- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1161

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rörborr ... - S

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rörborr—S. A. B.

1161

Rörborr, tekn., verktyg för hålslagning i
tegelmurar o. d.; består av ett i ena änden
tandat stålrör.

Rördrom, zool.y se Botaurus.

Rörelseenergi, dets. som "levande kraft".

Rörelsekvantite’t 1. Rörelsemängd, fys.,
produkten av måttalen för en massa och
dennas hastighet.

Rörelseterapi’, sjukgymnastik. Jfr Terapi.

Rörflen, bot., se Phalaris.

Rörflöjt 1. Rörkvist, tonk., benämning på en
orgelstämma.

Rörosrasen {no. röroskvæg]y med vår
fjällras besläktad nötkreatursras från Röros
härad i Norge.

Rörpneumati’k, tonk., anordning å orglar,
varvid komprimerad luft användes för
utlösande av alla vid spelningen utförda
rörelser.

Rörpost, anordning för transport av brev
m. m. Försändelserna inläggas i tuber,
vilka på pneumatisk (se d. o.) väg
pressas 1. sugas fram i rörledningar.
Användes såväl inom större affärer, som för
postbefordran i städer o. s. v.

Rörsopp, se Boletus.

Rörverk, tonk., tungstämmorna i en orgel.

Rö’scha (av ty. Röschen, liten ros, rosett),
boktr., benämning på ett slags
infattningar, ramverk o. d.

Rö’skva, nord. myt., Tors tjänarinna, syster
till Tjalve.

Rösmansblod, bot., se Hyjjericuin. Jfr Rös.

Röst (holl. rust, viloställe), sjöv., av
plankor hopfogad utbyggnad från ett fartygs
sida, särskilt för att sprida vanten.

Röst 1. Röste, hyggn., takresning.

Röstenen, arkeoL, ett av Sveriges äldsta och
märkligaste runminnesmärken.
Anträffades utanför Näbbestad i Bohuslän 1919.

Rösthugnedagen, gammalt namn på
bönesöndag.

Röttisi’t, miner., ett grönt, vattenhaltigt
nickelsilikat från Röttis i Sachsen.

Rövarkräfta, zool., se Birgus.

Rövarsyno’den, av påven Leo I präglad
beteckning för kyrkomötet i Efesos 449.

Rövarättika, med., Ace’tum qua’tuor
ladro’-num, Acetum prophyla’cticum, en
desin-ficierande vätska, beredd av åbrodd,
pon-tisk malört, vinruta, salvia, krusmynt a,
rosmarin, kryddnejlikor, muskot, kamfer,
vinättika m. m.

S.

S, s, som romerskt taltecken = 70, S =
70,000.

S, förk. för lat. Sextus.

S, förk. för Sankt (a), Saint(e), San,
San-t(a), Såo (se d. o.).

s, förk. för sida; söder, syd; i engelska
fickur förk. för slower, långsammare;
internationell förk. för sekund.

S i svenska kurslistor = pappersmynt
(sedlar).

S, s, på recept förk. för lat. si’gna, påteckna
signe’tur, må påtecknas, 1. suma’tur, må
tagas.

S såsom mynttecken betecknar för
Frankrike Rheims 1., med krona över, Troyes,
för Spanien Sevilla.

S, kem., atomtecken för svavel (lat. su’lfur).

S, s, tonk., förk. för ital. Segno, senza,
sini-stra, solo, suhito (se d. o.).

SA, förk. för ty. Sturmabteilu’ngen,
storm-avdelningar (urspr. sportavdelningar),
avdelningar inom det militärt
organiserade nationalsocialistiska partiet i
Tyskland. Benämningen har överförts även till
Sverige. Eliten inom nämnda
organisation benämnes Schutzstaffel,
skyddsstaf-fetter (förk. SS) och utgör ledningens
spec. skyddsvakt. — SA-man, medlem av
en stormavdelning; medlem av
nationalsocialistiska partiet.

S. A., förk. för lat. Securitas Augusti 1. Spes
Augusti (se d. o.); förk. för fr. Son altesse,
hans (hennes) höghet; förk. för eng.
South-Africa, Syd-Afrika.

Sa, kem., atomtecken för Samarium (se
d. o.).

s. a., förk. för lat. Secu’ndum a’rtem,
konstmässigt, 1. sine anno, utan årtal.

s:a, förk. för summa.

Sa’adi, se Sadi.

Sa’adi-dynastien, marockansk
1500-tals-dynasti.

Saalfeldergrönt (Z. sa’l-), dets. som
Schwein-furthergrönt (se d. o.).

Saan, inhemska namnet på bushmän (se
d. o.).

Saanenget {1. sa’n-), getras från
Saaner-dalen i Schweiz.

Saanerkäse, ty. (1. sa’n-), en ost, som
tillverkas i Saanerdalen i Schweiz.

Saari, fi. (1. sa’ri). "ön", den sköna Kyllikkis
hemvist i folkeposet "Kalevala".

Saarområdet (1. sa’r-), stenkolsdistrikt
omkring floden Saar. Ställdes genom
Ver-saillesfreden 1919 under Nationernas
förbunds förvaltning, men återlämnades
efter folkomröstning 1935 till Tyskland.

S. A. B., förk. för Sveriges allmänna
biblioteksförening.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free