Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Samas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samas—Sanbenito
1173
Samas, se Sjamasj.
Sa’maveda, "sång-ernås veda", en av de fyra
kanoniska vedasamlingama.
Sambatella, handelsnamn på Florettsilke (se
d. o.).
Sambaquis (/. -ki, av sa’w.ba, mussla, och
quis, berg), arkeoL, kökkenmöddingar på
Brasiliens sydöstknst.
Sa’mbea (L -bi), se Pyengaduträ.
Sambeni’to, se Sanheyiito.
Samboer (av sp. za’mho, krokbent), se
Grif-fioer.
Sambu’ca, lat., se Samhuka.
Sambu’ceæ 1. Sambuca’ceæ, bot., underfamilj
av fam. Caprifolia’ceæ av ordn. RuMinæ.
Sambu’cinus, bot., med lukt av Samhu’cus
(fläder).
Sambu’cko, sjöv., ett litet arabiskt fartyg i
Indiska oceanen.
Sambu’cus, bot., odlat, ofta förvildat
växtsläkte av fam. Caprifolia’ceæ. — S.
e’bu-lus, sommarhyll, stor ört med vitröd krona
i platt blomsamling. — S. ni’gra, fläder,
blommorna, som innehålla en flyktig olja,
officinella som svettdrivande (fläderte);
de svarta bären användas till sylt; märgen
brukas vid förfärdigandet av
mikroskopiska preparat (flädermärg). — S.
race-mo’sa, druvhyll, buske med gulgröna
blommor och röda bär.
Sambu’ka {gr. sambyke’), tonk., ett slags
forngrekisk harpa; under rnedeltiden än
psalterium, än säckpipa 1. basunartade
instrument ; krig sk., belägringsmaskin,
stormbro, stormstege.
Samdhi, se Sandhi.
Sa^me, lapsk., lapp, pl. försv. Sa’mer, lappar.
Sa’meland, försvenskning av lapparnas
namn på Lappland.
Same-nabma-kasta’tes, lapsk., lappnamndop
= Adde-nabma kastates (se d. o.).
SamhäIlsroma’xi, roman, som behandlar
sociala frågor.
Sa’miel, se Sammael.
Sa’mier, inv. på Samos.
Samise’n 1. Samise’ng, tonk., ett slags
japansk luta med tre strängar.
Sa’mmael, enl. en orientalisk myt en av de
sju världsregenterna, härskare på
planeten Mars, en ängel, som först lockade
människorna till synd och därför blev
nedstörtad från himmelen; hos judarna den
förnämste av djävlarna. Namnet torde ligga
till grund för den i tysk folkdiktning
förekommande Sa’miel.
Sammelsu’rium (av lågty. sammelsür, eg. sur
rätt av matrester), oredig blandning av
varjehanda, osammanhängande
framställning.
Sa’mmet {mlat. sami’tum, av gr.
hexa’mi-tos, sextrådig vävnad), ett siden- 1.
bomullstyg, där maskorna av ett särskilt
inslag uppskurits och bilda en mjuk yta.
Sa’mmetsstick = Mezzotintogravyr (se
d. o.).
Samna’ni, kaspisk dialekt bland de
nyper-siska folkspråken.
Sa’mnis, rom. fornk., gladiator i samnitisk
rustning.
Samni’ter, ett italiskt folk.
Samiiya’sin, se Sannjasin.
Samoa’ner, inv. på Samoaöarna.
Samode’rzjets, ry., självhärskare.
Samogi’tiska, en dialekt av det litauiska
språket.
Samoje’der, ett till den altaiska
folkstammen hörande folk i de nordliga trakterna
av Ryssland och Sibirien. — Samoje’diska
språken tillhöra den ural-altiska
språkstammen.
Sa’molus valera’ndi, bot., bunge, strandväxt,
tillhörande fam. Primulaceæ.
Samova’r, ry., eg. självkokare; ryskt tekök.
Sampa’n, sjöv., ett slags kinesisk
transportbåt.
Sa’mpo, fi. myt., en salt, mjöl och mynt
malande lyckokvarn, som Ilmarinen smidde
för att få Pohjolas sköna dotter till brud.
Sampo’nia, mlat., positiv; säckpipa.
Sampsa, se Sämpsä.
Sämre, folkstam i Indokina.
Samsa’ra, sanskr., kretslopp; i indiskt
tänkande beteckning dels för kretsloppet i
världsordningen, dels för själavandringen.
Samschu, i Kina tillverkat risbrännvin.
Sa’mson, mansnamn = Simson (se d. o.).
Sa’muel, hebreiskt mansnamn (av schamå,
höra, och él. Gud), den av Gud bönhörde.
Buret av israeliternas siste domare. —
Samuels böcker, två av Gamla
Testamentets böcker, som handla om Samuels samt
Sauls och Davids styrelsetid.
Samukin, se Samakin.
Sa’mum 1. Samu’m {arab. samüm, av samm,
gift), en brännhet, kvävande ökenvind,
som blåser i v. delen av Asien och n.ö.
Afrika.
Samurai, jap., män av den japanska
krigar-kasten.
Samvat-æ’ran 1. Vikra’ma-æran, indisk
tidräkning, vars begynnelsetid är år 57 f. Kr.
San, sp. och ital. (förk. av sa’nto, fem. sa’nta,
se d. o.), helig. Jfr Sankt.
San 1. Saan, det inhemska namnet på
bush-män (se d. o.).
Sa’næ me’ntis, lat., vid sunt förstånd. —
Sana mens etc., se Mens sana etc.
Sanatoge’n (av lat. sana’re, bota, och gr.
ge’-nein, bliva), preparat av kasein (95. %)
och glycerinfosforsyrans natriumsalt,
vars påstådda specifika verkan på
nervsystemet torde vara synnerligen
tvivelaktig.
Sanato’rium, lat. (av sana’re, hela, bota),
hälsoanstalt, konvalescenthem, klimatisk
kurort.
Sanbeni’to, Sambenfto L Sacbenfto (av lat.
sa’ccus benedi’ctus, den välsignade
säcken) , en gul, med röda Andreaskors,
eldslågor och djävlar målad skjorta, i vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
