- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1203

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Serie ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Serie—Serum

1203

engelskt plåster, muschplåster. — S.
epi-spa’sticum, dragtaft, ett dragmedel.

Se’ri€ {lat. se’ries), rad, följd; mat., följd
av tal, så beskaffad, att varje efterföljande
tal enl. en viss regel är bildat av varje
föreg. — Serielotter, lotter på en hel serie
obligationer i ett lotterilån; i ett
klasslotteri lotter för vilka avgiften till alla
klasserna i en serie blivit på en gång erlagd.
— Seriemaskin, en dynamomaskin, avsedd
att lämna en konstant strömstyrka. —
In u’na serie, i en oavbruten följd.

Sérieux,. fr. (1. seriö’), allvarlig. — Au
sé-rieux (I k -), på allvar.

Se’rikultu’r (av gr. ser, silkesmask),
silkesodling.

Serime’ter (av gr. ser, siden, och me’tron,
mått), sidenmätare, instrmnent för
bestämmande av fastheten och elasticiteten
hos siden.

Serimner {isL Sæhrimnir), nord. myt., en
galt, som varje dag tjänar enhärjarna till
föda, men på kvällen åter är hel.

Serfnda, tonk., dets. som ravanastron (se
d. o.).

Serinette, fr. (1. -ä’tt), ett slags positiv, som
nyttjas vid dressering av kanariefåglar.

Seri’nus cana’ria, zool., kanariefågeln.

Se’rio 1. Serio’so, ital, tonk., allvarligt. —
0’pera se’ria, se under O]jera, ital.

Serio’so, se Serio.

Seriskt tyg, se Sera.

Se’ris ve^nit ab a’nnis, lat., erfarenheten
kommer med åren. (Ovidius.)

Seriö’s {fr. sérieux), allvarsam, allvarlig,
viktig.

Serja’ma, bot., se Barhasco.

Serjeant-at-arms, eng. (1. sa’djönt ätt ams),
väbel; ordningstjänstemän i engelska
parlamentet. — Serjeant-at-laws {1. - lås),
hederstitel för Englands främsta
barri-sters (se d. o.). Deras sammanslutning
hade till 1877 egen ämbetslokal, Serjeants’
inn, i London. Jfr Inns of court.

Sermocinatio’n (av lat. 8e’rmo, tal), talk.,
retorisk figur, varvid en annan person än
den talande tänkes föra ordet.

Sermo’n {lat. se’rmo, fr. sermon), tal,
predikan; liktal. — Sermon joyeux, fr. {1.
ser-må’ng sjoajö’), "munter predikan", ett
slags komiska medeltidsdramer, bestående
av en parodisk predikan. Jfr
Kalottpredikan.

Seroli’n, preparat för impregnering av
papper, vävnader, läder m. m. Det framställes
genom inverkan av formalin på blodserum.

Serologi’ (av lat. se’rum, vätska, och gr.
lo’-gos, lära), läran om blodserum och dess
egenskaper, vanligen ur
immunitetssynpunkt. — Serolo’g, idkare av vetenskapen
serologi. —■ Serolo^gisk, som avser
sero-logien.

Sero’n 1. Suro’n (sp. zurron), varupacke,
liten säck av rå oxhud, vari torra varor
inpackas.

Sero’sa, anat., bröst- och bukorganens
hinnbeklädnad.

Se’ro sa’piunt Phry’ges, lat. ordspr.,
fry-gerna (trojanerna) bliva sent visa.

Serosite’t, se under Serum.

Seroti’nus, bot., ren.

Se’ro venie’ntibus o’ssa, lat. ordspr., den,
som kommer för sent, får nöja sig med
benen.

Se’rpens, lat., astr., se Ophiuchus.

Se’rpens, lat., orm; bot., krypande.

Serpe’nt (av lat. se’rpens, orm) 1.
Serpen-to’ne, ital., tonk., ett föråldrat, ormformigt
blåsinstrument. — Serpenti’n, miner., ett
gult, grönt, svart 1. gråbrunt, stundom
likt ett ormskinn tecknat mineral, som
består av talkjord, kiselsyra och vatten;
ormlinje, buktig, sicksackformig bergstig;
slingrande linje av en flods nedre,
långsammare lopp; smal pappersremsa, som
ringlar sig, då den kastas. —
Serpentinasbest = Krysotil (se d. o.). —
Serpentindans, dansk., ett slags balett, varvid
dansösen genom att i färgskiftande belysning
växlande drapera sin långa klädnad
åstadkommer en trolsk verkan. —
Serpentingruppen, miner., omfattar mineral av
vattenhaltigt magnesiumsilikat, t. ex. talk,
serpentin, sjöskum. —■ Serpenti’nsk vers,
vers, som begynner och slutar med samma
ord. — Serpento’s, ett slags
fyrverkeri-svärmare.

Serpenta’rius, lat., astr., se Ophiucus.

Serpi’go, nylat., med., revorm. — Serpiginö’s,
behäftad med revorm; revormsartad; om
sår som fortskrida åt ett håll, medan de
läkas åt ett annat.

Serpyllifo^lia, bot., med blad som (Thymus
serpy’llum). — Serpy’llum, bot., krypört.

Serra, port. (eg. såg), bergskedja.

Serradi’lla, bot., se Ornithopus.

Serra’tula, bot., växtsläkte av fam.
Compo’-sitæ. —• S. alpi’na (syn. Saussiirea a.),
fjällskära, violettblommig fjällväxt. —
S. tincto’ria, ängsskära, violettblommig
torrängsväxt.

Serra’tus, bot., sågad. — Serra’tulus,
fin-sågad.

Serres fines, fr. (1. särr finn), pL, kirurg.,
små fina metallklämmare, avsedda att
tillsluta sår.

Sertäo, port., torr högslätt.

Se’rum, pl. Se’ra, lat., vassla; fysioL,
blodvatten. Jfr Difteriserum. — S. la’ctis,
vassla. — S. lactis alumina’tum, farm.,
alunvassla, beredes genom kokning av
alun och färsk mjölk. — S. sa’nguinis,
blodvatten. — Serumalbumi’n, kem.,
blod-albumin. — Serumdiagnosti’k 1.
Sero-diagnosti’k, metoder att påvisa de spec.
förändringar i blod, som uppkommer
genom antigener (se d. o.), och att
därigenom i det särskilda fallet (t. ex. vid
infektionssjukdom) bestämma antigenets
natur. — Serumsjuka, 7ned., en stundom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free