Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Saba ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1162
Saba—Saccata
Saba, fordom rike i s. Arabien, residens för
"Drottningen av Sab a", bekant
från kung Salomos historia (Kor. 1: lo).
Sabadflla, Sabadillfrö, Lusfrö, Husarfrö,
Kapucinerfrö, farm., fås av den
mexikanska liljeväxten Sabadi’lla ojficina’lis (syn.
Veratrum officinale). Fröna, Se’mina
sahadi’llæ, innehålla den giftiga
alkaloi-den veratrin m. fl., och nyttjas mot
ohyra. — Sabadillättika, Lusättika, är ett
ättiksurt spritextrakt av sabadillfrö.
Sabadilli’n, kem,, giftig alkaloid i Sabadilla
(se d. o.).
Saba’dius, se Sabazios.
Sabai’ter, palestinska munkar, efterföljare
av eremiten Sabas (f. 439).
Saba’1, bot., ett amerikanskt palmsläkte. —
S. mexica’na, palmatopalmen, har blad,
vilka användas till mexikanernas
bred-skyggiga hattar, ^om&reros de Patate. —
S. palme’tto, ger ett eftersökt skeppsvirke.
Sabani’llarata’nia, farm., rataniarot (se
d. o.) av Krame’ria i’xna. från
Mellanamerika.
Saba’zios {lat, Sabadius, Sebadius), gr,-rom.
myt., gudomlighet, som sammanfaller med
Dionysos.
Sabbat {hebr. schabbàth), eg. vila; vilodag,
(hos judarna lördagen). — Sabbatsbrott,
jur., kränkning av sabbatens helgd. —
Sabbatsgräns, den gräns, som ej fick
överskridas av judarna vid sabbatsresa. —
Sabbatsresa 1. Sabbatsväg, den bestämda
vägsträcka, som judarna ej fingo
överskrida på sabbaten. — Sabbatsår, hos
judarna vart sjunde år, ett högtidsår, då
jorden skulle vila, d. v. s. icke odlas. —
Sabbata’rler, eg. sabbatsfirare; s. k.
sjundedagsadventister (jfr Adventister),
vilka vänta Kristi snara återkomst i
synlig måtto och betrakta lördagen som
vilodag; även = Ny-israeliter (se d. o.). —
Sabbatfrer, stränga iakttagare av
sabbatens helgd.
Sabbatine, fr. {1. -ti’nn), övning i
disputerande; ordstrid.
Sabbati’rer m. fl., se under Sabbat.
Sabbik, i Stockholms skärgård benämning
på småfisk, som stimmar kring
bryggorna, såsom smörbult, elritsa m. fl.
Sabe’er, ett fornarabiskt folk; även
stjäm-dyrkare. —• Sabei’sm, stjärndyrkan.
Sa’bel (po. sza’bla), krigsk., ett huggvapen
med mer 1. mindre krokig klinga. —
Sabel-bajone’tt, bajonett för såväl hugg som
stöt. — Sabelsågbajone’tt, sabelbajonett,
vars rygg är försedd med sågtänder. —
Sabeltaska, en vid sabelkopplet fästad,
platt läderväska. — Sabelvälde, dets. som
militarism (se d. o.).
Sabe’ller, fornitalisk folkgrupp,
omfattande främst sabiner (se d. o.), æquer,
mar-ser och volsker.
Sabellia’ner, en kristen sekt, i 3:e årh.
stiftad av presbytern Sabe’lliuB i Afrika^
vilken antog blott en person i gudomen.
— Sabelliani’sm 1. Modalfsm, Sabellius^
lära.
Sabellilja, bot., se Gladiolus.
Sabeltra’chea, med., vid struma
förekommande tillplattning av luftrören.
Sabier = J ohanne skris tna (se d. o.).
Sabi’na, eg. sabinska (jfr Sabiner); ett
kvinnonamn, den gudfruktiga; farm., se
Ramuli sabinæ.
Sabi’ne, astr., en av småplaneterna.
Sabine, eng. (1. sä’bbajn), sävenbom. Se
Ramuli sabinæ.
Sabi’ner, ett italiskt folk, från vilket
medborgarna i det nygrundade Rom rövade
sig hustrur ("sabinskornas bortrövande’’).
Sabiiiia’ner, under romerska kejsardömet
namn på de personer, som i likhet med den
romerske rättslärde Masii’rius Sabi’nus
ansågo, att lagen borde tolkas
förnämligast efter sin ordalydelse.
Sabinskornas bortrövande, se Sabiner.
Sabinört, bot., sävenbom. Se Ramulis
sabinæ.
Sabji’, farm., sort av indisk hampa, använd
till Hasjisj (se d. o.).
Sabon, boktr., grov, tryckstil, till plakat o. d.,
uppkallad efter Jakob Sabon, Frankfurt
a. M. (1590).
Saboréer, rabbinska lärare ("prövare",
"granskare") i talmud vid de babyloniska
skolorna på 500-t.
Sabot, fr. (1. sabå’), träsko. — Sabotière (1.
-iä’r), träskodans.
Sabotage (Z. -ta’sj; av fr. saboter, arbeta
trögt, av sabot, träsko), en arbetarnas
kampmetod, bestående i skadegörelse å
maskiner, andra produktionsmedel 1.
produkter. Ibland även liktydigt med passivt
motstånd i arbetet. — Sabotagetaktik,
metod, som går ut på sabotage. —
Sabo-tö’r, utövare av sabotage. — Sabote’ra,
utöva sabotage.
Sabre’ra (fr. sabrer), nedsabla, nedhugga.
Sabromi’n, farm., dibrombehensyrat
kalcium.
Sabu’dja 1. Sabu’scha, handelsnamn på
le-vantinsk bomull. —• Uso-Sabu’dja,
sekun-da Sabudja.
Sabu’rra, lat. (av sa’biilum, sand),
skepps-sand, ballast; med., orenlighet i
tarmkanalen. — Saburra’l, som härrör av dylik
orenlighet.
S. A. C., förk. för Sveriges arbetares
centralorganisation.
Sac, fr. il. sack), säck, påse. — Sac de nuit
(l. - dö nui’), nattsäck.
Saccade, fr. {1. sacka’dd; av sp. sacar,
draga), ridk., häftig ryckning med tygeln;
tonk., kraftig strykning med fiolstråken,
varvid flera toner samtidigt
åstadkommas. — Saccade’ra, rycka häftigt med
tygeln. — Saccaderad, kort och ojämn,
hackig (särskilt om stil).
Sacca’ta^ lat.^ bot.^ med säckar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
