- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1202

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Septuaginta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1202

Septuaginta—Sericum

Septuagi’nta, lat.y sjuttio; benämning på den
grekiska översättning av Gamla
Testamentet, vilken av 72 lärda judar ("de
sjuttio uttolkarna") verkställdes i Alexandria
(200 år f. Kr.).

Se’ptum, lat.y skiljevägg, pt, Se’pta, de
skran-kor, inom vilka romarna röstade på
komi-tierna; omröstningslokal. — S. atrio’rum,
anat., skiljeväggen mellan hjärtats
förmak. — S, co’rdis, hjärtats hela
skiljevägg.

Se’ptuor, se Septett.

Sepulchral chamber, eng. {1. sipalkröl
tjä’m-bö), arkeoL, hällkista.

Sepu’lchrum, lat.y grav; relikgrav.

Sepulkra’1, lat. (av sepu’lcTii7n, grav), ang.
en grav 1. en begravning.

Seqq., förk. för lat. seque’ntes, följande.

Sequ. 1. Sq., förk. för lat. se’quens, följande.

Se’quens, lat., den 1. det följande. —
Sequen-tes, pL, de följande. Jfr Sekvens.

Se^quitur, lat., det följer; fortsättning. —
Sequitur pæ’na sce’lus, straffet följer
brottet i spåren.

Sequo’ia, hot., ett släkte barrträd i
Kalifornien. Bland dess arter märkas jätteträden
S. sempervi’rens, rödvedsträdet, och S.
gi-gante’a, mammutträdet (se d. o.).

Ser 1. Sihr, ostasiatisk vikt, ungefär 2 eng.
pund.

Se’ra, pluralis av Serum (se d. o.).

Se’ra 1. Se’rica, grekernas namn på Kina,
varifrån de fingo seriskt tyg, siden
(av ett kinesiskt ord, ser, silke).

Sera’b, arab., hägring.

Sera’f, hebr. (av sdråf, förbränna), pl.
Sera-fi’m 1. Sera’fer, eld- 1. ljusandar; kring
Guds tron lovsjungande änglar med tre
par vingar. — Serafimer medalj en, en 1748
stiftad svensk medalj. —
Serafimerring-ning, den ringning, som vid en
serafimer-riddares död utföres i Riddarholmskyrkans
"serafimerklocka". — Serafimerorden, en
1748 stadfäst svensk orden. —
Serafimer-ordensgillet, ett antal serafimerriddare,
som en tid (1773—1876) hade
överinseendet över landets hospital och vissa
sjukhus. — Serafi’na, kvinnonamn, den
himmelska. — Sera’fisk, änglalik. —
Sera-fiska bröder, franciskanmunkar. —
Sera-fiska orden, franciskanorden. — Serafiske
fadern {lat. pa’ter sera’phicus),
francis-kanordens stiftare, Frans av Assisi.

Seraffn, ett slags engelskt tyg med brokigt
blommönster på vit botten.

Serafins, eng. {1. -finns), se Embossedels.

Serafo’nstämmor, namn på vissa
orgelstämmor.

Seralj (fr. sérail, av pers. och turk. serai,
stor byggnad), turkiske sultanens palats i
Konstantinopel; stundom den del av
palatset, där kvinnorna voro inneslutna (jfr
Har em). — Seralj mastix, ett slags utsökt
fin mastix (se d. o.), vilken av
harems-kvinnoma brukas som skönhetsmedel.

Se’ra n’umquam est ad bo’nos mo’res vi’a,

lat. ordspr., vägen till bättring blir aldrig
för sen.

Serapelon, gr., 1. Serape’um, lat., åt Serapis
helgat tempel; Apistjurarnas
begravningsplats.

Serapi’num = Sagapenum (se d. o.).

Sera’pis, bot., se Cephalanthera.

Sera’pis 1. Sara’pis, egypt. m.yt., en gud, som
härskade över underjorden och de dödas
själar.

Se’raske’r 1. Ser-i-asker, turk.,
överbefälhavare; krigsministern i Turidet. —
Sera-skera’tet, krigsministeriet i Turkiet.

Se’rber, slaviskt folk, till största delen bosatt
i Jugoslavien,

Sercial, ett slags torrt Madeiravin.

Serda’r, pers., högste befälhavare. —
Serdar-i-ekrem ("den ädle S."), generalissimus
över turkiska hären.

Sere’na och Sere’nus, kvinno- och mansnamn
(av lat. se’renus, klar, ljus).

Serena’d {fr. sérénade, ital. serena’ta, av lat.
se’ra, afton), tonk., eg. aftonmusik; musik,
vilken, såsom en hyllning, om natten
före-drages utanför en persons fönster; ton
stycke, avsett för ett dylikt utförande.

Serenata, se Serenad.

Serendfb, arab. geogr., Ceylon.

Sereni’ssimus, fem., Sereni’ssima, lat., eg.
den klaraste; titel för regerande furstar.

Se’rer, en negerstam i Afrika.

Se’rer, inv..i Sera 1. Serica (Kina).

Seressa’ner, "rödmantlar", i Österrike
fordom utvalda trupper ur gränsregementena
mot Turkiet.

Ser ge, fr. {1. särsj), sars (se d. o.).

Sergeant {1. sersja’nt; fr. sergent, av lat.
serviens, tjänande), urspr. rättstjänare;
krigsk., underofficer, närmast efter
fanjunkaren. — Sergent de ville, fr. {1.
sei-sja’ng dö vill), polisbetjänt.

Serge de Berry, fr. {1. särsj dö berri’), annat
namn på Lasting (se d. o.).

Se’rgej, ryskt mansnamn, av lat. Se’rgius.

Se’rgi-E’mini, turk., skattmästare vid
rlot-tan.

Seria’la knoppar, bot., bladvecksknoppar,
som stå över varandra i en rad
(median-planet).

Seria’lis, Seria’ta, bot., i rader.

Se’riaske’r {fr. séraskier) — Serasker (se
d. o.).

Seri’ba 1. Zeri’ba, "inhägna", benämning på
palissadomgivna stationer i Sudan,
upprättade av Kartums köpmän.

Se’rica, se Sera.

Serice’llus, bot., silkeshårig. — Seri’ceus,
bot., med sidenglans.

Sericfn, kem., en albumoid,som jämte fibroin
är huvudbeståndsdelen i silke. Jfr Sera.

Serici’t, miner., gul 1. grön kaliglimmer i
fylliter och halvkristalliniska sandstenar.

Se’ricum, lat., taft. — S. adhæsi’vum, farm.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free