- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1204

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Serv ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1204

Serv—Settlement

inträdande reaktion hos kroppen efter
in-sprutning av serum. — Serumterapi’, med.,
sättet att bota 1. förekomma en smittosam
sjukdom genom insprutning av blodserum,
tappat av för smitta oemotttagliga djur
och blandat med gift av de sjukdomen
förorsakande bakterierna. — Serosite’t,
vattenhaltig beskaffenhet. — Serö’s,
vat-tenblandad, vattnig; blandad med 1.
innehållande blodvatten.

Serv, Serve, Serva, sportt., se Sörv, Sörva.

Serva’len, zooL, se Felis.

Ser vante, fr. (1. serva’ngt), tjänarinna;
serveringsbord; nattduksbord, kommod.

Servela’tkorv, se Cervelatkorv.

Serve’ra (fr. servir, lat. servi’re), eg. tjäna;
uppvakta med; lägga för, hälla i; bära
omkring (rätter, vin etc.); iordningställa
ett bord till en måltid. — Servera en
kanon, krig sk., ordna en kanon för skjutning.

Serve’t 1. Serve’tt (fr. serviette), torkkläde,
liten linneduk, som framlägges vid varje
matkuvert.

Service, fr. (1. -i’ss), eng. (1. söVis), tjänst,
syssla, vakttjänst; kundbetjäning, servis
(se d. o.).

Servi’l (lat. se’rvilis, av se’rvus, träl),
slavisk, krypande. — Servilfsm 1. Servilite’t,
slaviskhet, krypande väsen, kryperi.

Servi’s (fr. service, av lat. serviWe, tjäna),
handräckninp-; tillbehör; samtliga
tillbehör till ett färdigdukat bord; krig sk.,
ersättning för möblering, värme och ljus åt
inkvarterade militära tjänstemän. Se även
Kanonservis.

Servi’ter (lat. Se’rvi hea’tæ Mari’æ vi’rginis)f
den heliga Jungfruns tjänare, en 1233
stiftad italiensk munkorden. —
Servitfn-nornas orden stiftades på 1200-t. i Italien.

Servi’tier, medeltida, katolsk kyrkoskatt,
som erlades för de i påvliga konsistoriet
bortgivna högre ämbetena.

Servitri’s, uppasserska.

Servitu’t (lat. se’rvitus), jur., besvär 1.
olägenhet, som åtföljer en egendom till
förmån för en annan fast egendom; rätt för
en fastighetsägare att i viss mån betjäna
sig av en annan, närgränsande egendom.

Servitö’r (fr. serviteur), kypare, uppassare.

Servitörs, fem. av Servitör (se d. o.).

Se’rvum imitato’rum pe’cus, lat.,
"efterapar-nas slaviska hjord’’. (Horatius.)

Se’rvus, lat., eg. slav, tjänare. — S.
obser-vanti’ssimus, (under brev) ödmjukaste
tjänare. — S. servo’rum De’i, Guds
tjänares tjänare, titel, som påvarna, från
Gregorius den stores tid, göra anspråk på.

Serö’s, se under Serum.

Se’sam, bot, Se’samum, en till fam.
Peda-lia’ceæ hörande ört, inhemsk i Asien och
Afrika samt odlad i Amerika. —
Sesamben, anat., senben, i senor befintliga ben 1.
brosk. —■ Sesamkakor, tillverkas av
resterna av sesamfrö, sedan oljan utpressats.
Användes som kraftfoder. — Sesamol]a,

0’leum se’sami, fås ur fröna av Sesamum
orienta’le (se Sesam). Brukas, till mat-,
bränn- och smörjolja, i tvål, till
förfalskning av olivolja m. m.

Se’sam, öppna dig!, i den arabiska
sagosamlingen ’Tusen och en natt" den trollformel,
varmed Ali Baba förmådde berget att
öppna sig; fig., nyckeln till en hemlighet
1. gåta; lösenord.

Se’seli, hot., syn. Athamanta (se d. o.).

Seskvioxfd, kem., benämning på oxid av ett
trevärt ämne.

Sesle’ria coeru’lea (syn. CynosuWus), hot.,
älväxing, lågväxt, svenskt, vårblommande
gräs.

Se’squi, lat., halvannan. — Sesquia’Itera, lat.,
tonk., kvint. — Sesquioxfd, se Seskvioxid.
— Sequipedalisk (av lat. pes, gen. pe’dis,
fot), halvannan fot lång; fig., långdragen,
högtravande. — Sequipeda’lia ve’rba, pl,
alnslånga ord. ("Ars poetica" av
Horatius.)

Se’ssa, sjöv., roddbänk på vikingaskepp.

Sessiflo’ra, hot., med oskaftade blommor. —
Sessi’11. Sessi’lis (lat. se’ssilis), hot.,
oskaf-tad; fastsittande.

Sessio’n (lat. se’ssio, av sede’re, sitta),
sittning (i synnerhet en domstols),
sammanträde: överläggning. — Cum sessio’ne et
vo’to, med säte och stämma.

Se’ssrumner 1. Se’ssrymner, nord. myt, en
sal i Fröjas boning, Folkvang.

Seste’rtie (lat. sesteWtius), hos de gamla
romarna ett silvermynt — ungefär 19 à 20
öre.

Seste’tto, se Sextett

Sesti’n (ital. sestina, av lat. sex, sex), metr.,
en provengalsk versform, som består av
sex strofer, av vilka var och en har sex
rader med konstigt invecklade rim.

Se’ston (av gr. se’stos, avsilbar), inom
lim-nologin beteckning för alla svävkroppar,
som kunna frånsilas vattnet.

Set, egypt. myt, Osiris’ broder och mördare.

Set 1. Seth, hebreiskt mansnamn, ersättning,
den ersättande. Buret av Adams tredje
son. — Setia’ner 1. Seti’ter, en kristen sekt
från 2:a årh. e. Kr. Se även följ. ord. —
Setfter, ättlingar av Adams son Set. Se
även föreg. ord.

Set, eng. (1. sätt), sportt., den som i tennis
tagit sex game, har vunnit ett set.

Seta’ceus, Setifo’rmis, lat. (av s^’ta,.borst),
hot, borstlik. — Setfgera, borstbärande.

Se’tæ Mucu’næ, /arm., brännborsten å
frukterna av Mucu’na pru’riens.

Seta’ria, hot., växtsläkte tillhörnnde fam.
Gramineæ. — S. ita’Iica (syn. Panicum
italicum), kolvhirs. — S. viri’di)3 (syn.
Panicum viride), grönhirs 1. hu7idhirs.

Setrter, se Set.

Setter, eng. (1. sättör), engelsk, långhårig
rapphönshund.

Settlement, eng. (1. sättöl-), eg. f astställelse;
hemortsrätt; nybygge, koloni; testamen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free