- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1199

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Senecïonin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Senecionin—Sens commun

1199

stånds, Jakobsört, intill meterhög
hårdvallsört (se Senecionin). — S. paludo’sus,
gullbo. Kärrstränder. — S. palu’stris,
nocka. Kärrväxt. — S. silva’ticus,
bergkorsört. — S. visco’sus, klibbkorsört. —
S. vulga’ris, korsört, allmänt ogräs.

Senecioni’n, kem., giftig alkaloid i bladen av
Sene’cio jacohæ’a, som ger det förr mot
hosta och slemflöden använda medlet
Jakobste.

Sene’ctus est natu^ra loqua’cior, lat.,
ålderdomen är av naturen något talträngd.
(Cicero.)

Sene’ctus insana’bilis mo’rbus est, lat.,
ålderdomen är en obotlig sjukdom. (Seneca.)

Senegalebenholts, se Grenadilleträ.

Senegalgummi, se Gummi senegal.

Se’negarot, se Radix senegæ. — Senegi’n 1.
Se’negasapom’n, kem., den viktigaste
beståndsdelen i senegaroten; är identisk med
poly’galasyra. Verkar retande på
slemhinnorna i svalg och mage.

Senesce’ns (av lat. se’nex, gammal, gubbe),
ålderdom.

Senescha’ll 1. Seneskalk (mlat. senecha’llus,
fr. sénéchal, av lat. se’nex, gammal, och
fhty. scalc, tjänare), hos de frankiska
konungarna urspr. hovmästare, senare
konungens representant i en provins. —
Sénéchaussé (1. -sjåsse’), en seneschalls
ämbetsområde.

Sengalla 1. senskidegalla, veter., galla i
se-norna.

Senglacia’la tiden, geol., den sista landisens
avsmältningsperiod. Delas av De Geer i
Daniglacia’1 tid, under vilken istäcket
avsmälte till danska öarna och Skåne,
Go’ti-glacial tid, med avsmältning till
Västergötlands ändmoräner och Salpausselkä i
Finland (för omkr. 4,000 år sedan), samt
Fi’niglacial tid, till sönderfallandet av
sista landisresten i Norrland (för omkr.
2,000 år sedan).

Sengning (av ty. sengen, sveda), textil.,
av-svedning av utstående fibrer å tyger över
gaslåga 1. het metallplatta.

Sengsvin (av ty. sengen, sveda), slakterisvin,
svin som vid slakten svedas i st. f. skållas.
Exporteras.

Senhinnan {lat. sclero’tica), anat., hårda
ögonhinnan.

Senhor, port., Senor, sp. {1. senjå’r), herre. —
Senhora, port., Senor a, sp. {1. senjå^ra),
fru. Jfr Seigneur och Signore. —
Seno-rita, sp. (1. senjåri’ta), ung flicka, ogift
dam. — Senorito, sp., ung herre.

Seni’l (lat. seni’lis, av se’nex, gubbe),
gammal, gubbaktig. — Senil gangre’n, med.,
åldersbrand. — Senilite’t,
ålderdomssvaghet, gubbaktighet.

Se’nior, lat. (komp. av se’nex, gammal),
äldre, den äldre; den äldsta medlemmen
av en församling 1. d.; medlem av en
nationsförenings seniorat. ) ( Junior. —
Seniora’t, en seniors anseende och värdig-

28. — Ekbohrn, 100,000 främmande ord. II.

het; åldersföljd; jur., den äldstes
företrädesrätt i fråga om arv (jfr Majorat);
inom ett samfund (t. ex. en
nationsförening vid ett universitet) företrädesvis
bland dess äldre medlemmar vald
myndighet, Seniorskolle’gium. — Seniorskonve’nt,
ett utskott i tyska riksdagen och
preussiska lantdagen, som sökte träffa fri
överenskommelse om ärendenas behandling.

Se’nium, lat., gubb- 1. gumåldern. — S.
præ’-cox., med., förtidigt åldrande,

Senkiyu, farm., japansk angelikarot, av
Ange’lica sefra’cta.

Senkvartä’ra tiden, geol., omfattar
sengla-ciala tiden och postglaciala tiden (se d. o.).

Senn, ty., alpherde. — Sennhütte, säterstuga.
—• Sennerei, säter, fäbod.

Se’nna, farm., Folia se’nnæ, bladen av
Ca’s-sia leniti’va, C. angustifo’lia m. fl. i
Nordafrika växande Cassm-arter. Brukas som
avföringsmedel. Den medicinska verkan
uppstår genom att vissa sammansatta
glykosider i tarmen spjälkas till
antra-kinonderivat, bl. a. emodin 1.
trioximetyl-antrakinon. — Senna- 1. Sennetsblad =
Senna (se föreg. ord). — Sennasyrup, se
Syrupus sennæ mannatus. — Senna- 1.
Sennets te, Infu’~sum sennæ, består av
sennablad, koriander, korinter,
seignette-salt och manna. — Sennetsmos,
Electua’-rium sennæ, en blandning av sennablad,
koriander, tamarindpalpa och
sockersirap. —• Sennetstinktur, se Tinctura
sennæ aromatica.

Sennali’n, ett av sennablad tillrett, flytande
extrakt.

Senno’ner = Semnoner (se d. o.).

Seno’n = Senon-etagen (se d. o.).

Seno’ner, ett forngalliskt folk.

Seno’n-etagen (Z. -eta’sjen), geol., en av
krit-systemets avdelningar, företrädd i
Sveriges äldsta kritavlagringar.

Se non e ve’ro, e ben trova’to, ital, om det ej
är sant, så är det åtminstone bra påhittat.

Senor, Senora, Senorita, Sefiorito, se Senhor
o. s. v.

Senrenässa’ns€n, se under Renässansen.

Sensa’l {ital. sensale), handelst., mäklare.

Sensalva, se Unguentum lauri
terebinthi-natum.

Sensa’rie {ital. senseria), hayidelst.,
mäklar-arvode.

Sensatio’n, fr. (av lat. se’ntire, känna),
intryck, förnimmelse, känsla; fig.,
uppseende. —• Sensationsanalogi’er, psyk., den
frändskap, som en del personer uppfatta
mellan sensationer från olika
sinnerområ-den. — Sensationsdrama, skådespel, som
söker uppröra genom starka effekter. —
Sensationsnyhet, nyhet, som är ägnad att
väcka uppseende. — Sensationsroman,
roman, som avser att väcka uppseende. —
Sensatione’ll, uppseendeväckande.

Sens commun, fr. {1. sang kåmmö’ng), sunt
förstånd, sunt förnuft.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free