- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1176

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sannjasin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1176

Sannjasin—Santo

-a, -um; fr. saint), helig. — S:t
Antonsherrar 1. S:t Antonsriddare, se Antonier.

— S:t Be’rnhardshunden, ett slags
silkes-hund. Brukas särskilt till livräddning (jfr
Bernhardinklostret). — Sankt Elms-eld,
se Elmseld. — S. Ge’rtrud, tyska
församlingen i Stockholm. Se vid. Gertrud. —
S. Göran = Sankt Georg (se Georg). —
S. Knutsgillen, se Knutsgillen. — S.
Ma’u-rus’ kongregation, en munkkongregation,
uppkallad efter benediktinern Maurus. —
S. Olafsorden, se Olafsorden. — S. Pers
nycklar, bot., se Orchis. — Sankt Veits
dans, se Chorea Sancti Viti. —
Sankti-fie’ra 1. Sanktifice’ra (fr. sanctifier; av
lat. fa’cere, göra), helga; förklara helig,
förklara för helgon. — Sanktifikatio’n
{lat. sanctifica’tio)y helgelse, helgande,
förklarande för helgon. — Sanktio’n (lat.
sa’nctio, av sand’re, stadfästa),
bekräftelse, stadfästelse, särskilt av en lag,
meddelande av laga kraft. Se även
Pragmatisk sanktion. — Sanktione’ra (fr.
sanc-tionner), stadfästa, bekräfta. —
Sank-tua’rium, se Sanctuarium.

Sannja’sin, Samnya’sin, sanskr., avkastande,
försakande, ind. relig., benämning på en
braman i fjärde levnadsstadiet; helig
man, tiggare och asket.

Sanofo’rm, farm.,
dijodsalicylsyremetyl-ester, användes i st. f. jodoform.

Sanokrysi’n, med., ett guldpreparat som
försökts mot tuberkulos.

Sans, fr. (1. sang), utan. — S. atout (1. sangs
ato’), "utan trumf" i kortspel. Ofta blott
sans (sv. utt. sang). — S. cérémonie
(1. - seremoni’), utan krus, utan
omständigheter. — S. comparaison (1. -
kång-paräså’ng), utan jämförelse. — S.
consé-quence, se under Consequens. —
Sans-culotte (1. sangkylå’tt), eg. person utan
knäbyxor. Se vid. Sanskulotter. —
Sans-culottides (1. -i’dd) — Sanskulottider (se
d. o.). — Sansculotti’sm, överdriven
repu-blikanism. — Sans doute (1. - do^tt), utan
tvivel. — S. fagon, se under Fagon. —
S. gène, se under Genera. — S. lendemain
(1. - langdömä’ng), "utan morgondag",
d. v. s. utan följder; engångs-. — S. pareil
(1. - parä’j), utan like, oförliknelig,
ojämförlig. — S. pédale (1. -da’l), tonk., utan
pedal. — S. peur et sans reproche, se
Che-valier sans peur et sans reproche. — S.
phrase, se under Fras. — S. prendre (Z.
-pra’ngdr), spelt., utan att taga, d. v. s.
utan att köpa, solospel i lomber. — S. rime
et sans raison (1. - rimm e - räså’ng), utan
rim och reson, huvudlöst, förnuftsvidrigt.

— S. souci (1. - sosi’), eg. utan bekymmer,
sorgfri. Namn på ett av den preussiske
konungen Fredrik den store byggt slott
vid Potsdam.

Sansevie’rafibrer, se Aloehampa.

San-shu, se Cunninghamia.

Sansibarfolken, en grupp av kaffrerna.

Sansibarärt 1. Mungoböna, bot., namn på
Phase’olus Mungo, som odlas i Ostindien
och Afrika för sina frön, vilka användas
som våra trädgårdsärter.

Sa’nskrit (av sanskr. sam, samman, och
krita, gjort, arbetat), eg. utarbetat,
fullkomnat; hinduernas gamla lärda,
hindo-stanska språk, på vilket den äldre indiska
litteraturen är författad.

SanskuIo’tter (fr. sansculottes [I. [-sangky-lå’tt];-] {+sangky-
lå’tt];+} av sans, utan, och culotte,
knäbyxor), eg. personer utan knäbyxor;
under den stora franska revolutionen
spe-namn på proletärerna och de radikala
revolutionsmännen, vilka icke likt de
högre klasserna buro knäbyxor, utan
långa byxor (pantalonger). —
Sanskulot-teri’ 1. SanskuIotti’sm, överensstämmelse
med republikanemas åsikter; tygellös
republikanism. — Sanskulotti’der (fr.
sansculottides), i franska republikens
kalender årets fem fyllnadsdagar. —
Sans-kuIottise’ra, göra till sanskulott; vara
sanskulottiskt sinnad. — Sanskulo’ttisk,
som överensstämmer med 1. angår
sans-kulotterna.

Sa’nta m. fl., se under Santo.

Santa congregatione dell’ indice, ital. (1.
-gatsiå’ne dell i’nditje),
indexkongrega-tionen, som bestämmer, vilka böcker, som
skola sättas på Index lihrorum
prohibi-torum (se d. o.).

Santa-Fé-te, ett slags te, som fås av bladen
till trädet Alsto’nia theræfo’rmis,
tillhörande fam. Styra’ceæ, i Columbia.

Santala’ceæ, hot., växtfamilj tillhörande de
choripetala dikotyledonerna. Se Thesium.

Santa’ler, ett till kolhstammen hörande folk
i Santalistan (Bengalen). — Santa’li,
san-talernas språk.

Santali’n, se Sandelträ.

Santalo’1, se under Sandelolja.

Santa’lsyra, kem., färgämnet i sandelträ.

Santa’Iträ, se Sandelträ.

Sa’ntalum, se Sandelträ.

Santé, fr. (1. sangte’), hälsa. — à votre
santé (1. - våttr -), för er välgång, skål!

Santiago-orden, spansk riddarorden (1161—
1835), uppkallad efter den i Spanien
mycket dyrkade aposteln Jakob.

Santi’ssimo bambi’no, se under Bambino.

Sant Luciaträ, ved av körsbärsträdet.

Sant Martinträ, veden av ärtväxten
Swa’rt-zia tomento’sa i franska Guyana.

Sa’nto, fem. Sa’nta, ital. och sp. (lat.
sa’nc-tus), helig, den helige. — Santa ca’sa, sp.,
eg. heligt hus; inkvisitionsbyggnaden i
Madrid. Jfr Casa santa (under Casa). —
— S. conversazio’ne, ital., målark., heligt
samtal, framställning av Jungfru Maria
och Jesusbarnet i en krets av helgon. —
S. Hermanda’d, se Hermandad. — S.
Lucira, den heliga Lucia (se Luciadagen). —
Santia’go 1. San Jago, den helige Jakob,
spanjorernas skyddspatron. — Santo ofi’-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free