- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1163

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sacch. ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sacch.—Sacrifizio delP intelletto

1163

Sacch,, förk. för saccharum (se d. o.).

Sacchara’s, se under Saccharum.

Sacchara’t, Saccharifikatio’n,
Saccharime’-ter, Saccharo’s etc., se Sackarat o. s. v.
(under Saccharum).

Sacchari’na, bot, med färg av bränt socker.

Saccharomyce’te;s, lat., bot., jästsvampar. —
Saccharomy’ces, bot., jästsvampsläkte. —
S. a’lbicans, torsksvamp. — S. cerevi’siæ,
öljäst. — Saccharomy’cespreparat,
jästpreparat för medicinskt bruk.

Sa’ccharum (gr. sa’kchar), socker,
sockerrör. — S. album, raffinadsocker. — S.
amyla’ceum, stärkelsesocker. — S. Ia’ctis,
farm., mjölksocker, en sockerart, som
finnes i mjölk och fås som biprodukt vid
ostberedning-. — S. Satu’rni, kem., blysocker.

— S. u’væ, u’veum 1. uva’rum, druvsocker.

— S. vanfllæ, vaniljsocker. — Sacchara’s,
dets. som Inverta’s. — Sacchari’der,
sockerarter. — Sackara’t, förening av
rörsocker och olika baser. — Sackarifikatio’n,
förvandling till socker; sockerberedning.

— Sackarime’ter 1. Sackarometer (av gr.
me’tron, mått), fys., sockermätare. —
Sackarimetri’ 1. Sackarometri’,
sockermätning, bestämning av den mängd
kri-stalli serbart socker, som innehålles i en
lösning. — Sackari’n, benzoesyresulfinid,
ett ur stenkolstjära framställt ämne med
en intensiv sötma. — Sackari’na, pl., med.,
sockerhaltiga läkemedel. — Sackaro’s,
rörsocker.

Sacco di Roma, ital. {1. -kå di rå’-), "Roms
plundring", benämning på den förödande
stormningen av Rom 1527.

Saccole’va, se Sakoleva.

Sa’cculus, lat., liten säck, påse.

Sa’ccus, lat., säck. — S. lacrima’lis, anat.,
tårsäcken.

Sacella’n, Sacellani’, se under följ. ord.

Sace’llum, lat., helgonkapell. — Sacella’n,
kaplan, kapellpredikant. — Sacellani’,
kapellförsamling; komministerbefattning.

Sa’cer, fem. Sa’cra, neutr. Sa’crum, lat.,
helig; även förbannad. Jfr Sacra. — Sacer
e’sto, du (han) skall vara förbannad! hos
de gamla romarna en juridisk formel,
varigenom någon förklarades fågelfri. —
Sacer mens, Heliga berget.

Sacerdota’1 (av lat. sace’rdos, präst),
prästerlig. — Sacerdota’le, kyrkohandbok.

— Sacerdotalexamen, prästexamen. —
Sacerdo’tium (fr. sacerdoce),
prästämbete; prästerskap; prästadöme.

Sacha’rja, se Sakarias.

Saché (fr. sachet), parfymdyna, liten påse.

Sachem (eng. 1. sä’tjem), indianhövding.

Sa’chser 1. Sa’chsare, en germansk folkstam,
tidigast bosatt i nuv. Holstein, efter vilken
staten Sachsen i Tyskland är uppkallad.

— Sachsisk, som har avseende på Sachsen
1. sachsema. — Sachsiska diamanter, till
smycken slipad bergkristall. — Sachsiskt
blått, tekn., en blå färg, som består av in-

digokarmin, löst i vatten. — S. grönt =
Rinmans grönt (se d. o.). — S. porslin,
Meissenporslin.

Sachsenchronik (1. -krå’-). den äldsta tyska
prosakrönikan. Avhandlar
världshändelserna och tyska kejsarnas historia till
1248.

Sachsenspiegel (/. -sjpi’-). "Sachsarnas
spegel", en i början av 1200-t. på lågtyska
författad framställning av då i Sachsen
gällande rätt.

Sack, engelsk vikt (för ull) = omkr. 165 kg.;
holländskt mått (för säd) ~ 1 hl.

Sacka, sjöv., bli efter, röra sig bakåt.
(Felaktigt: Sacka efter.)

Sackara’t, Sackarime’ter, Sackari’n,
Sacka-ro’s m. fl., se under Saccharum.

Sacking, eng. (1. sa’cking) = Bagging (se
d. o.).

Sa’cra, lat. (av sa’cer, helig), pl, heliga ting,
helgedomar, kyrkligt gods; heliga bruk,
gudstjänst. — S. cæsa’rea maj€’stas,
heligt kejserligt majestät. — S. congrega’tio
sancti offi’ci, lat., den utomspanska
inkvisitionens högsta styrelse, en
kardinal-kongregation, "heliga tjänsten", inrättad
1542. — S. conversazione, ital. (1.
-satsiå^ne), se Santa conversazione. —
S. rappresentazione, ital. (1. -tatsiå’ne),
"heli^ skådespel", ett slags liturgiska
skådespel uppförda av
lekmannabrödra-skap vid kyrkofester omkr. 1450—1550. —
S. Scriptu’ra 1. Scriptura Sacra, den heliga
skrift. — S. Via, se Via sacra.

Sacra’l (lat. sacra’lis), anat., som avser
korsbenet (os sacrum). — Sacralmärgen,
nedersta delen av ryggmärgen.

Sacramenta’le 1. Sacramenta’rium, lat. (av
sacrame^ntum, helig handling),
mässordning, gudstjänstordning. —
Sacramenta-rium Gelasia’num, 600-t., uppkallat efter
Gelasius I. — S. Gregoria’num, 700-t.,
uppkallat efter Gregorius I. — S.
Leonia’-num, från mitten av 500-t, uppkallat efter
påven Leo I.

Sacrame’ntum, se Sakrainent.

Sacra’rium, lat. (av sa’cer, helig), kärl 1.
skåp till förvaring av hostian 1. reliker;
helgedom, tempel, bönehus.

Sa’cra Scriptu’ra, se under Sacra.

Sacra’tio ca’pitis, lat., hos de gamla romarna
ett straff, som medförde fågelfrihet.

Sacré coeur de Jésus, fr. (1. säkre’ kör [hårt
k] dö sjesy’ss), Jesu heliga hjärta. Se vid.
Congrégation du Sacré-coeur de Jésus.

Sacre rappresentationi, se under Sacra.

Sacrificium, lat. (fr. sacrifice), offer;
uppoffring; katolsk högmässa. — S.
intelle’c-tus, lat., se Sacrifizio delV intelletto. —
S. mi’ssæ, mässoffer, det försoningsoffer,
som, enligt katolikernas tro, prästen i
nattvarden frambär till Gud. —
Sakri-ficie’ll, som angår sacrificium.

Sacrifi’zio deir intelle’tto, ital., förståndets
offrande; en av en yttre auktoritet fram-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free