- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1169

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Salikolog ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Salikolo’g (av lat, sa’lix, pil, sälg, och gr.
lo’gos
, lära), bot., salixforskare.

Sali’n (av lat. sal, salt), saltverk.

Sali’nus, -a, -um, bot., saltväxt.

Salinafto’l, se Betol.

Sali’nas, geogr., benämning på grunda,
tidvis uttorkande saltsjöar på de
sydamerikanska slätterna.

Sali’nisk (se Salin), saltaktig.

Salinome’ter, gradervåg, areometer för
mätande av salthalten.

Salipyri’n, med., salicylsyrat antipyrin, ett
medel mot feber, reumatiska åkommor,
influensa m. m.

Salisha’ner, nordvästamerikansk
indianstam.

Sa’lisk, miner, (av S{i), kisel, och Al,
aluminium), kallas en bergart, som är rik på
kvarts och fältspat, under det att
amfi-boler, pyroxener och på dessa
beståndsdelar rika bergarter kallas fe’miska (av
Fe, järn, M (g), magnesium, och M (n),
mangan). Övergångsformer kallas
salfe’-niska.

Sa’liska bröder = Salier, lat. (se d. o.). —
S. franker, en avdelning av frankerna. —
S. kejsare, frankiska kejsare. — S. lagen
(fr. loi salique, lat. lex sa’lica), de
saliska frankernas lag, enl. vilken kvinnor
äro utestängda från arv av familjegods
och tronföljd, då manliga avkomlingar,
även från avlägsna sidolinjer, finnas. —
Salisk egendom, egendom, som går i arv
blott till manliga efterkommande.

Sali’t, kem., salicylsyrebornylester,
användes till pensling och ingnidning vid
reumatism.

Sali’t, miner., vid staden Sala funnen
mala-kolit (se d. o.).

Sali’v (lat. sali’va), kem., spott. —
Salivkörtlar, anat., spottkörtlar. — Saliva’lis,
lat., som rör spottsekretionen. —
Saliva’n-tia, pl., med., läkemedel, som befordra
spottning. — Salivatio’n 1. Salive’ring,
spottning, spottflöde; spottkur. —
Sali-ve’ra, spotta, avsöndra mycket spott;
bruka spottavsöndrande medel. —
Sali-vi’n, spottämnet.

Sa’lix, bot., pil, vide, växtsläkte tillhörande
underfam. Salica’ceæ av Hängeväxterna.
Omfattar omkr. 30 svenska arter med
hundratals korsningar sinsemellan. —
S. alba, vitpil, odlad. — S. ca’prea, sälg. —
S. cinere’a, gråvide. — S. fra’gilis,
knäckepil, skörpil. — S. gla’uca, ripvide,
fjällbuske. — S. herba’cea, dvärgvide,
matt-formig fjällbuske. — S. lana’ta, ullvide,
låg fjällbuske. — S. lappo’nium, lappvide.
S. penta’ndra, jolster. — S.
phyllicifo’-lia
, grönvide (Norrland). — S. purpu’rea,
rödvide, odlad som prydnadsbuske. —
S. re’pens, krypvide. — S. reticula’ta,
nätvide, snöfjällsbuske. — S. tria’ndria,
mandelpil, ofta odlad. — S. vimina’lis,
korgvide, odlad.

Sallad, se Salad.

Sallat, bot., se Lactuca och Salad.

Sallenti’ner, fornfolk i s. Kalabrien.

Sallerons destilla’tor (l. -rå’ngs), liten
destillationsapparat för bestämning av
alkoholhalten i sockerhaltiga drycker.

Sallum, vanligt mansnamn bland
israeliterna.

Sa’lly, engelskt kvinnonamn, förk. siv Sara
(se d. o.).

Sa’lma, spannmålsmått på Malta — 291 1.

Salmagu’ndi 1. Salmigondis, fr. (1. -gångdi’;
möjligen av lat. salgama condi’ta, med
salt nedlagda frukter), sillsalad; fig.,
mischmasch, röra, meningslöst prat.

Salmi’, kokk., ragu på kramsfågel med
brynta fläskstrimlor, mjöl, kryddor,
champinjoner och vitt vin.

Sa’lmiak, se Klorammonium. —
Salmiak-element, se Leclanchés stapel. —
Salmiak-pastiljer innehålla huvudsakligen
klorammonium, lakrits och socker. —
Salmiak-spiritus l. Salmiaksprit, kaustik
ammoniak. Se vid. Solutio ammoniaci.

Salmigondis, se Salmagundi.

Sa’lmo, zool., laxsläktet. — S. sa’lar, laxen
1. blanklaxen. — S. tru’tta, laxöringen.

Salmo’nes, zool., egentliga laxar. Se Salmo
och Salmonidæ.

Salmone’vs (lat. Salmo’neus), gr. myt.,
Aiolos’ son, dödades av Zeus’ blixt, då
han med vagn och facklor sökte härma
åskan.

Salmo’nibrev, efter en i Linköping bosatt
bokbindare vid namn Salmio’ni, som på
1860-t. tillställde några förmögna
personer anonyma hotelse- och
utpressningsbrev, benämning på dylika skrivelser.

Salmo’mdæ, zool., laxfiskar.

Salning, sjöv. (koll. zaling), vid foten av
bramstången (bramsalning), stundom
även av överbramstången
(överbramsal-ning), fastsatt trä- 1. järnkonstruktion av
långskepps liggande rundhult, långsal-ningar,
vilande på klotsar, kindbackar,
fastbultade vid masten, samt tvärskepps
gående tvärsalningar. Salningarna tjäna
till stöd för stängerna och spridning av
vanten. — Salningshorn, de yttersta
ändarna av tvärsalningarna, genom vilka
vanten gå.

Salofe’n, kem., acetylparamidofenylsalicylat,
användes vid akut ledgångsreumatism,
influensa o. d.

Salo’l, farm., ett ämne, som fås genom
uppvärmning av salicylsyra med fenol och
fosforoxyklorid. Brukas mot reumatism
samt som antiseptiskt medel för tarmen
och urinvägarna. — Salolkamfer, ljusgul
olja, som fås genom sammanrivning av
salol och kamfer. Användes mot neuralgi,
tandvärk m. m.

Sa’lome, hebreiskt kvinnonamn, den
frid-sälla. Bildat efter Salomo.

Sa’lome, astr., en av småplaneterna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free