Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Saybolts viskosimeter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1182
Saybolts viskosimeter—Scarlatina
Saybolts viskosime’ter, i Förenta staterna
föreskriven viskosimeter (se d. o.).
Sayettgarn, se Sagettgarn.
Saynete, se Sainete.
SayyiMerna, mongolisk dynasti.
Sb, kem., atomtecken för Antimon (lat.
Sti’-bium).
Sbakh, arab., se Schott.
Sbirr (ital. sbirro), pl. Sbirrer, förr uti
Italien benämning på stads- och rättstjänare.
Sbo’riiik, ry., samling (handlingar),
magasin.
s. br., förk. för sydlig bredd.
S. b. u., förk. för sorgens beklagande
undan-bedes.
S. b. ö. s., förk. för sorgens beklagande ökar
saknaden.
Se, kem., atomtecken för Skandium (lat.
Scandium).
Se., förk. för lat. sculpsit (se d. o.) och lat.
scilicet, nämligen.
S. C., förk. för lat. Sena’tus consiCltum,
senatsbeslut, och eng. South Carolina
(Syd-Carolina).
Scab, eng. (1. skäb), pl. Scabs, eg. skabbig
individ, i amerikanskt fackföreningsspråk
beteckning för arbetare, som ej ingår i
sitt yrkes facksammanslutning;
strejk-brytare.
Sca’ber, lat., bot., sträv.
Sca’bies, lat., skabb. — Scabiö’s, skabbig.
Scabi’nus, Scabi’ni, lat., skabiner, se under
Echevin.
Scabio’sa, bot., artrikt växtsläkte av fam.
Dipsaca’ceæ med många odlade arter från
s. Europa och Orienten. — S. arve’nsis,
syn. Knautia (se d. o.). — S.
atropurpu’-rea, änkeblomster, allmänt odlad
prydnadsväxt med sammetslikt purpurröda
blommor i korg. — S. cauca’sica, odlad,
med ljusvioletta blommor i korg. — S.
columba’ria, fältvädd, inhemsk, med
blekvioletta blommor. — S. prate’nsis, syn.
Succisa (se d. o.). — S. tata’rica, odlad,
storväxt med blekgula blommor.
Scabiosi’cola, bot., växande på Scabio’sa.
Sca’bridæ, bot., se Urticaceæ.
Scabri’tier (av lat. scabri’tia, strävhet),
bot., mikroskopiska, spetsiga, för känseln
sträva upphöjningar på växternas yttre
hud.
ScæVoIa, lat., eg. vänster hand; binamn till
den fornromerska släkten Mucius.
Scagliol (1. skaljå’1, av ital. scagliuo’la),
byggn., en blandning av bränd gips och
pulveriserad gipsspat (Marienglas),
ut-rörd med limvatten. G jutes till ornament
och plattor, särskilt till innerväggar.
Scagliuola, ital. (1. skaljoåla), inlagt arbete
av elfenben i ebenholts.
Sca’la, ital., trappa; tonskala; skala (se
d. o.). — S. cochlea’ris, anat., se Ductus
cochlearis. — S. santa, ital, "den heliga
trappan’^ trappa i Lateranen (Rom), enl.
tradition under korstågen hemförd från
Pontius Pilatus’ ämbetsbostad. — S.
ty’m-pani och S. vesti’buli, anat., två rör i
inner-örat. — S., Teatro della, se Della Scala.
Scala’ris, bot, trappformig.
Scale’nus, anat., muskler, som tjäna till att
lyfta de översta revbenen.
Sca’ligergravarna, konstk., praktfulla
gravmonument vid kyrkan Santa Maria antica
i Verona över medlemmar av den
verone-siska härskarätten della Scala.
Sca’lops aqua’ticus, zooL, nordamerikansk
mullvad.
Scalpettfno, ital. (av scalpe’llum, skalpell),
arbetare, som renhugger konstnärliga
bildhuggeriarbeten.
Scami’llum, pL Scamflla 1. Scami’llus, pl.
Scamf lli, byggn., inskärningar tätt
nedanför kapitälet på doriska kolonners skaft.
Scammo’nium, se Skammonium.
Scampavi’a, snabbrott italienskt krigsfartyg
från början av 1800-t.
Sca’ndia 1. Scandina’via, Zat., hos de gamla
romarna benämning på sydligaste delen
av Skandinaviska halvön (se
Skandinavien) .
Sca’ndium, se Skandium.
Sca’ndix pe’cten, bot., nålkörvel,
umbellat-växt. Gotland, Öland.
Sca’ma, latinisering av Skåne; astr., en av
småplaneterna. :
Sca’nia Va’bis, A.B., Södertälje,
fabriksbolag för framställning av automobiler,
båt-och flygmotorer m. m., uppkommet genom
sammanslagning av a. b. Scania i Malmö
och Vagnfabriks a. b. i Södertälje (Vabis).
Scanthing, eng. (1. skä’nt-), smala bräder
(4"X5,5"). •
Sca’pha, lat., liten båt. — Sca’pham scapham
di’cere, kalla en båt en båt, kalla allt vid
sitt rätta namn, tala rent ut.
Scapin, fr. (I skapä’ng), Scappi’no, slug,
ränklysten betjänt, stående roll i den
italienska commedia delVarte. På 1600-t.
överförd till fransk kommedi.
Sca’pula, lat., anat., skulderblad. —
Sca-pulalgi’ (av gr. a’Ig os, smärta), med.,
smärta , i skuldran.
Scapula’rium, se Skapular.
Scapulima’ntia = Omoplatoskopi (se d. o.).
Sca’pus, lat., bot., stängel.
Scarabæ’idæ, zool., en familj bladhorningar
bland skalbaggarna. — Scarabæ’us, se
Skarabé.
Searamouche, fr. (I -mo’sj; av ital.
scara-muccia, skärmytsling) = Skaramuz (se
d. o.).
Scaramu’ccia, se Skaramuz.
Sca’ridæ 1. Sca’rinæ, zool, papegojfiskar.
Scarlati’na, lat., med., scharlakansfeber. —
S. angino’sa, scharlakansfeber i förening
med halsinflammation 1. strypsjuka. —
Scarlatina-exanthe’m, hudutslaget vid
scharlakansfeber. — Scarlatina
petechia’-lis, scharlakansfeber med blödningar. —
Scarlatinoi’d, scharlakansfeberlik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
