- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1183

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Scat. ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Seat.—Schalottenlök

1183

Seat., på recept förk. för lat. scatula, ask.

Sce’ko, miner., ungersk benämning på
naturlig soda.

Scelalgi’ (av gr. ske’los, lår, ben, och a’Ig os,
smärta), med., smärta i lårbenen. —
Sce-lo’ncus, iDensvulst.

Seelera’tus, lat., bot., använd till brott. —
Sce’lus, lat., missgärning, bovstycke.

Scema’ndo, ital. (1. sje-), tonk., avtagande,
försvinnande .

Scen {1. sen; fr. scène, lat. sce’na, av gr.
skene’, lövhydda, tält), skådespelsplats,
skådebana; den del av teatern, där
teaterpjäsen spelas; den ort dit pjäsens
handling är förlagd; avdelning av en akt i en
teaterpjäs; fig., livsbild; skådespel;
uppträde, ordväxling. — Sätta i scen,
förbereda till uppförande, leda inövningen (av
en teaterpjäs). —■ Sceninstruktör, person,
som sätter en teaterpjäs i scen. —
Sce-na’rio 1. Seena’rium, av teaterregissören
uppgjord förteckning över allt, som är att
iakttaga vid en föreställning rör.
dekorationer, möblering, belysnings- och
scenförändringar etc.; inom filmdramat det
med detaljerande anvisningar ang. spel,
tal o. d. försedda manuskriptet. —
Sceneri’, sammanfattningen av dekorationer

0. a. yttre tillbehör till den omgivning,
vari skådespelarna uppträda; fig., trakt,
ort, landskap. — Sce’nisk, som angår
skådebanan. — Sceniska lekar {lat. lu’di
sce’nici), i det gamla Rom teatraliska
föreställningar i motsats mot kämpalekar. —
Scenisk konst, skådespelarkonst. —
Scenografi’ (av gr. grajein, skriva),
perspek-tivisk avbildning av en byggnad 1. en
trakt; dekorationsmåleri.

Scepter (1. sä’p-; gr. ske^ptron, lat.
sce’p-trurn), spira.

Sceptici’sm, Sce’ptiker, Sce’ptisk, se
Skepticism o. s. v.

Sce’ptrum caroli’num, hot., Karls spira.

Sch-, se även Ch-, Sh- och Sj-.

Schaba’n, arab., åttonde månaden i den
muhammedanska kalendern.

Scha’bbes, hebr. = Sabbat (se d. o.). —
Schabbes-goi, se under Gojim.

Schablo’n (i 1500-talssvenskan även
Scham-plu’n 1 Skamplu’n, för planritningar till
fästningar och städer), formbleck,
formpapp, formbräde, i papp 1. metallplåt
utskuret mönster; modell; vardaglig typ. —
Schablonformmng, vid gjutning använd
metod att utsvarva gjutformen ur leran

1. sanden med hjälp av schabloner,
vridbara kring en axel. — Schablonlindning,
elektrotekn.j metod inom elektrotekniken
att utföra ankarspolarna, varvid dessa i
förväg lindas å lindningsformar och
bandageras samt inläggas i ankarspåren,
varefter sammankoppling och övriga
förbindningar utföras. — Schablonjärn,
stångjärn till gevärspipor. — Schablo-

27. — Ekh o hr n, 100,000 främmande ord. II.

ne’ra, begagna schablon för efterbildning
av något föremål.

Schabra’k (av turk. tschapràk), prydligt
sadeltäcke.

Schabzieger-käse, ty., grön örtost, vassleost,
sammanmalen med stenklöver.

Schachari’th, hebr., morgonbön.

Schack {fr. échecs, eng. chess, av pers.
schah, konung), spelt., ett spel, som
ut-föres med bilder 1. pjäser på ett rutigt
bräde (schackbräde); uttryck, varmed
man tillkännagiver, att kungen genom ett
drag blir hotad, — Scha’cka, flytta en pjäs
så, att kungen hotas. — Schackmatt (eg.
kungen död) säges den vinnande göra sin
motståndare; fig., alldeles utmattad. —
Schackpatt, se Patt. — Schackbrädsfris,
byggn., ett romaniskt ornament, bestående
av flera rader omväxlande upphöjda och
inskjutna, kvadratiska stenar.

Schackel {eng. shackle, eg. boja), sjöv., i
U-form böjt rundjärn, i vars ändar en bult
är inträdd 1. inskruvad. Tjänstgör som
förbindningsdetalj mellan block, tågverk,
kättingar m. m.

Schackgalleriet, ett konstgalleri i München
av tyska målningar, samlade av A. F. von
Schack (1860—90).

Scha’ckra {ty. schachern, av hebr. sacha’r,
handla), driva handel i smått; skinna,
ockra. — Scha’ckrare, person, som
schackrar.

Schaffat, en bantustam.

Schagg {eng. shag), ett plyschartat
möbeltyg med grov lugg.

Schagrä’ng, se Chagrin (av turk. sag-sagri).

Schah, pers., konung.

Shahi’, pers., kunglig; persiskt mynt.

Scha’hinscha’, pers., konungarnas konung.

Schàhnàmeh, pers., eg. konungaboken;
hjältedikt av den persiske skalden Firdusi.

Schahraza’d 1. Schehereza’de, pers., eg.
stadsbarn; en i "Tusen och en natt" omtalad
sultaninna; astr., en av småplaneterna.

Schahrija’r, pers., eg. stadsvän; konung,
omtalad i "Tusen och en natt".

Schaka’1, zooL, Ca/nis a’ureus, ett till
hundsläktet hörande rovdjur i Asien, Afrika,
Grekland och Dalmatien.

Schakt {ty. Schacht), bergsv., gruva;
gruv-byggnad, som går lodrätt från jordytan
ned i bergets inre. — Schaktning,
undanskaffande av sand, jord o. d. genom
grävning vid nivelleringsarbeten.

Schakå’ 1. Tschakå’, magyar., krigsk., en
cylindrisk, av läder 1. filt förfärdigad
huvudbonad för soldater.

Schal, pers. {eng. shawl), eg. ett fint
österländskt tyg; ett stort tygstycke till skydd
mot kölden för övre delen av kroppen. —
Schale’tt, mindre schal,
fruntimmershalsduk, huvudduk.

Schalo’m leka’, hebr., vanlig fridshälsning
bland de gamla judarna.

Schalo’ttenlök {fr. échalote), bot., A’llium

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free