Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sensibel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1200
Sensibel—Sephardim
Sensi’bel (/r. sensible [L sangsi’bbl]; laL
sensi’bilis, av se’nsus, känsla), kännbar,
märklig, känslig, känslofull; ömtålig;
smärtande. — Sensibilité, fr, {L
sangsibi-lite’), 1. Sensibilite’t, känslighet,
känslofullhet, ömtålighet. —■ Sensibilise’ring,
ökande av ljuskänsligheten vid
fotokemiska reaktioner. — Sensibilisa’tor, ämne
som tillsättes för att öka ljuskänsligheten
vid fotokemiska reaktioner )(
Desen-sibilisering, Desensibili-s a t o r.
Sensite’ra, fotogr., göra ljuskänslig.
Sensitiv {lat. sensiWvus), känslig (särskilt
i fråga om sinnena. — Sensiti’va {bot,,
Mimosa pudica), en brasiliansk buske, som
sammandrager sina blad, då de vidröras;
fiff-f ytterst känslig person. — Sensitiva
lågor, fys., för ljud känsliga lågor. —
Sensitivite’t, känslighet. — Sensitome’ter
(av lat. se’nsus, känsla, och gr. metre’in,
mäta), fys., apparat för mätning av
ljus-känsligt material 1. ljuskällor. —
Sen-sitometri’, undersökning av ljuskällor och
Ijuskänsligt material, spec. fotografiskt
material.
Sensmoral, fr. {1. sangmåra’ll), innersta
mening, andemening; lärdom, hämtad ur en
berättelse, en tilldragelse 1. d.
Sensomoto’risk refle’x, fysioL, rörelser, som
utan medvetandets ingripande, framkallas
av ett sinnesintryck.
Senso’risk afasi’, se Afasi,
Senso’rium 1. Sensorium commu’ne, lat.,
människans sinnescentra i hjärnan. —
Sensorie’ll 1. Senso’risk, som har avseende
på sinnescentra.
Sensuali’sm (av lat. se’nsus, sinne, känsla),
fil., åsikten att de sinnliga känslorna och
drifterna böra leda människans
handlingar och att tillfredsställandet av dem är
det högsta goda; åsikten att ursprunget
till all sann kunskap äro de sinnliga
känslorna 1. sensationerna; grov sinnlighet. —
Sensualfst, anhängare av sensualismen. —
Sensualite’t, sinnlighet. — Sensue’ll (lat.
sensua’lis), sinnlig, vällustig.
Se’nsu bo’no, se under Sensus,
Sensue’ll, se under Sensualism,
Se’nsu ma’lo, se under följ. ord.
Se’nsus, lat., sinne, känsla, stämning, åsikt,
mening. — S. commu’nis, den allmänna
uppfattningen; sunt förstånd, sunt
förnuft. —■ S. i’ntimus, det inre sinnet. —
Se’nsu bo’no, i gott förstånd. — S. ma’lo,
i dåligt förstånd. — S. stri’cto, i inskränkt
bemärkelse, förk. s. str.
Sen-sutu’r, kirurg., sensöm, ihopsyning av
avslitna 1. tvärskurna sendelar.
Sent a, astr., en av småplaneterna.
Sente’ns, Sententiö’s, se under Sentera.
Sententia’rii 1. Magi’stri sententia’rum,
benämndes sådana skolastiker, vilkas
skrifter ansågos normerande i andliga ting.
Sente’ra (lat. senti’re), känna, märka, er-
fara, uppfatta, begripa; hava 1. yttra en
åsikt; uppskatta. — Sente’ns, fr, Sentence
(I, sangta’ngs; lat, sente’ntia), tänkespråk,
sedespråk, minnesvärt yttrande. —
Sen-tentiö’s, rik på sentenser; som ger sig
uttryck i tänkespråk; sinnrik, lärorik.
Sentico’seæ, hot., underavdelning av fam.
Rosa’seæ.
Sentime’nt (fr. uttal: sangtima’ng; av lat.
senti’re, känna), känslofullhet;
sinnesrörelse; tanke, mening. — Sentimenta’l,
känslofull, känslosam, gråtmild,
hjärt-nupen. — Sentimentalite’t, känslosamhet.
Sentinélle, fr, (1. sangtinä’ll), skiltvakt (till
fots).
Senu’si 1. Senusija, ett i Nordafrika
existerande, hemligt muhammedanskt
ordens-samfund, fientligt mot européerna.
Se’nza, ital., utan. — S. fio’ri 1. S. orname’nti,
tonk., utan prydnader. — S. o’bligo,
han-delst., utan förbindelse. Jfr Oblig o. —
S. peda’le, tonk., utan pedal. — S.
pro-te’sto, utan motsägelse. — S. repetitio’ne 1.
S. re’plica, utan omtagning. — S. sordi’no,
utan dämmare. — S. te’mpo, utan bestämt
tidsmått.
Sepalodi’ (av lat. se’palum, foderblad, och gr.
e’idos, utseende), bot., missbildning,
bestående i omvandling av kronblad 1. andra
blomdelar till foderbladlika organ.
Se’palum, nlat., bot., foderblad.
Separa’bel, Sepa’rat, Separati’sm,
Separa-ti’st, Separa’tor m. fl., se under följ. ord.
Separe’ra (lat. separa’re), skilja, skiljas;
avskilja, avsöndra. — Separa’bel, skiljbar,
som kan avsöndras. — Separabilite’t,
skilj-barhet. — Separa’t, avskild, särskild. —
Separatfred, fred, som en av flera
förbundna makter ensam för sig sluter med
fienden. — Separa’tim, särskilt, vart för
sig. — Separa’tio a tho’ro et me’nsa,
skilsmässa till säng och säte. —
Separa-tio’n, åtskiljande, avskiljande; söndring,
skilsmässa. — Separatio’nsvakten,
avdelning av Stockholms stadsvakt för
transport av kvinnliga fångar (uppsatt
1761). Vakterna kallades av folket
"seff-rationskarlar" 1. "paltar". —■
Separa-ti’sm, avsöndring från andra (i religiösa
frågor). — Separati’st, benämning på
sådana medlemmar av den kristna kyrkan,
vilka hysa avvikande meningar om
kyrkoläran och kyrkobruken, avhålla sig från
den allmänna gudstjänsten och uppbygga
sig med enskilda andaktsövningar. —
Separati’stisk, på separatisternas sätt. —
Separati’v, söndrande. — Separa’tor, eg.
avskiljate; apparat för avskiljande av ett
visst ämne ur en blandning; särskilt en
gräddskumningsapparat. —
Separato’-rium, kem., kolv, i vilken ämnen kemiskt
avsöndras. — Separa’ttryck, särtryck,
avtryck av en del av ett helt. — Separa’tus,
bot., avsöndrad, avskild.
Sephardi’m, se Sefarder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
