Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Segment ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Se gment—Sekant
1198
Segme’nt (av lat. seca^re, skära), eg.
avskuret stycke; geom., den del av en cirkel, som
inneslutes av en cirkelbåge och en cirkeln
skärande rät linje (sekant); zool.j efter
varandra belägna avdelningar av vissa
djurkroppar. — Segmente ring,
segment-bildning.
Segnerska hjulet, ett slags vattenhjul, till
grund för vars verkan ligger vattnets
reaktion, då det strömmar ut.
Se’gnier, ett forngermanskt folk.
Segno, ital. (L se’njå), tonk., tecken. Jfr Al
segno och Dal segno.
Segrege’ra (lat. segrega’re)y avskilja,
avsöndra. —• Segregatio’n, avsöndring,
avskiljande.
Segring, metall, (av ty. seigern, sida),
smält-process, genom vilken en metall kan
ut-smältas ur sin malm; raffineringsprocess,
varvid ren metall framställes ur råmetall;
metallers benägenhet att vid stelning
utskilja legeringsämnen, så att dessa bli
ojämnt fördelade i godset.
Ségue, ital., tonk., (det) följer.
Seguidilla, sp. {1. -di’lja), spansk
national-dans i % takt. Ledsagas av sång,
gitarrspel och kastanj etter.
Sehra’b, rättare Sara’b, arab., hägring.
Seicento (1. säjtjä’nntå) 1. Seicentfsmo, ital.,
eg. 600, benämning på 1600-t. i Italien,
särskilt inom konst och litteratur.
Seiehes, fr. (1. säsj), meteor., schweizisk
benämning på egendomliga förändringar i
vattenhöjden i de större sjöarna.
Fenomenet som framkallas av plötsliga
lufttrycks-förändringar, är känt även från andra
sjöar, t. ex. Vättern.
Seid, arab., eg. herre; benämning på
Muhammeds efterkommande.
Seid 1. Sejd, nord. myt., trolldom, merendels
utövad som rituell handling.
Se’ide, lapsk., avgudabild.
Seidegyps, ty., trådig gips (se d. o.).
Seidel, ty. (av lat. si’tula, ämbar), förr i
Österrike m. fl. länder ett rymdmått för
våta varor; nu ett med handtag försett
dryckeskärl av glas 1. d., som brukas mest
till öl.
Se’idlitzpulver, farm. ~ Piilvis effervescens
compositus (se d. o.).
Se’idlitzsalt, ett salt (magnesiumsulfat),
som fås ur bittervattenskällorna vid den
bÖhmiska byn Seidlitz.
Se’idschitzsalt, med., engelskt salt (se d. o.).
Seife, ty., tvål.
Seignettesalt {1. sänjä’tt-), med,, vinsyrat
natronkali, vilket brukas som avförande
medel.
Seigneur, fr. (1. sänjö’r; av lat. se’nior,
äldre), hög herre; förr i Frankrike
benämning på de personer, som innehade ett
kungligt län med därtill hörande
rättigheter; brukas nu om Gud och som
tilltalsord till regerande furstar, — Grand
seigneur (1. gr ang -), förnäm herre;
person, vilkens sätt att vara vittnar om
rikedom och börd. — Le Seigneur {1. lö -),
Herren Gud. — Le grand seigneur (Z. lö
grang -), storherrn, turkiske sultanen. —
Notre seigneur (Z. nåttr -), vår Herre
(Kristus). — Seigneurie {1. -i’),
herregods, en seigneurs område.
Seileno’s, gr. myt., se Silen.
Sein, höll. (eng. sign), signal, tecken. —
Seinbrev, signalbrev. — Seinfall,
flagglina.
Seineprefekt, se Prefekt.
Seisachthe’ia, gr., "skuldavskakning". Solons
åtgärder till avhjälpande av
bondeklassens betryck (omkr. 594 f. Kr.).
Seismisk (1. sä’js-), som har med jordskalv
1. jordbävning att göra. Se följ. ord.
Seismogra’f 1. Seismome’ter (av gr.
seis-mo’s, skakning, jordbävning, och grajein,
skriva 1. me’tron, mått), instrument, som
begagnas vid iakttagande av jordbävning.
— Seismogra’m, uppteckning av en
seismograf. — Seismologi’ (av gr. lo’gos, lära),
läran om jordbävningar. — Seismosko’p,
dets. som seismograf.
Se’ite, lapsk., avgudabild.
Se’itel = Seidel (se d. o.).
Sej, zool., en torskart.
Sejd, se Seid.
Se’jdel, se Seidel.
Sejdenskepp 1. Segenskepp {holl. seydenschip
1. seynschip), sjöv., grundgående mindre
fartyg, brukliga under medeltiden och
1500-t., under Gustav Vasas tid även i
Svenska flottan.
Se’jgid (arab., herre), titel för ättling av
Muhammed.
Se’jlare (av ty. seil, rep), repslagare.
Se’jmen, nedre kammaren i Polens
folkrepresentation; benämning på den forna polska
riksdagen. —■ Sejmik, provinslantdag i det
forna Polen.
Sejnbrev, Sejnfall, se Sein.
Séjour, fr. (1. sesjo’r), sejour, sejur, vistelse,
vistelseort; tidrymd, som tillbringas vid
en badort, en hälsobrunn (badsejour,
brunnssejour) 1. d. —■ Sejourne’ra,
uppehålla sig, vistas; vila över, rasta.
Se’jsa, sjöv., surra tåg tillsammans, så att
de icke förskjuta sig. — Se’jsing, kort tåg
av kabelgam.
Se’jte = Seite (se d. o.).
Seju’nctim, lat., särskilt. — Seju’nkt,
avskild, avsöndrad. —■ Se3unktio’n,
avsöndring, avskiljande.
Seju’nctus, bot., avskild.
Sejur (1. sesju’r), se Séjour.
sek., förk. för sekund.
Sekali’n 1. Sekali’ntoxi’n, kem., en i
mjöldry-gan förekommande alkaloid.
Seka’nt (av lat. seca’re, skära), mat., rät
linje, som i två 1. flera punkter skär en
kroklinje; en trigonometrisk funktion (se
Trigonometri).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
