsam sjukdom hos svin.
Rödskinn (eng. redskins), oegentlig
benämning på Nordamerikas indianer.
Rödskörhet, se Rödhräcka.
Rödslag, miner., äldre benämning på
zinkmalm i Sala gruva.
Röd snö, snö, som färgats röd av vissa
encelliga alger, förekommer stundom
sommartid i högfjäll och arktiska trakter.
Rödsot, se Dysenteri.
Rödspotta, Rödspätta, zool., en art flundra.
Rödsten, dets. som orsten.
Rödstjärt, zool., en art trastfåglar,
Phæni-cu’rus phænicurus.
Rödsvingel, hot., se Festuca.
Rödträ, se Benträ.
RÖdvattensträdet, hot., se Erythrophlæum.
Rödved, av begynnande röta mörkfärgad
lövträdsved.
Rödven, hot., se Agrostis.
Rödvide, hot., se Salix.
Rögne, nord. myt, ett av Odens namn.
Rök, kamer., se Matlag.
Rök, sädesskvl (Småland), liten sädesstack
(Västergötland).
Rökanaly’s, kem., analys av de gaser, som
jämte sot alstras vid eldning.
Rökförbränning, tekn., missvisande
benämning på "rökfri eldning", d. v. s. eldning
med sotfri rök.
Rökgasförvärmare, tekn., apparater, i vilka
rökgasvärmet utnyttjas till
föruppvärmning av matarvatten 1. förbränningsluft i
ångpannetekniken.
Rökglas, tekn., färgat glas, som absorberar
ljuset jämnt över hela spektrum, så att
det i tunnare skikt synes rent grått, i
tjockare än c:a 5 mm. svart.
Rökkvarts, miner., dets. som Röktopas.
Röksegel, sjöv., skydds segel, som upp sättes
för att hindra kabyssröken att slå ned
mot fartygsdäcket.
Rökstenen, runsten vid Röks kyrka i
Östergötland, med den längsta kända och
mycket märkliga runskriften.
Röksvampsläktet, se Lycoperdon.
Röktopa’s, se Bergkristall.
Rökvacka, petrogr., porös dolomit.
Rölleka, hot., se Ächillea.
Rö’mer, se Remmare.
Römeri’t, miner., hyacintrött, monoklint
järnsulfat.
Römermonat (/. -må’n-), "Rommånad",
enhet för riksständernas krigsskatt till
kejsaren i det gamla tyska riket.
Rönn, hot., se Sorhus.
Rönn 1. Ronn (isl. Hrönn), nord. myt., en av
Ägirs och Rans döttrar.
Rönnoxel, hot., se Sorhus.
Rö’ntga, behandla 1. undersöka med
Röntgenstrålar. — Röntgenanaly’s, fys.,
undersökning av ett ämnes kristallstruktur
medelst Röntgenstrålar (se d. o.);
undersökning av vilka grundämnen, som ingå
i ett preparat, genom bestämning av
dettas röntgenspektrum. —
Röntgenanatomi’, vetenskapen om människokroppen
sådan den ter sig i röntgenbild. —
Röntgenbehandling, röntgenstrålarnas
begagnande som läkemedel. — Röntgenca’ncer,
hudkräfta hos personer vid
röntgenlaboratorier. — Röntgendlagnosti’k,
vetenskapen om de avvikelser från normala
förhållanden, genom vilka man av en
röntgenbild kan sluta till förekomsten av en
sjukdom. —• Röntgendo’s, den avvägda
strålningskvantitet varmed en sjukdom
behandlas. — Röntgenekse’m,
Röntgen-dermati’t, eksem 1. dermatit hos
röntgen-personal. — Röntgenfotografi’ 1.
Rönt-genografi’, metod att medelst
Röntgenstrålar (se d. o.) åstadkomma bilder; en
medelst röntgenfotografering
åstadkommen bild. — Röntgengenomlysning,
Ra-dioskopi’ 1. Röntgenoskopi’, konsten att
medelst röntgenstrålar åstadkomma en
bild av kroppens inre på en fluoreserande
skärm. — Röntgenlavemang,
Röntpn-måltid, lavemang 1. måltid som innehåller
skuggande medel. — Röntgenogra’f,
röntgenfotograf. — Röntgenogra’m,
röntgenbild, -fotografi. — Röntgenolo’g, person
som studerar röntgenstrålarna; läkare
som använder sig av röntgenbehandling.
— Röntgenologi’, vetenskapen om
röntgenstrålarna och deras medicinska
användning. — Röntgenoskopi’, se
Röntgengenomlysning. — Röntgenrör, elektriska
"lampor" som åstadkomma
röntgenstrålar. — Röntgenstrålar 1. X-strålar, fys.,
ett slags av den tyske fysikern Röntgen
1895 upptäcka, genom elektricitet
framkallade, för ögat osynliga strålar, som
kunna passera genom åtskilliga
ogenomskinliga kroppar och möjliggöra
iakttagandet av inre kroppsdelar. Genom deras
inverkan på en fotografisk plåt erhållas
avbildningar av fasta inre kroppsdelar. —
Röntgenteknik, de mekaniska och
elektriska anordningar som krävas för
framställandet av röntgenstrålar. —•
Röntgenterapi’, röntgenbehandling.
Röppisft, miner., en fayalitvarietet.
Rör, i Sydsverige benämning på jordfria
gravkummel från forntiden.
Rörek 1. Rörik, fornnordiskt mansnamn =
Rodrik (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
