- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1192

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sedalkyrka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1192

Sedalkyrka—Segmalm

Seda’lkyrka (av lat sedeWe, sitta), katedral,
domkyrka.

Sedan (Z. seda’ng) 1. Sedankarosseri’,
bilkarosser! med fyra dörrar och
förarplatsen ej avskild från de övriga. Liknande
typ med två dörrar kallas coach {1.
kå’ots j).

Sedans var t (/. seda’ng-), vacker svart
ullfärg.

Seda’ntia 1. Sedativa, lat. (av seda’re, stilla,
lugna), pL, med., lugnande, rogivande
läkemedel. —• SedatiV, lugnande,
smärtstillande. — Sedativsalt, kem., borsyra (se
d. o.) .

Sedati’n, dets. som antipyrin (se d. o.).

Sedebild, konst., dets. som genremålning.

Sedekfa 1. Sidki’a, judiskt mansnamn, buret
av Juda rikes siste konung.

Se’del (ital. se’dula, lat. sche’dula, av gr.
scMzein, klyva, frånriva), lösrivet stycke,
pappersblad; bankassignation. —
Sedelbank, bank, som mot insatt säkerhet
utställer oförräntliga invisningar (sedlar),
vilka kursera i st. f. klingande mynt. —
Sedelstock, totala beloppet av en
sedel-banks utelöpande sedlar.

Sedemålning, konstt., dets. som
genremålning.

Sede’ntia, lat. (av se’des, se d. o.), pl.,
orörliga ting. — Sedentä’r (lat. sedenta’rius,
fr. sédentaire), orörlig; stillasittande,
hemmasittande. — Vi’ta sedenta’ria,
stillasittande liv.

Se’des, lat., säte, stol; boning, boningsort;
pl., med., stolgång, avföring. — S.
aposto’-lica, påvestolen. — S. fi’xa, fast bostad. —
S. mo’rbi, en sjukdoms säte. — S. vaca’nte,
under påvestolens ledighet.

Sede’s (av lat. se’decim, sexton), bokformat,
där arket är viket i sexton blad (trettiotvå
sidor).

Se’dia, ital., säte, stol. — Mado’nna della
sedia, sittande madonna.

Se’dia gestato’ria, se Sella gestatoria.

Sedime’nt (av lat. sede’re, sätta sig, sjunka),
bottensats, fällning, avlagring. —
Sediment ä’r, uppkommen genom fällning 1.
av-lagring; bildad av sediment.

Sedisvaka’ns (av lat. se’des, säte, och vacaWe,
vara ledig), ledighet i ett biskopsämbete
(inom katolska kyrkan).

Seditio’n {lat. sedi’tio), uppror, myteri. —
Seditiö’s, upprorisk.

Sedivaka’ns = Sedisvakans (se d. o.).

Se’dlitzsalt = Seidlitzsalt (se d. o.).

Sedobro’l, farm., ett slags bromtabletter.

Seduisa’nt, se under följ. ord.

Seduktio’n {lat. sedu’ctio), förförelse;
lockelse. — Sedu’ktor, förförare. —
Sedui-sa’nt {fr. séduisant), förledande, förförisk.

Se’dum, bot., artrikt växtsläkte tillhörande
fam. Crassula’ceæ. Ett tiotal inhemska
arter; en mångfald utländska odlade. —
S. a’cre, fetknopp.—S. a’lbum, hälleknopp.
— S. a’nglicum, bohusknopp. — S.

nuum, småknopp. — S. rupes’tre,
bergknopp. —■ S. sexangula’re kantknopp.
–S. spu’rium, gravfetblad. — S. tele’phiuni,
kärleksört, fetblad. — S. villo’sum,
klibb-knopp. — Bland talrika införda, odlade
arter må följande, ofta förvildade,
anföras: S. aizo’on (Östasien), S.
hispa’ni-cum (Alperna), S. hy’bridum (Sibirien).
—• S. purpu’reum är en odlad varietet av
telephium med blekt violettröda
blommor.

Seekers, eng. {1. si’kös), "sökare", namn på
flera mystiskt-spiritualistiska sekter i
England under 1600-t.

Seeland, ty. {1. se’-), Själland.

S. e. e. o., förk. för lat. sa lva erro’re et
omis-sio’ne, med förbehåll av felaktigheter och
utelämningar.

Sefa’nja, profet i Juda rike omkr. 630 f. Kr.

Sefa’rder 1. Sefa’r diska judar {hehr. se
far-di m), judisk benämning på urspr.
spanska judar. Jfr Askenaser.

Sefe’la’, hebr., lågland.

Sefer refuoth, hehr., sundhetstavlor.

Seffrationskarlar, se Separationsvakten.

Se’fir, se Zefijr.

Sefi’r, Zefy’r 1. Vapeur {1. -pö’r), tunna, fina,
löst vävda, muslinsartade
bomullsvävnader.

Sefi’rgarn 1. Berlinergarn, ett slags fint,
mjukt, löst spunnet yllegarn, som brukas
till broderier m. m.

Se’fyr, se Zefyr.

Segela’rea, sjöv., totala ytan av ett fartygs
samtidigt förda segel.

Segelflygning, flygning med ett aeroplan
utan motor, där alltså vindtrycket
utnyttjas som enda kraftkälla.

Segelgarn, smäckert, två-1. fyrsträngat
tågvirke till segelsömnad.

Segelkoj, sjöv., utrymme för stuvning av
seglen ombord.

Segellejdare, sjöv., stag för snedsegels
förande.

Segelmoment, skeppsb., produkten av
segelarean och de i fartygets niedelplan
inställda seglens gemensamma tyngdpunkts,
segelpunktens, vinkelräta avstånd till
lastvattenlinjen 1. mittelordinatan.

Segelpunkt, se under Segelmoment.

Segelsten, se Adamante.

Segenskepp, se Sejdenskepp.

Segerdriva, nord. myt., en valkyria.

Segerfader, nord. myt., ett av Odens namn.

Sege’tia, rom. myt., sädens gudinna. —
Se’-getum, bot., växande på 1. bland säd.

Seghet, fys., ett materials förmåga att
motstå slag, påkänningar.

Seglatio’n, segling. — Seglationsordning,
förordning ang. farygs angörande av
hamnar, deras lossning och lastning m. m.

Segmalm, metall., kopparmalm, som
förekommer tillsammans med trögsmälta,
segflytande gångarter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free