Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Siamkardemumma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1208
Siamkardemumma—Siden
Siamkardemumma, se Amomum,
Si’bar, nionde månaden i judarnas kalender.
Sibba’ldia procu’mbens, hot.y fjällklöver,
fjällört, tillhörande fam. Rosa’ceæ.
under-fam. Sentico’sæ.
Sibeli’n 1. Zibeline, fr. (1. -lin), sobel; mjuk,
långhårig, ruggad, ofta melerad 1. randig
yllevävnad.
Siberi’t, miner., en till smycken använd
turmalin.
Si’bet, se Zibet. — Konstgjort Sibet, består
av muskotolja (100 del.), perubalsam (30
del.), nejlik-, kanel- och sasaf rasolja,
konstgjord mysk, ambra och ammoniak
(2 del. av varje).
Sibethyena, zool., jordvarg.
Srbetràtta 1. Bisamråtta, zooL,
nordamerikansk gnagare, Fi’her zibe’thicus, vars
skinn användes till pälsverk, b i s a m.
Sibila’nt (av lat. sihila’re, väsa), språkv.,
väsljud.
Sibiria’ker, ättlingar av ryska kolonister i
Sibirien.
SibiVicum, lat., bot., sibirisk.
Sibirienne (1. -iä’nn), tjockt, doffelartat
ylletyg.
Sibiriska inskrifter, länge otolkade,
runlik-nande inskrifter i sten, funna i Sibirien.
De äro avfattade på olika turkiska språk.
SibiViska pesten, med., mjältbrand.
Sibiri’t, dets. som Siberit (se d. o.).
Sibirja’ker, se Sibiriaker.
Sibo, en mandschuisk folkstam.
Siby’lla, astr., en av småplaneterna.
Siby’lla, gr., i forntiden förkunnarinna av
gudarnas beslut, av gudarna inspirerad
sierska. — Sibylli’nerna 1. Sibylli’nska
böckerna, tre böcker med vishetsregler, vilka,
enl. sagan, av den berömda sibyllan från
Cumæ överlämnades åt den romerske
konungen Tarquinius Superbus. —
Sibyl-li’nsk, förutsägande, profetisk. —
Sibyllin-ska oraklerna, vissa dels judiska, dels
kristna samlingar av orakelspråk.
Sic, lat., så, just så, ’’så står det verkligen’*
(sättes inom parentes efter citat såsom
understrykande av dess äkthet 1. uttryck
av ironi).
Sicca’ntia, lat., pL, med., torkande läkemedel.
—■ Siccati’v, se Sickativ.
Siccime’ter (av lat. siccus, torr, och me’tron,
mått), meteor., torrhets- 1.
avdunstnings-mätare.
Siccopreparat, farm., järnmedel mot bleksot,
huvudsakligen av intorkat kreatursblod.
Sic e’rat in fa’tis, lat., så stod det skrivet i
ödets bok. (Ovidius.)
Sic e’unt fa’ta ho’minum, lat., sådana äro
människornas öden, så är världens gång.
Sicht, se Sikt.
Sicilia’n 1. Sicilia’nare, inbyggare på Sicilien.
— Sicilia’no 1. Alla sicilia’na, ital.,
Sici-lienne, fr. (l.-’à’mi), tonk., siciliansk
herdedans. — Sicilia’nsk, som har avseende på
ön Sicilien. — Sicilianska aftonsången
{ital. Vespro Siciliano), benämning på det
uppror, som den 30 mars 1282 utbröt i
’ Palermo och som ledde till Siciliens
befrielse från fransmännen.
Sici’licus, vikt och mått i romerska riket =
^As as 1. libra.
Sicilienne (1. -iä’nn), tonk., se Siciliano;
textil, ett slags tvåskaftat halvylletyg
med glansigt kamgarn till inslag.
Sici’sta monta’na, zooL, buskmus (se d. o.).
Sic i’tur ad astra, lat., så går man till
stjärnorna, så gör man sin lycka.
Sickati’v (av lat. si’ccus, torr), kem.,
torkmedel, ämne, som åstadkommer ett hastigt
torkande av oljefärger och fernissor. —
S. de Haarlem och S. de Courtrai,
användas vid konstnärlig oljemålning, det
senare dock farligt, enär den därmed
behandlade färgytan mörknar och spricker.
Sickenhammare, koppar- och
bleckslagare-verktyg för böjning, sickning, av plåt.
Sicki’ngia, hot., växtsläkte av fam.
Ruhia’-ceæ. Barken av flera sydamerikanska
arter innehåller ett rött färgämne och har
medicinsk användning.
Sicksack {ty. zickzack, fr. zigzag), en följd
av linjer, som bilda vinklar, av vilka
varannan skjuter ut, varannan går in; kors
och tvärs. — Sicksackfris, byggn., ett
normandiskt ornament, som består av
upprepade sicksackmotiv.
Sic pa’rva compo’nere ma’gnis, lat., att så
jämföra små saker med stora!
Sic tra’nsit glo’ria mu’ndi, se under Gloria.
Si’cut cada’ver, lat., som en död kropp.
Sic vo’lo, sic ju’beo, stat pro ratione
volu’n-tas, lat., så vill jag, så befaller jag, min
vilja är tillräckligt skäl. {Juvenalis.)
Sic vos, non vo’bis, lat., så arbeten I, men
icke för er själva, andra skörda frukterna
av edert arbete. {Vergilius.)
Si’cyos, bot, växtsläkte av fam.
Cucurbita’-ceæ. —• S. angula’tus, hårgurka, är en
snabbväxande klängväxt från
Nordamerika.
Si’cyosstärkeIse, dets. som
Arrowrotstär-kelse (se d. o.).
Si’da, bot., artrikt växtsläkte av fam.
Mal-va’ceæ. — S. retu’sa, odlas för de sega
fibrernas skull i Indien, Amerika och
Australien (Queenslandhampa). Bladen
användas till te.
Siddha, sanskr., fullkomlig; ind. myt., ett
slags gudomliga väsen, som finnas mellan
himmel och jord. — Siddha’nta, sanskr.,
fulländning; indisk benämning på olika
litteraturgrenar, särskilt verk av
matematiskt och astronomiskt innehåll; namn på
jainisternas kanoniska skrifter. —
Sid-dha’ntaka’umudi’, indiskt grammatiskt
arbete från 1600-t.
Siddhi, indisk hampa.
Siden (av kin. si, silkesmask), vävnad av de
trådar, som silkesmasken, larven till mull-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
