- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1181

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sausurea alpina ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sausurea alpina—Saxum tarpejum

1181

ceæ i tropiska Afrika och Himalaya.
Odlas stundom för sina märkliga blommor.

Sausu’rea alpi’na, hot.^ syn. Serratula alpina
(se d. o.).

Saussurit (L såsyri’t), miner., genom den
s. k. saussureringsprocessen omvandlad
plagioklas. — Saussureringsprocessen,
geoL, omvandlingsprocess, varvid
fältspa-tens alkalier och delvis kiselsyra på grund
av dynamiska inverkningar utbytas mot
kalciumoxid, järnoxidul och vatten.

Saus,suri’tgabbro, se under Gabbro.

Sauté, fr. (1. såte’), i tunna skivor skuret
kött, brynt i smör och tillsatt med vin 1.
sky, som får koka in.

Sauternes, fr. (1. såtä’rn), ett slags vitt
Bordeauxvin.

Sautoir, fr. {1. såtåa’r). Andreaskors (se
d. o.); ett slags damhalsduk. — En
sautoir (Z. ang -), korsvis, i kors över bröstet.

Sauvage, fr. {1. såva’sj), vild,
människoskygg.

Sauve-garde, Sauve qui peut, se under följ.
ord.

Sauve’ra (Z. så-; fr. sauver, lat. salva’re)y
såvera, rädda, frälsa. — Sauve-garde (Z.
såvga’rd), skydd, skyddsvakt, skyddsbrev.
—■ Sauve qui peut (Z. såv ki [hårt k] pö),
rädde sig den som kan! — Sauvera
appa-ranserna, se under Apparence. —
Sauf-conduit {l. såf-kångdui’), lejdebrev, lejd;
respass.

Savaku’, se Cancroma.

Sava’nner (sp. saha’na), stäppartat
växtsamhälle med manshögt, tuvigt gräs samt
ofta spridda träd 1. gles skog. Savanner
är o utmärkande för många tropiska
länder. — Savannskog, gles skog å savanner.
Se ovan.

Sava’ra, en indisk folkstam.

Savarin (Z. -rä’ng) 1. Savarä’ng, fin porös
kaka, indränkt med likör 1. saft.

Sava’rrifett, ett fett av behaglig nötsmak,
som pressas ur frukterna av det i tropiska
Amerika växande trädet Cary’ocar
tomen-to’sum, vars frukter även ätas och vars
ved, Tatajuhaträ, användes inom
möbelindustrien.

Savarts dubbelplatta, fys., ett slags
polari-skop.

Savarä’ng, se Savarin.

Savine, fr. (1. -vi’n), sävenbom. Se Ramuli
sabinæ.

Savingbank, eng. {1. säVing-), sparbank.

Sa’vitar, ind. relig., i Rig-veda namn på den
livgivande solguden.

Sa’vitri, kvinnonamn i den indiska
sagolitteraturen.

Savoir-faire, fr. {1. savåarfä^r), skicklighet,
klokhet, snarfyndighet; förmåga att rätta
sig efter omständigheterna. — Savoir
vivre (Z. savåarviVr), levnadsvett,
be-levenhet.

Savoja^rder, inv. i Savojen.

Savo’jkål = Virsingskål. Se Brassica.

Sa von, fr. (1. savå’ng), tvål, såpa. — S.
mé-decinal (Z. - medöcina’ll), medicinsk tvål.

— S. noir, S. vert (Z. - nåa’r, - vär), såpa,
grönsåpa. — Savonnerie (Z. -vånnöri’),
såpsjuderi, tvålfabrik; namn på en
gammal, franska staten tillhörig
vävnadsfabrik; benämning på de där tillverkade
vävnaderna.

Savrokto’nos, gr., se Sauroktonos.

Sax- betecknar i sammansättningar med
namn på musikinstrument, t. ex.
saxtrumpet, saxhorn, saxtuba, de av den franske
instrumentmakaren A. Sax utförda nya
konstruktionerna av nämnda instrument.
Jfr Saxofon.

Sax 1. Saxsvärd = Handsax (se
Handsaxa-leken).

Saxa’nt, bot., se Haloxylon.

Sa’xare, Sa’xisk, se Sachser, Sachsisk.

Saxa segel, sjöv., att vid akterlig vind sätta
spri- och gaffelsegel, så att de stå ut ett
åt varje sida för att ej taga vind från
varandra. — Saxa rårna, att "toppa upp"
styrbords ändar av en del och babords
ändar av andra rår. Tecken till sorg.

Saxa’tilis, lat. (av sa’xum, sten), klippväxt.

— Saxi^cola, bot., på sten. — Saxi’fraga,
bot., stenbrytande, växande i stenspringor.

Sa’xe (lat. Sa’xo), fornnordiskt mansnamn,
den med ett saxsvärd beväpnade.

Saxhorn, se Sax-.

Saxi’cola, zooL, buskskvätta.

Saxi’fraga, bot., bräcka, fjällväxtsläkte
tillhörande fam. Saxifraga’ceæ. Många
arter, såväl inhemska som utländska,
odlade som prydnadsväxter i konstgjorda
klippartier. — S. adsce’ndens,
klipp-bräcka. — S. aizoi’des, gullbräcka. —
S. cæspito’sa, tuvbräcka. — S. ce’rnua,
groddbräcka. — S. coty’ledon, fjällbrud. —
S. granula’ta, stenbräcka, mandelblomma,
allmän över hela landet. — S. hi’rculus,
myrbräcka. — S. niva’lis, fjällbräcka. —
S. oppositifo’lia, purpurbräcka. — S.
rivu-la’ris, snöbräcka. — S. stella’ris,
stjärn-bräcka. — S. tridaktyli’tes, grusbräcka
(även i s. Sverige).

Saxifraga’ceæ, bot., växtfamilj, tillhörande
de choripetala dikotyledonerna. Hit föras
de svenska släktena Chrysosplenium,
Parnassia, Ribes och Saxifraga. Till
sistnämnda släkte höra många införda
prydnadsväxter.

Sa’xland, fornnord. geogr., urspr. det av
sachserna bebodda landet; sedermera hela
Tyskland.

Sa’xo, se Saxe.

Saxofo’n, ett av den franske
instrumentmakaren A. Sax konstruerat
mässings-blåsinslrument med klarinettmunstycke.
Jfr Sax-.

Saxo’ner (lat. sa’xones), sachser (se d. o.).

— Saxo’nia, lat., Sachsen.

Sa’xum tarpe’jum, lat., se Tarpejiska
klippan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free