- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1187

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schumbalino ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Schumbalino—Scientia

1187

fering av spektrum, spec. dess
ultravioletta område.

Schumbali’no, afrikansk benämning på
ba-tater.

Schundlitteratur, ty. (1. sjo’nt-),
smutslitteratur.

Schupo, se Sipo^

Schurbe, arab., sorbet.

Schutzstaffel, ty., se SA.

Schwa’bachstil, hoktr., en rundad
frakturstil.

Schwabenspiegel {1. -sjpi’-), "schwabernas
spegel", tysk rättsuppteckning (troligen
från 1275), som fick normerande betydelse
för sydtysk rätt

Schwa^ber, inv. i Schwaben (s. delen av
Würtemberg och Baden). — Schwa’bisk,
som har avseende på Schwaben. —
Schwabiska ^diktarskolan, förr namn på
1200-t:s minnesångare (se Minnesang och
Minnesänger), vilka ofta diktade på
schwabisk dialekt; en av den tyske
skalden Uhland i början av 1800-t. i Schwaben
grundad skaldeskola. — Schwabiska
kejsare, tyska kejsare av huset
Hohenstau-fen.

Schwamm drüber!, ty., "svampen på", citat
ur operetten "Tiggarstudenten",
betecknande den mänskliga benägenheten att
överskyla besvärande omständigheter.

Schwank, se Fars.

Schwarzföhre, ty., hot., se Pinus.

Schvat = Sjebat (se d. o.).

Schwede, ty., svensk. — Alter Schwede, eg.
gamle svensk; gamle gosse, hederspascha
(betydelsen härrör därav, att kurfursten
Fredrik Wilhelm av Brandenburg gärna
tog uttjänta svenska soldater i sin tjänst
som underofficerare).

Schweinfurtgrönt, tekn., en vacker men
giftig grön färg, som består av ett dubbelsalt
mellan kupriarsenit och kupriacetat. Får
som arsenikhaltigt ej användas som färg.
Brukas till besprutning av larvangripna
träd och buskar. Går i handeln under ett
stort antal namn, av vilka det vanligaste
torde vara Kejsargrönt.

•Schwe’izerflöjt, tonk., tvärflöjt; även en i
orgelverk bruklig stämma av metall. —
Schweizergardet, se Cent suisses. —
Schweizergrönt = Schweinfurtgrönt (se
d. o.). — Schweizerost, en urspr. i Schweiz
tillverkad hel- 1. halvfet ost. —
Schweizer-stämpel, poststämpel med års- och
datumsiffror samt vanligen även timme på
dygnet 1. d. å vridbara skivor. — Schweizerte,
ett i Alptrakterna brukat medel mot
bröstlidande, fås av örten Calami’ntha alpi’na,
tillhörande fam. Labia’tæ. — Schweizeri’,
kafé, där även spirituösa serveras.

Schweitzers reage’ns {1. sjva’jt-), kem.,
lösning av kopparhydroxid i ammoniak,
lösningsmedel för cellulosa.

Schwe’lkohle, ty. {1. -kå’le, av schwelen,
brinna utan låga), ljusa, bituminösa brun-

kol, som utgöra ett viktigt råmaterial för
framställning av parafFin och oljor. —
Schwe’Iereien (Z. -ra’jen), fabriker fÖr
de-stillation av schwelkohle.

Schwe’ningerkuren, med., en av den tyske
läkaren Oertel {1. ö’r-) uppfunnen kur mot
fetma.

Schwerspath, ty., tungspat (se d. o.),

Schvung {ty. Schwung), eg. svängning;
lyftning, eld, kraft, hänförelse, fart, kläm.
Jfr Verv.

Schwy’zer-ras, stor brun alpnötboskap.

Schwänke, pl. av Schwank, plattyska
skämtsägner.

Schüttgelb (1. -gällp), höggul lackfärg, som
erhålles genom att koka gula
växtfärg-stoffer med alun och därefter tillsätta
krita.

Schä’ferhatt (av ty. Schäfer, herde), ett
slags bredskyggig sommarhatt, lik
herdarnas i Sydeuropas bergländer.

Schäferi’ (av ty. Schaf, får), större
fårhjord och fårstall; fåravelsgård.

Schakta (hebr. schachät), slakta kreatur i
överensstämmelse med den mosaiska
lagens föreskrifter, d. v. s. genom att
avskära luftstrupen. — Schäktning, slakt
enl. judisk metod.

Schäs (av fr. chaise, stol), ett ensitsigt,
två-hjuligt enbetsåkdon; senare även mindre
fyrhjulig parvagn.

Schäslo’ng, se Chaise-longue.

Schö’ffen, ty., se under Echevin.

Schö’ne Seele, ty. (1. - se’le), "sköna själar",
av Goethe (i anledning till det liktydiga
"belle åme" i Rousseaus La nouvelle
Hé-loise) präglat uttryck, använt som
beteckning dels för en vek, känslig, ofta
mystiskt religiös personlighet, dels för en
person, som söker forma sitt liv estetiskt,
till ett harmoniskt "konstverk".

Schö’ngeist, ty. {1. -gajst), skönande,
person, som vill lysa med vittra och
konstnärliga intressen.

Schöni’t, miner., kaliummagnesiumsulfat,
förekommer i naturen och tillverkas
fabriksmässigt. Användes som
gödselmedel och till framställning av
kaliumsulfat.

Schörl, dets. som Turmalin (se d. o.).

Sciado’pitys (1. sji-), bot., japanskt
barrträdssläkte. —• S. verticilla’ta,
parasollgran, fjädergran, odlas ofta som
prydnadsträd men kräver milt klimat.

Sciæ’na, zool., havsgössläktet.

Sci’bile, lat. (av scüre, veta), vad man kan
inse 1. veta. — In o’mni sci’bili, i allt
vetande, i alla vetenskaper.

Science, fr, (1. si’angs; lat. scie’ntia),
vetenskap; kunskap, insikt.

Scie’ntia, lat. (uttalas vanligen sji-, men
torde i latinet ha uttalats med hårt k),
vetande, vetenskap. — Scientifi’k,
vetenskaplig. — Scienti’sm, Scienti’ster, ofta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free