- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1197

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Seminarist ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Seminarist—Semnoner

1197

av tidlösan, Co’lchicum autumna’le. —
S. co’nii, frö av Co’nium inaccula’tum, —
S. contra (vermes), maskfrö. — S.
croto’-nis, krotonfrön, fås av träden Cro’ton
Wglium och C. pava’na i Bortre Indien.
Jfr Krotonolja, — S. cu’mini, kumminfrö.

— S. cydo’niæ, kvittenkärnor, fås av den
i Medelhavsländerna vilt växande, i mell.
Europa odlade växten Cydonia vulgaWis,
kvitten, tillhörande fam. Poma’ceæ. Jfr
Mucilago cydoniæ. — S. eru’cæ, gul senap.

— S. foeni’culi aqua’tici = Fruetus
phel-landrii (se d. o.). — S. gynoca’rdiæ,
gyno-kardiafrö. — S. hyoscy’ami, bolmörtsfrö.

— S. Igna’tii 1. S. Sancti Ignatii,
Ignatii-bönor. —• S. jequiri’tii, jequiritifrön. —
S. li’ni, linfrön (se Lin), — S. lycopo’dii,
nikt. — S. mezere’i, källarhalsfrön
(Daphne), — S. myri’sticæ, Nux moschatay
muskot, fås av det på Molukkerna vilt
växande och i flera tropiska länder odlade
muskotträdet, Myri’stica fra’gTans,
tillhörande fam. Myristica’ceæ, Av muskötens
olja och fasta fett bildas muskotbalsam,
varav muskotbomolja beredes. Alla
dessa-droger brukas mest som kryddor. — S,
Nhandiro’beæ, fröna av det till fam.
Nhan-diro’heæ hörande växtsläktet Feuille’a,
brukas som kräk- 1. laxermedel. — S.
Ni-ge’llæ, se Nigella, — S. nu’cis vo’micæ,
rävkakor, fröna av det tropiska trädet
Stry’chnos nux vomica, tillhörande fam.
Logania’ceæ. Innehåller de giftiga
alkaloi-derna stryknin och hrucin. Brukas som
mag- och nervstärkande medel.
Användes även till förgiftning av rävar. — S.
ory’zæ, frö av ris. — S. pæo’niæ, pionfrö.
—• S. papa’veris, vallmofrön, fås av en vit
avart av vallmon, Papa’ver somni’ferumy
och brukas att giva smak åt bakverk. —
S. paradi’si, paradisfrö. — S. phella’ndrii
aqua’tici == Fruetus phellandrii (se d. o.).

— S. pichu’rim, pikurimbönor. — S.
pi’-peris = Piper album (se d. o.). — S.
piscatorii = Kockelbär (se d. o.). —
S. pista’ciæ, se Pistaeier, — S. psy’llii, se
Loppfrön, — S. qu’ercus, ekollon. — S.
ri’-cini, fröna av Ri’cinus commu’nis (se
Ri-einus), — S. sabadi’llæ, se Sabadilla, —
S. saiito’iiici, maskfrö. — S. sina’pis
ni’-græ, se Senap, — S. staphfnii, stefansfrö.

— S. staphisa’griæ, riddarsporrefrö
{Del-pMnium), — S. stramo’mi, fröna av
DatuWa stramonium, spikklubban. — S.
stropha’iiti, se Strophantus, — S. stry’chiii,
rävkaka. —• S. tanace’ti, renfanefrö
(Ta-naee’tum), — S. ti’glii, krotonfrö. — S.
to’nco, tonkabönor. — S. u’rticæ,
nässel-frö.

Seminari’st, se under följ. ord.

Semina’rium, lat, (av se’men, frö),
plantskola, bildningsanstalt; utbildningsanstalt
för präster, skollärare etc.; vid
universiteten anstalt, där praktiska övningar be-

drivas. — Seminari’st, lärjunge vid ett
seminarium.

Seming 1. Säming, fornnordiskt mansnamn
{isl, Semingr), den fredstiftande.

Seminiflo’ræ, bot., första klassen av serien
Corolliflo’ræ i Elias Fries system,
karakteriserad av över sitt ande blomkronor.

Semi’nium, lat., utsäde.

Semino’ler, en nordamerikansk indianstam.

Semiologi’ 1. Semiotfk (av gr, semei’on,
tecken, kännemärke, och lo’gos, lära), läran
om de tecken 1. symtom, på vilka man
igèn-känner sjukdomar, samt om dessas
orsaker, utveckling och förlopp.

Semiova’lis, lat,, halvoval, halväggformad.

Semipelagia’ner (av lat. se’mi, halv, och
pe-lagianer, se d. o.), halvpelagianer, en
kristen sekt från 5:e årh., vilken lärde, att
arvsynden består i en viss medfödd
svaghet 1. benägenhet för det onda, som
människan dock har kraft att övervinna. —
Semipelagiani’sm, semipelagianemas lära.

Semipermea’bel (av lat. se’mi, halv, och
per-mea’bilis, genomtränglig) säges den hinna
vara, som av en blandning genomsläpper
blott en del, men icke de övriga;
halv-genomtränglig.

Semipyri’tisk smältning, smältning av
sva-velhaltiga malmer under tillsättning av
koks.

Semframis, ett slags lätt siden, uppkallat
efter den ryktbara assyriska
sagodrottningen med samma namn.

Semi’ramis, astr,, en av småplaneterna.

Se’mis, lat, (av se’mi, halv), romerskt mynt
= 0,5 as (se d. o.).

Semi-sangui’neus, bot,, till hälften blodröd.

Semise’ria, ital,, halvseriös; tonk,, allvarlig
opera med enstaka komiska scener.

Semi-teetotalism (Z. -titå’töllism; av lat,
se’mi, halv, och eng, teetotalism, se d. o.),
en nykterhetsrörelse, vars anhängare
förbinda sig att icke mellan måltiderna
förtära alkohol. — Semi-teetotaler (I,
-titå’-töllör), anhängare av denna rörelse.

Semi’ter, se Sem; även benämning på judar.

— Semftiska språk, assyrisk-babyloniska
språket, syriskan, kaldeiskan, feniciskan,
hebreiskan, arabiskan och etiopiskan m. fl.

— Semiti’sm, judendomen i etnologisk
bemärkelse, judarna som folkras. Jfr
Mo-saism, — Semitfst, forskare i de semitiska
språken.

Semito’n 1. Semito’nium, lat,, tonk., halvton.

Semivoka’l (av lat, se’mi, halv, och v oka’I, se
d. o.), halvvokal. Se vid. Liquida,

Semla 1. Simla {ty, Semmel, av lat, si’mila,
vetemjöl), ett slags vetebulle.

Semla’nka, ry, (av semlja, jord), jordhydda
på s. Rysslands stäpper.

Se’mmy, engelskt mansnamn = Samuel (se
d. o.).

Se’mnai, gr,, de vördnadsvärda, benämning
på erinnyerna (se d. o.).

Semno’ner, ett fomgermanskt folk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free