- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1184

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schalupp ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1184

Schalupp—Schelf

ascalo’nicum, ett slags små rödaktiga,
välsmakande, allmänt odlade lökar.

Schalu’pp (fr, chaloupe), sjöv., slup.

Schama’ner, sanskr., bland n. Asiens folk
benämning på vissa personer, på samma
gång läkare och präster, som föregivas
kunna trolla och genom sina trollsånger
behärska naturen. — Schamam’sm,
scha-manemas lära.

SchambIo’nbräder 1. Sjamblo^nbräder,
snic-karbräder, skarpkantiga, kvistfria bräder
utan blåröta.

Schamo’, kin., sandöken, sandhav.

Schampa’n, sjöv., kinesisk båt.

Schamplu’n, se Schablon.

Schampone’ra (eng. shampoo), med salva
in-gnida 1. knåda kroppen efter bad; borsta
och tvätta håret, — Schampoiie’ring (eng.
shampooing), kroppens knådning 1.
in-gnidning med salva efter bad; borstning
och tvättning av håret. —
Schampone-ringspulver, toalettmedel, som användes
vid schamponering.

Schan, kin., berg.

Schang, en kinesisk dynasti.

Schanga’lla 1. Schanga’llo, abessiniernas
benämning på kringboende hedniska negrer.

Schangha’ja (eng. shanghai, av Shanghai),
sjöv., med våld skaffa sjömän till fartyg.

Schang-li, kin., den högste guden.

Scha’nker (fr. chancre, lat. ca’ncer), med.,
ett slags veneriskt sår.

Scha’pka, se Czapka.

Schar, arab., benämning på de muhamme^
danska lagar, som vila på koranen 1.
traditionen.

Scharf, ty., 1. Acu’ta, lat., tonk., ett
mixtur-register i orgeln. ^

Scharlachberger, ett rhenvin.

Scharla’kan (ital. scarlatto), tekn., en
lysande röd färg, sammansatt av rent rött
och gult; tyg med denna färg. —
Schar-lakansfeber (lat. scarlatina), med., en
utslagsfeber, varvid huden blir rödfläckig.
— Scharlakansrött, farm., rött
azofärg-ämne, innehållande amidoazotoluol.
Befordrar utvecklingen av hudepitel vid
sårläkning. Som medlet förorsakat
anilin-förgiftning, använder man det hellre i
förening med ättiksyra, azodermi’n, som
är nästan ogiftigt.

Scharne’r (fr. charnière), gångjärn,
mekanisk led i verktyg o. d. — Scharnie’r-led,
anat., cylinderformad led.

Scharpi’, se Charpi.

Schartaua’ner, anhängare av den svenske
prästen Henrik Schartaus (1757—1825)
av pietism och herrnhutism påverkade
kyrkliga uppfattning.

Scharte’k (av lat.-gr. cha’rtæ the’ca,
pappersomslag) , skrift av ringa värde; skräp.

Scha’schka, krigsk., ett slags tscherkessisk
sabel, som brukas vid ryska hären.

Schatte’ra (ty. schattiren, av schatten,
skugga), skugga, återgiva skugga, nyan-

ser, skiftningar i målning, musik 1.
sömnad. — Schatte’ring, eg. övergångs- 1.
mellanfärg; efterhärmning av den
förändring, som i en och samma färg
frambringas genom det därpå fallande ljusets
olika grad av styrka. — Schattersöm,
utfyllande prydnadssöm i mångfärgat garn.

Schatu’ll (nylat. sca’tula; ital. scatola; ty.
Schachtel), eg. liten ask; litet skrin;
penningskrin. — Schatullgods, en regents
enskilda gods.

Scha’u, ty., beskådande; utställning. —
Flagg i schau, sjöv., nödflagg.

Scha’uare (av ty. Schauer, åskådare),
sjåare, person, som mot tillfällig betalning
är behjälplig med sjömanssysslor, såsom
fartygs lastning och lossning m. m.

Scha’um, ty., skum; kokk., vispad grädde
och äggvita.

Scha’umburgerdiamanter, miner., utgöras av
särdeles vacker bergkristall.

Schauwa’1, se Schewwal.

Schava’der, ytterbyxor av tyg, som fordom
buros utanpå husarernas gula skinnbyxor.

Schavo’tt (fr. échafaud), ställning, på
vilken en livdömd avrättas 1. skamstraff
avtjänas. — Schavotte’ra, vara utställd till
offentlig vanära; bildl., vara utställd för
allas blickar.

Sche’at, astr., stjärna i Pegasus.

Scheba’t 1. Schvat, hehr., "nattens månad",
elfte månaden i judarnas kyrkoår, femte
i deras borgerliga år.

Schebe’ck, se Chebeck.

Scheeles grönt (efter den svenske kemisten
Scheele), kem., en grön målarfärg, som
består av arseniksyrlig kopparoxid. —
Scheeles oljesocker, glycerin (se d. o.). —
Scheelise’ra, göra vin sötare genom
tillsättning av glycerin. — Scheeli’t, miner.,
tungsten, ett mineral, som består av
vol-framsyrad kalk. — Scheelium = Volfram
(se d. o.).

Sche’ffel, förr tyskt sädesmått, som riksmått
= 50 1.

Schefferi’t, miner., ett slags pyr oxen (se
d. o.).

Schehereza’de, se Schahrazad.

Scheich, Scheik 1. Schejk, arab., eg.
gråskägg; äldste, föreståndare, lärare;
helgon; stamhövding. — Scheik-ul-isla’m, se
Mufti-ul-enam.

Scheila, astr., en av småplaneterna.

Scheilaffen, ty. (1. sja’jl-),
handelsbenämning på de svarta skinnen av budengen 1.
negerapan (Semnopi’tecus maurus) från
Java. Jfr Perlaffen.

Scheitholt, ty. (1. sja’jthålt), tonk., urform
till cittran.

Schelf (eng. shelf, hylla), den av grundhav
täckta kustplattform, som omger
kontinenterna. — Schelf-is, de blott några
tiotal meter höga isfält, som särskilt i
sydpolartrakterna kanta landmassoma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free