- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1164

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sacrilegia minuta pumuntur, magna in triumphis feruntur ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1164

Sacrilegia minuta pumuntur, magna in triumphis feruntur—Safflor

kallad underkastelse under en åskådning,
som är oantaglig för förnuftet; trons
upp-höjelse över förnuftet.

Sacrile’gia minu’ta pumu’ntur, ma’gna in
triu’mphis feru’ntur, lat., små helgerån
straffas, stora bäras i triumf (Seneca:
Epistolæ 87,20).

Sacrile’gium 1. Cri’men sacrile’gii, lat.,
kränkning av religionen, förbrytelse mot
det heliga; tempelskändning, helgerån,
kyrkostöld. — Sacrile’gus,
tempelskän-dare, helgerånare, kyrkotjuv. —
Sakri-le’gisk, som har avseende på sacrilegium.

Sa’cri ministe’rii adju’nctus, Sacri ministerii
candida’tus, se under Sacrum ministerium.

Sa’cri o’rdines, lat., heliga ämbeten,
kyrkoämbeten.

Sacristi’tium, mlat., inställande av
gudstjänsten o. a. kyrkliga förrättningar på grund
av interdikt (se d. o.).

Sacrococcyge’us, anat, som avser kors- och
stjärtbenen.

Sacrocoxalgi’, med., inflammation i leden
mellan höft- och korsbenen.

Sa’cro egoi’smo, ital., ’’helig egoism",
slagord ur ett tal av konseljpresident Salandra
(1914), där han sålunda betecknade
Italiens beslut att på grund av nationella
intressen undandra sina förbundna sitt stöd
i världskriget.

Sacrolumba’l, anat., som avser
korsbens-och ländregionen.

Sa’crum, anat., korsbenet (os sacrum).

Sa’crum colle’gium, lat., "heliga kollegiet",
d. v. s. kardinalernas församling.

Sa’crum impe’rium Roma’num natio’ms
ger-ma’mcæ, lat., "heliga romerska riket av
tyska nationen", d. v. s. tysk-romerska
kejsardömet.

Sa’crum ministe’rium, lat., predikoämbete.
— Sa’cri ministe’rii adju’nctus,
pastorsadjunkt. — Sacri ministerii candida’tus,
prästkandidat.

Sadalmeli’k och Sadalsu’nd, astr., tvenne
stjärnor i stjärnbilden
Vattumannen.

Sadducéer (eg. zadokiter, avkomlingar av
Zadök, en överstepräst på Davids tid),
bland de forna judarna prästpartiet
(motståndare till fariséerna), som förkastade
den muntliga traditionen, förnekade
änglar och själens odödlighet och ansåg, att
människan handlade av fri vilja och
därför själv var skuld till sitt öde. —
Saddu-cei’sm, sadducéernas lära.

Sadel, tonk., upphöjning framför snäckan
på stråkinstrumentens greppbräde.

Sadelled, anat., ledgång vars ändar likna
ytorna av två korsvis lagda sadlar, t. ex.
mellan tummen och handloven.

Sadelplats, område å kapplöpningsbana, där
hästarna sadlas före tävlingen.
Samlingsplats för fackmännen och den mest
intresserade publiken.

Sadelstad, den del av ryggen på en häst, där
sadeln skall ligga.

Sadeltak, byggn., tak med takås och två fall
med takfot samt två gavlar.

Sadh 1. Sadhu (sanskr., ren), indisk
beteckning för helig man 1. asket; indisk sekt.

Sa’dhya, ind. myt., en särskild, efter
gudarna skapad klass av gudomliga väsen.

Sa’di (av arab. zåhid, återhållsam), pL,
turkiska munkar utan fast hemvist.

Sadi’sm, efter den beryktade franske
romanförfattaren markis de Sade benämning på
en sinnessjukdom, som yttrar sig på det
sätt, att den sjuke, en älskande, finner sin
tillfredsställelse i att plåga och pina sin
älskade. Jfr Masochism.

Sadi’st, anhängare av sadismen (se d. o.).

Sadko’, rysk mytologisk sagofigur. S. var en
fattig harpspelare, som med sitt spel
tjusade sjökonungen och av honom fick stora
rikedomar.

Sa’dr-i-asa’m, arab.-turk., "den förnämsta
hedersplatsen", storvesir (se d. o.).

Sæ-, se även Sä-.

Sæ’culum, lat., sekel, århundrade; i den
kanoniska lagen: det världsliga, det timliga,
världen i motsats mot kyrkan. — S.
obscu’-rum, lat., "det mörka århundradet",
vedertagen beteckning for det förfallets
århundrade, som inbröt med frankiska
rikets upplösning (slutet av 800-t.).

Sædemaaned, da. {1. -mån-), dansk
benämning på oktober.

Sæmunds Edda, se Edda,

Sækkedal, no., geol., se Säckdal.

Sæ’pe sti’lum ve’rtas, lat., "vänd ofta
grif-feln", d. v. s. fila omsorgsfullt det du
skrivit (Horatius: Satiræ, I, 10,72).

SæpiaVia, Sæpinfcola, lat. (av Sæ’pes,
gärdesgård), bot., växande på gärdesgårdar.

Safa’r, arab. {turk. Sefe’r), andra månaden
i den muhammedanska kalendern. —
Sa-fa’ri, bärarkaravaner.

Safari’der, se Saffarider.

Safavi’der = Safider (se d. o.).

Safech, egypt. myt., bibliotekens gudinna.

Safe-deposit, eng. {1. sejf dipå’sit),
kassavalv i en bank, bankfack.

Safe for democracy, eng. {1. säf får
dimå’-krössi), citat ur nordamerikanske
presidenten Wilsons tal till kongressen vid
föreslåendet av krigsförklaringen mot
Tyskland 1917. {The world must be made
safe for democracy, världen måste
tryggas åt demokratien).

Saffari’der, en persisk regentätt (878—912).

Saffia’n (efter exportstaden Saffi i
Ma-rokko), tekn., turkiskt skinn, marokäng,
ett glänsande, glatt, strimmigt 1. kornigt,
på ena sidan färgat läder av get-, bock-,
får- 1. lammskinn; kem., kristalliserad
alun.

Sa’ffisk, oriktigt för Sapfisk (se d. o.).

Saiflo’r, bot., FWres caWthami, vild saffran,
rörblommorna av den i Ostindien inhem-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free