- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1170

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Salomo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1170

Salomo—Salter

Sa’lomo 1. Salomon, hehr. {L sj^làmå),
mansnamn, den fridsälle; fig,, vis härskare och
domare. Buret av Davids son, Israels
konung. — Salomo’nisk, lik konung
Salomo i visdom. — Salomonisk dom, efter den
dom, som konung Salomo fällde i en tvist
mellan två mödrar om ett barn,
benämning på skarpsinniga och rättvisa domar
i allm. — Salomos nyckel {lat, clavi’cula
Salomo’nis), en urspr. på hebreiska
språket skriven trolldoms- 1. svartkonstbok,
som med orätt tillskrivits konung Salomo.
— Salomos oden, en samling
gammalkrist-na hymner från 100-t. e. Kr. — Salomo
och Marko’lfus, medeltida sagomotiv om
judakonungen och hans motståndare,
byp-gt på judiska arvsägner (lyriskt
behandlat av Levertin i diktsamlingen
"Salomo och Morolf"). — Salomos ordspråk
1. Ordspråksboken, en av Gamla
Testamentets böcker, av okänd författare. —
Salomos predikare, se Predikareboken. —
Salomos ring, magisk ring, som enl.
sägnen gav Salomo makt över andarna.
(Jfr Frödings dikt "Salomos insegel").

Salomos ljusstake, bot., se Lepidium.

Salomos sigill, bot., se Polygonatum.

Salon, fr., se Salong och Saloon.

Salo’na, ett omtyckt dalmatiskt vin från
Salona.

Salo’ng (fr. salon), urspr. stor, hög sal;
elegant sällskapsrum; å teatrar o. s. v. större
rum med sittplatser för publiken; sal,
där konstverk utställas. — Salongen,
benämning på den årliga konstutställningen
i Paris, som urspr. hölls i salon carré i
Louvren. —• Salongsgevär, skjutvapen,
som kan brukas inomhus. —
Salongslibe-ra’l, person, som utan djupare övertygelse
hyser 1. ger sig sken av att hysa liberala
åsikter. -— Salongsmusik, ytlig
förströelsemusik för piano. — Salongsmänniska,
van och elegant sällskapsmänniska. —
Hålla salong, på bestämda dagar mottaga
en umgängeskrets för litterär,
konstnärlig 1. vetenskaplig underhållning. —
Salongsvagn, järnvägsvagn, särskilt
bekvämt inrättad 1. inredd som en salong.

Saloon, eng. (1. sälo’n), nordamerikansk
benämning på enklare krog.

Salo’pp (av fr. salope, osnygg, snuskig), eg.
slinka, slampa; på 1700-t. brukligt
rund-skuret morgonplagg för fruntimmer.

Salor, turkomansk folkstam.

Salosanta’1, farm., se Santalum.

Salpe’t€r (av lat. sal pe’træ, stensalt,
klippsalt), kem., benämning på salpetersyrans
alkali salter, särskilt kaliumnitrat,
salpetersyrans kaliumsalt. Beredes av
natrium-ni trat och klorkalium. Brukas som
konserveringsmedel, till beredning av krut
och som kylande läkemedel.
Natrium-nitratet kallas Natronsalpeter 1.
Chilesalpeter (se d. o.), kalciumnitratet kallas
Kalksalpeter (se d. o.). — Salpetere’ter,

etylnitrit, bildas genom inverkan av
salpetersyra 1. salpetersyrlighet på alkohol.
^ Salpeterpastiljer, användas mot värk
i trasiga tänder.

Salpeterpapper, med kaliumnitrat indränkt
filtrerpapper, som vid förbränning
utvecklar gaser, vilka äro verksamma mot
astma.

Salpetersyra, kem., syra, motsvarande
kvävets högsta oxid, kvävepentoxid, kallades
förr skedvatten, framställes genom
de-stillation av Chilesalpeter (se under
Salpeter) med svavelsyra. Brukas till
beredning av sprängämnen, etsning,
framställning av organiska nitroföreningar m. m.
— Salpetersyrad silveroxid, se Nitras
ar-genticus. — Salpetersyrat natron, se
Chilesalpeter. — Salpetersyreanhydri’d,
kvävepentoxid, erhålles ur salpetersyra
genom borttagning av vatten. —
Salpetersyreeter, etylnitrat, fås genom destillation
av alkohol med salpetersyra under tillsats
av urinämne. — Salpetersyrlighet, en
förening av syre och kvävoxidgas.

Salpeterväxter, bot., se Nitrofyter.

Salpétrière, fr. (1. -iä’r), eg. salpetersjuderi;
i Paris ett ofantligt stort hospital för
kvinnor.

Salpiglo’ssis, bot, trumpetblomma,
växtsläkte av fam. Solana’ceæ med många som
prydnadsväxter odlade arter.

Sa’lpikon (sp. salpico’n), kokk., ragu av kött
och grönsaker.

Sa’lpinges (av gr. salpinx, se d. o.), anat.,
äggledarna. — Salpingi’tis, med.,
inflammation i äggledarna. —
Sa’lpingo-oopho-ri’tis, äggledare- och
äggstocksinflammation.

Sa’lpinx, gr., trumpet; anat., eustachiska
röret (se d. o.).

Salsifi’ 1. Salsofi’, bot., från franskan
hämtad benämning på havrerötter,
Tragopo’-gon porrifo’lius.

Sa’lsola kali, bot., sodaört, liten
havsstrandväxt, tillhörande fam. Chenopodia’ ceæ.
Användes förr till sodaberedning.

Salt, i dagligt tal koksalt; kem., se Salter.

Saltare^llo, ital. (av salta’re, springa,
hoppa), dansk., en livlig italiensk folkdans
med hoppande steg och tilltagande
hastighet.

Saltarv, bot., se Ammodenia.

Saltatio’n {lat. salta’tio), hoppande,
dansande. — Salta’tor, hoppare, dansare;
mimisk konstnär.

Salta’to, ital., tonk. (eg. dansande), stackato
med hoppande båge på stråkinstrument.
Jfr föreg. ord. — Saltato’risk reflexkramp,
med., om danssteg påminnande kramp i
benen.

Saltbildare, se Halogen.

Saltde’ficit, med., brist på närsalter i födan.

Salter, kem., förr beteckning för
vattenlös-liga föreningar, som ej kunde förbrännas.
Numera beteckning för föreningar, bil-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free