Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Saho ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1166
Saho—Sakropolitik
Saho 1. Schoho, nomadstam mellan
abessinska höglandet och Röda havet.
S. A. I., förk. för Son altesse impe^rial, hans
kejserliga höghet.
Saidschützersalt, /cem., magnesiumsulfat. —
Saidschiitzervatten, böhmiskt bittervatten,
innehållande bl. a. magnesium- och
natriumsulfat.
Sa’iga, zooL, en afrikansk antilopart.
Sai’k, sjöv., ett slags österländskt fartyg.
Saillant, se under följ. ord.
Saillie, fr, (L saji’; av lat. saWre, springa,
spritta), kvickt infall; hyggn., utsprång,
utbyggnad. — Saillant (Z. saja’ng),
utstående, framskjutande; bitande kvick;
snillrik; utmärkt; märklig.
Sailor, eng, (L sä’lör), seglare, sjöman.
Saine’te 1. Sayne’te, (1. saj-), sp.,
mellanspel, som uppföres mellan akterna i ett
skådespel.
Saint, fem, Sainte (förk. S., St., Ste.), fr.
(1. säng, sängt; lat. sa’nctus), helig; den
helige. — Saint-Charles-systrarna (1.
-sja’rl-), en fransk diakonissorden. —
Saint Crépin, se under Crépin. — Saint
Denis {1. - döni’), Frankrikes
skyddshelgon. — Sainte ligue. La, fr, {I, - ligg),
heliga ligan, 1. Sainte union, La, fr, (1.
- yniå’ng), heliga förbundet, katolskt
parti i Frankrike under ledning av
släkten Guise, bildat 1576. — Saint-Esprit (I,
-täspri’), Helige ande; ~ Ordre da
Saint-Esprit (se d. o.). — Saint-Foy, se Gonsac.
- Saint-Germains avförande kryddor (Z.
- sjärmä’ngs -), se Species laxantes S:t
Germain. — Saint-Graal, den heliga
Graal. Se Graal. — Saint-Hubert (I
-ybä’r), jägarnas skyddspatron. — Saint
James, eng. (1. sent djäms), namn på
Londons konungapalats. — Saint-Julien (1.
-sjyliä’ng), ett förträffligt franskt rödvin
från en by med samma namn i
departementet Gironde. — Saint-simoni’sm, den
socialistisk-kommunistiska lära, som
förfäktades av den franske filosofen greve
Claude Henri de S:t Simon (d. 1825). —
Saint-simoni’ster, anhängare av denna
lära. — Saint-simoni’stisk, som har
avseende på densamma.
Saison, fr, {I, säså’ng), årstid; termin;
säsong, i ett större samhälle tiden för
vinternöjena. — Saison morte (1. - mårrt), eg.
den döda årstiden; den stilla årstiden, då
inga nöjen vankas.
Saitafe’rnes tia’ra, guldsmedsarbete, som
uppgavs ha tillhört den skytiske konung
Saitafernes (l:a 1. 3:e årh. e. Kr.) och
inköptes av Louvremuseet för 200,000 frcs,
men senare bevisades vara en modern
förfalskning.
Sa’itengalvanometer, fys.,
stränggalvano-meter.
Saivo amio, lapsk myt,, de dödas hem. —
Saivo-folket, de döda.
Saja’ner, ett sibiriskt folk.
Sajodi’n, farm., monojodbehensyrad kalk.
Användes som Jodostarin (se d. o,).
S. A. K., förk. för Stormäktigste
allernådig-ste konung.
Sa’ka, pl. Sa’ker, en fornindisk folkgrupp. —
Sa’kaæran, period i Indiens historia vid
början av vår tidräkning.
Sakai, ett folk på halvön Malakka.
Sakala’ver, negroid folkstam på
Madagaskar.
Saka’li-scheri’f (av turk. sakàl, skägg, och
arah. scherif, helig), det heliga skägget,
hår ur Muhammeds skägg, vilka i
Konstantinopel en gång vart år högtidligen
förevisas.
Sakari’as, se Zakarias.
Saké, japanskt ris vin med 9—15 procent
alkohol.
Saker, se Saka.
Sa’kiska, den iranska dialekt, som talades av
sakerna. Se Saka.
SakkadeVad andning, med., ryckvis skeende
inandning.
Sakkakaffe, ett kaffesurrogat, som består av
kaffefruktens torkade och rostade
fruktkött.
Sakole’va, sjöv., ett grekiskt fartyg.
Sakra’l (av lat. sacer, helig), som avser
religionen 1. gudstjänsten.
Sakral (av lat. sa’crum, korsbenet), anat.,
som avser korsbenet. — Sakrala
nerv-ple’xus, anat., nät av nerver i
korsbens-trakten, varav grenar innervera benen. —
Sakra’lparasi’t, med., en asymmetrisk
dubbel missbildning i korsbenstrakten och
med yttre karaktär av svulst.
Sakrame’nt (lat. sacrame’ntum, fr.
sacre-ment), högtidlig religionshandling, som
tillskrives hemlighetsfulla, övernaturliga
verkningar (i lutherska och reformerta
kyrkorna dopet och nattvarden, i katolska
kyrkan dessutom konfirmationen, hoten,
prästvigningen, äktenskapet och sista
smörjeisen); nådemedel. —
Sakramentshus, hostians och monstransens
förvaringsrum. — Sakramentsstriden,
nattvardsstriden, reformatorernas strid om
nattvardsläran. — Sakramental, som hör
till sakramenten. — Sakramentaler, pL,
personer, som betyga en anklagads oskuld
medelst på sakramenten avlagd ed. —
Sakramentalier, pl., i katolska kyrkan
benämning på heliga handlingar, som icke
äro sakrament. — Sakramenta’rium, se
Sacramentale.
Sakrificiel, se under Sacrificium.
Sakrile’gisk, Sakrile’gium, se Sacrilegium.
Sakrista’n (mlat. sacrista’nus, av lat, sa’cer,
helig), tillsyningsman över sakristian. —
Sakristi’a, rum i en kyrka, där de för
kyrkligt bruk avsedda föremålen bevaras och
där prästen under gudstjänsten vistas, då
hans närvaro ej kräves i själva kyrkan.
Sakropolitfk (av lat, sa’cer, helig, och poli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
