- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1186

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schizofyter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118G

Schizofyter—Schumannplàtar

ligga, vill han upp, skall han upp vill han
ligga etc.).

Schizofy’ter, se Schizophyta.

Schizoglossi’, med., medfödd kluven tunga.

Schizogoni’, fri cellbildning hos Sporozoa (se
d. o.).

Schizomyce’tes, bot., klyvsvampar,
bakterier. •

Schizophreni’, se Schizofreni.

Schizophy’ceæ = Myxophyceæ (se d. o.).

SchizG’phyta, bot., klyvväxter, den lägsta
avdelningen av kryptogamerna.

Schizo’poda, zooL, en grupp kräftdjur.

Schizosty’lis, bot., växtsläkte av fam.
Irida’-ceæ. — S. coccine’a är en vacker
vinter-blommande krukväxt.

Schizota’rsia, zool., en ordning
tusenfo-tingar.

Schizotrichi’ (av gr. scMzein, klyva, dela,
och thrix, hår), 7ned., en sjuklighet i håret,
varvid detta klyver sig i spetsarna.

Schizoze’1 = Schizocel (se d. o.).

Schlachta, se Szlachta.

Schla’ger, ty. (av schlagen, slå), benämning
på kuplett 1. dansmelodi, som vunnit
tillfällig allmän popularitet, "slagit igenom".
I överförd bemärkelse liktydigt med
tillfälligt populär nyhet, "sista fluga" etc.

Schla’mmbäder, ty., gyttjebad.

Schlara’ffenland, ty. (av g ty. ScMara’ffe,
trög, lätting), ett diktat land, vars inv.
utan arbete ernå alla tänkbara materiella
njutningar.

Schle’ichera tr^juga, bot., träd av fam.
Sa-pinda’ceæ i tropiska Asien. Frukterna
ätas. Av fröna fås makassarolja.

Schleifer, ty. {fr. coulé), tonk., för-slag av
två 1. flera noter i sekundföljd.

Schlemi’1 (av hebr. scMo’mie’l, Gud är
frälsning) , person, som alltid har otur,
olycksfågel. Titel på en bekant sagonovell av
Chamisso.

Schle’siska skolan, benämning på två efter
den tyska provinsen Schlesien uppkallade
diktarskolor, den första, torr och nykter,
representerad av Martin Opitz (d. 1639),
den andra, svulstig och smaklös, företrädd
av Daniel von Lohenstein (d. 1683) m. fl.

Schlippes salt (1. -lipps -), kem.,
natriumsulf antimonat. Ger upphov till
antimon-sulfid, som användes till rödfärgning av
kautschuk.

Schlager, ty., huggare, studentsabel.

Schmalka’ldiska artiklarna, en av lutherska
kyrkans bekännelseskrifter, uppkallad
efter den tyska staden Schmalkalden. Jfr
Konkordieboken.

Schmo’llis (antagligen av lat. sis mo’llis, var
mig huld, bevågen!), tyskt studenttillrop,
som betyder "skål". Förekommer särskilt
vid brorskål, varvid svaras fidu’cit (av lat.
fidu’cia sit, lita på mig).

Schna^derhüpfel, tonk., improviserad
dansvisa hos tyska och österrikiska alpbor.

Schne’ller, ty., tonk. = Pr alldrill (se d. o.).

Schne’llkIops, ty., kokk., maträtt, bestående
av en skiva stekt oxkött med överhälld
gräddsås.

Schnftzel, ty., avskuret 1. avklippt stycke,
bit; papperslapp, tyglapp; kotlett. —
Schnitzeljakt 1. Sni’tseljakt, jaktt., en
jaktlek, varvid en av ryttarna, "räven",
under sin flykt för de övriga, "hundarna",
märker sin väg genom att kasta efter sig
papperslappar.

Schock, annan form för chock.

Schoddy, se Shoddy.

Schæ’nus, bot, ag, svenskt växtsläkte
tillhörande fam. Cypera’ceæ.

Schofar, tonk., judiskt blåsinscrument,
bestående av ett rakt 1. något böjt
vädurshorn.

Scho’fel (Z. sjå’ffel, av hebr. scfiåfål, låg,
ringa), dåhg, värdelös, oduglig. —
Scho’-fel (Z. sjå’fel), dåliga varor, utskott.

Schofe’t, pl. Schofetfm, hehr., domare.

Schoho, se Saho.

Scho’la, lat. (av gr. schole’, ledighet, d. v. s.
från kroppslig sysselsättning, alltså tid
till andlig sådan), var hos grekerna först
beteckning för lärd sysselsättning, sedan
för platsen där denna bedrevs. Härur
framgår betydelsen skola. — Scho’Iæ
mo-na’sticæ, lat., klosterskolor.

Schola’ris, pl. Schola’res, lat., (av scfio’la, gr.
schole , skola), skolgosse. — Schola’sticus,
lat., lärjunge, lärare; skolastiker. —
Seho-lia’st, författare av scholier (se följ. ord}.

Scho’lion, pl. Scho’lier, benämning på de
förklarande anmärkningar, med vilka de
gamla grammatikerna försågo de
forn-klassiska författarnas skrifter.

Schoni’t, geoL, taktiter (se d. o.) från
Skåne.

School, eng. (1. skol), skola. — School board,
eng. {1. -båd), skolstyrelse.

SchoopiseVing, metod för förzinkning.

Schoppen, sydtyskt och schweiziskt mått för
våta varor = 0,5 1.

Scho’ttisch, ty., skotsk; dansk., ett slags
runddans, lik polka.

Schoutbynaeht, höll. (1. skautbajna’kt; eg.
uppsyningsman om natten), sjöv.,
konter-amiral (så även i Sverige till 1771).

Schreibersi’t 1. Rhabdi’t, miner.,
fosforhal-tigt järn- och nickelmineral, funnet i
meteorjärn.

Schri, ind. myt., annat namn på Lakshmi (se
d. o.).

Schrotblatt, ty. (1. sjrå’-), ett slags
metallgravyr, ett mellanting mellan träsnitt och
kopparstick, från slutet av 1400-t

Schro’thska kuren, med., en dietkur.

Schu-King = Chou-King (se d. o.).

Schulcha’n aru’k, hebr., eg. dukat bord,
judisk ritualkodex från mitten av 1500-t.

Schu’li, negerstam kring övre Nilen.

Schumannplàtar, fotogr., bromsilverplåtar
med ytterst ringa gelatinhalt, för fotogra-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free