- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1209

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sidensvansen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sidensvansen—Siegfridställningen

1209

bärsspinnaren, Bo’mhyx moWi, spinner
omkring sig då den inträder i puppstadiet.

Sidensvansen, zool.y se Ampelis.

Sidenträ, namn på några mer 1. mindre
sidenglänsande träsorter, särskilt av
Fa-ga’ra fla’va och Chloro’xylon swiete’nia
från Ostindien.

Sidenört, hot.y se Asclepias.

Sidera’1, Sideralljus, Side’risk m. fl., se under
Sidus.

Sideratio’n (av lat. si’dus^ gen. si’deris,
stjärna), hastigt påkommande sjukdom
(som tillskrevs inverkan av stjärnorna).

Sideri’ngult, kem., se under Sidus.

Siderfsm (av gr. si’deros, järn), järnets
magnetiska verkan; med., behandling av
sjukdomar medelst magnetiskt järn;
gal-vanism. Se även under Sidus. — Siderft,
miner., ett slags järnspat. —
Siderode’n-dron, järntråd. — Siderodromofobi’, rädsla
att resa på järnväg. — Siderografi’ (av
gr. gra’fein, skriva), stålstick;
stålstickar-konst. — Siderokalci’t, järnkalk. —
Sidero-koni’t, miner., ett av kolsyrad kalk ocb
järnoxidhydrat bestående mineral. —’
Siderokrati’ (av gr. kra/tos, välde),
sabel-välde, våldsregemente. — Sideroli’t, ett
slags fajansliknande lera, varav
lyxartiklar fabriceras. — Sideromanti’ (av gr.
mante’ia, spådom), spådom efter de olika
sätt, varpå halmstrån, lagda på glödhett
järn, förbrinna. — Side’rosis pulmo’num,
lat., eg. järnlungor; med., en genom
inandning av järnoxid framkallad
lungsjukdom. — Siderosko’p (av gr. skopein, se),
ett instrument, varmed det ringaste spår
av järn i ett föremål kan upptäckas. —
Siderotekni’k 1. Siderurgi’,
bergsvetenskap; järnindustri. — Siderotypi’ (av gr.
typos, bild), konsten att medelst
citron-syrad järnoxidammoniak åstadkomma
ljusbilder.

Sidero’xylon, bot., tropiskt trädsläkte av
fam. Sapota’ceæ. Flera arter lämnar s. k.
j ä r n t r ä.

Si de’us pro no’bis, quis (co’ntra) nos, lat.,
om Gud är för oss, vem kan då vara emot
oss? (Gustav I:s valspråk.)

Sidgrane, Sidhatt, Sidskägg, nord. myt.,
binamn till Oden.

Sidhi, dets. som Hasjisj (se d. o.).

Sidi, arab., titel för stamhövdingar och
furstar.

Sidici’ner, italiskt (oskiskt) fornfolk.

Si Dieu n’existait pas, il faüdrait Tinventer,
fr. (1. - djö negsistä’, pa - fådrä’
längvan-te’), om Gud icke funnes, skulle man
nödgas uppfinna honom. (Voltaire.)

Si di’is pla’cet, lat., om det behagar gudarna.

Sidoaltare, benämning på åt särskilda helgon
invigda småaltaren i katolska kyrkor.

Sidoarv, jur., arv, som tillfallit sidoarvingar.
—■ Sidoarvinge, arvinge, som ej stammar
från arvlåtaren.

Sidoaxel, bot, dets. som gren.

Sidodetachema’ng, krigsk., sidobevakning,
avser att skydda marscherande trupp för
hot från sidan.

Sidokana’1, kanal utmed ett vattendrag, där
detta ej är farbart.

Sidolanternor, styrbords- och
babordslanternor, som ett fartyg under gårhg måste föra
för att angiva sin kurs.

Sidolinje, jur., sidosläktingar 1. släktingar
av oäkta börd.

Sidona’l, farm., piperazinkinikat. Användes
i medel mot gikt.

Sido’nia, astr., en av småplaneterna.

Sido’nia, kvinnonamn (efter den feniciska
staden Sidon, hebr. Zidön, eg. fiskfångst),
fiskar- 1. jägarflicka. — Sidoniaorden,
sachsisk kvinnoorden.

Sidoparalla’x, astr., vinkeln mellan de
verti-kalplan för en himlakropp, som gå genom
en iakttagare på jordytan och genom
jordens medelpunkt.

Sidopatru’lI, dets. som Sidodetachemang (se
d. o.).

Sidotank, sjöv., invändig vattenbarlasttank,
byggd utmed fartygs sida.

Sido’tblände, fys., fosforescerande
zinksul-fid. Användes för att påvisa a-strålar (se
Radium) samt i lysfärg.

Sidotryck, fys., en vätskas tryck på
inneslutande kärlets väggar.

Sidrà d’Jahjà = Johannesboken (se d. o.).

Sidrà rabba, se Adams bok (under Adam).

Sidskägg, se Sidgrane.

Si’dus, gen. Side’ris, lat., stjärna (jfr
Side-rism o. följ.). — Sidera’1 1. Side’risk, som
angår stjärnorna, stjärn-. — Sideralljus,
se Drummonds kalkljus. —
Sideralmagne-tism, stjärnornas magnetiska inflytande
på en sjuk. — Sideratio’n, stjärnornas
ställning; med., förr namn på en hastigt
påkommen sjukdom, som tillskrevs
inflytandet av vissa stjärnor; slag, förlamning,
kallbrand. —• Sideri’ngult, tekn., en av
ba-sisk kromsyrad järnoxid bestående
olje-och akvarellfärg. — Siderisk månad,
stjärnmånad, månens verkliga omloppstid
kring jorden (27 dagar, 7 timmar och 43
min.). — Sideriskt år, stjärnår, solens
skenbara omloppstid, räknad från den
tidpunkt, då hon passerar en viss fixstjärna,
till det moment, då hon åter synes gå förbi
densamma. — Sideri’sm, stjärnornas
inflytande på människans kropp.

Sidvart, åt sidan.

Sidvärtsrörelser (av ty. seitwä’rts, sidvart),
ridk., ett slags hästdressyr, bestående i
förflyttning åt sidan på dubbla spår.

Siècle, fr. (1. siä’kl; lat. sæ’culum), sekel,
århundrade; namn på en fransk tidning. —
Fin de siècle, se under Fin. — Le grand
siècle, se under Grand.

Siegena (Z. si’g-), astr., en av småplaneterna.

Siegfried och Siegmund, se Sigfrid och
Sigmund.

Siegfridställningen (Z. si’gfrits-), tysk offi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free