Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - San-Carlo-teatern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1174
San-Carlo-teatern—Sandrak
de av spanska inkvisitionen såsom kättare
dödsdömda fördes till bålet.
San-Carlo-teatern i Neapel, en av Europas
största teatrar.
Sa’ncho (Z. -tjå), spanskt och portugisiskt
konunganamn. — Sancho Pa’nza, i
romanen Don Quijote (se d. o.) namn på
hjältens tölpige och själviske vapendragare.
Sanct {lat. sa’nctus), helig. Se vid. Sankt. —
Sa’ncta De’i ge’nitrix, heliga Guds moder.
— Sancta Sancto’rum, "de heligas heliga",
påvarnas huskapell i Lateranpalatset,
uppfört 1278. — Sancta se’des, heliga
stolen, påvedömet. — Sancta simpli’citas, se
O sancta simplicitas. — Sanctifica’tio,
helgelse (det sista ledet i "nådens
ordning") . — Sancti’ssimus, den heligaste. —
Sanctfssima maje’stas, heligaste
majestät. — Sancti’ssime pakter, heligaste
fader, tilltalsord till påven. —
Sancti’ssi-mum, det allra heligaste; hos katolikerna
den invigda hostian. — Sa’nctitas,
helighet. Titel för katolska biskopar,
företrädesvis för påven (su’a sanctitas, hans
helighet) . — Sa’ncti Vi’ti chore’a, se Chorea
Sancti Viti. — Sanctua’rium (fr.
sanc-tuaire), helgedom; i Jerusalems forna
tempel det allraheligaste; i katolska
kyrkor platsen kring högaltaret; även
förvaringsrummet för reliker o. a. hcuga
föremål; helig fristad. — Sa’nctum offi’-,
cium, eg. det heliga ämbetet; benämning
på den forna kättardomstolen i Spanien
(jfr Inkvisition). — Sa’nctus, fem.
Sa’ncta, neutr. Sa’nctum, helig. —
Sanc-tus, se föreg. ord; tonk., en del av den
katolska mässan.
Sanda’l {gr. sa’ndalon, troligen av sani’s,
gen. sani’dos, bräde), en urspr.
österländsk fotbeklädnad i form av en sula av
lätt trä. kork 1. läder, fastgjord med
remmar. Brukades av forntidens greker och
romare.
Sa’ndarak, farm., Resina sandaWaca, ett
slags harts, som fås av trädet Ca’llitris
quadriva’lvis, tillhörande fam.
Cupressi’-neæ, i Nordafrika. Brukas till rökelse,
fernissa, radérpulver m. m. —
Sanda-rako’Isyra, kem., en hartssyra i sandarak.
Sandaro’n, handelsnamn på kopal (se d. o.)
från Manilla.
Sandaru’si, fossilt kopalharts, utgrävt på
ställen, där kopalträdet ej längre växer.
Sandbad, torra svettbad, varvid kroppen
be-täckes med varm sand; kem., en med sand
fylld järnskål som underlag för kärl vid
lindring upphettning.
Sandbläster, blåsmaskin, som framdriver
sand, varmed man etsar (1. rengör) en yta
av glas, metall, sten o. s. v.
Sandceller, hot., parenkymceller (särskilt
hos solanacéer), fyllda av ytterst små
kalciumoxalatkri ställer.
Sanddådra, hot., se Camelina.
Sande = Njam-njam (se d. o.).
Sa’ndel, se Sandelträ.
Sandellplåtar, fotogr., en efter uppfinnaren
benämnd fotografisk plåt med flera lager
bromsilvergelatin av olika känslighet.
Sande’Im, i vissa trakter namn på strandråg
{Elymus).
Sa’ndeIolja, se Sandelträ.
Sa’ndelrött, se under Sandelträ.
Sa’ndelträ 1. Sa’ndel, tekn., namn på två
träslag.— Rött sandelträ, Kaliatu’rträ,
Caria-tu’rträ, är den röda kärnveden av
ärtväxten Pteroca’rpus santalinus från
Ostindien, som användes till möbelvirke. Den
pulveriserade 1. uppraspade veden kallas
Sandel och innehåller som färgämne en
organisk syra, SantaWn, Santalsyra 1.
Sandelrött, mycket använd i tekniken. —
Vitt 1. Gult sandelträ, Citri’nträ,
Ambra-: trä, Bombay ved, är veden av ett flertal till
fam. Santala’ceæ hörande träd, främst
äkta sandelträdet, Sa’ntalum a’lhum. Den
som naöbelvirke använda veden är starkt
aromatisk av harts och flyktig olja och
brännes därför i Orienten som rökelse. —
Sandelolja, Maka’ssarolja, Bombay olja,
Javansk olja avdestilleras ur vitt
sandelträ. Den består av två Santalo’l benämnda
terpenalkoholer och användes mot kronisk
gonorré och kronisk blåskatarr, antingen
ensam 1. i kombinationer, t. ex. Gonosa’n
(extrakt på kavarot löst i sandelolja),
Salosanta’l (lösning av salol i sandelolja),
Santy’l (salicylsyreester av santal ol),
Tyresö’I (metyleter av santalol) m. fl.
Sandelträd, hot., se under Myoporaceæ.
Sanders grönt, se Berggrönt.
Sa’ndhi, sanskr., sammanbindning, språkv.,
den språkliga företeelsen, att i
sammanhängande tal ett ord i uttalet bindes
samman med det närmast följande. Spec.
avser sandhi de förändringar, som därvid
kunna inträda i de sammanträffande
ljudens artikulation.
Sa’ndjak, turk., eg. fana, standar; före 1921
turkiskt förvaltningsområde, provins. —
S. bej, befälhavare och styresman för ett
sandjak. — S, sjeri^f, eg. den heliga
fanan; Muhammeds fana, turkarnas
förnämsta relik, som förvaras i
Konstantinopel och en gång om året offentligen
ut-ställes.
Sandkloärt, hot., se Astragalus.
Sandkrasse, hot, se Iheris.
Sandkryparen, zool., se Gohio.
Sandlilja, hot., se Anthericum.
Sandmärgel, geoL, märgel, som är starkt
uppblandad med kvartskorn.
Sandnejlika, hot., se Dianthus.
Sandoriträdet, hot., Sando’rictim i’ndicum,
tillhörande fam. Melia’ceæ, har
välsmakande frukter, som i Indien utgöra en
viktig handelsvara.
Sandpärlor kallas de minsta äkta pärlorna,
som endast ha obetydligt värde.
Sa’ndrak, se Sandarak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
