- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1210

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sieglingia decumbens ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1210

Sieglingia decumbens—Signal

ciell benämning pà en stark
försvarsställning, som den tyska hären efter
Somme-slaget 1916 intog bakom fronten från
Ar-ras till Vailly. Kallades ofta populärt
Hin-denburglinjen.

Sieglfngia decu’mbens, bot., axsvingel,
tämligen allmänt gräs å mager mark.

Siemens (1. si’m-), fys., efter den tyske
fysikern Werner von Siemens benämning på
elektrisk ledningsförmåga. —■ Siemens’
gas, bränslegas. —
Siemens-Martin-meto-den = Martinmetoden (se d. o.).

Siemens process (1. si’m-), engelsk
benämning på metoden att utfälla guld på
elek-trolytisk väg ur lösningar, som erhållits
genom malmens extraktion med
cyanka-lium.

Sie’najord, dets. som Bolus (se d. o.).

Sie’rra, sp., eg. såg; berg, bergskedja.

Sie sollen ihn nicht haben, den freien
deut-schen Rhein (1. si så’llen in nisjt ha’ben,
den fra’jen då’jtsjen rajn), "De skola icke
ha den, den fria, tyska Rhen", tysk,
patriotisk sång av N. Becker.

Sie’sta, sp., middagstid, middagshetta; vila
efter middagen, "middagslur".

Si’estarjokki, finsk namnform för
Systerbäck.

Sieur, fr. (1. siö’r), förk. av seigneur (se
d. o.).

Si fa’bula ve’ra, lat., om historien är sann.

Si-fan, vissa tibetanska och kinesiska
folkstammar.

Siffra {fr. chiffre, urspr. av arab. sifr, noll),
taltecken, tecken, som utmärker ett helt
tal, särskilt de romerska och arabiska
taltecknen.

Sifo’n, gr., sugrör, hävert; även en för
kol-syrat vatten avsedd flaska, som vid
tryckning på en kran avlämnar sitt innehåll;
zooL, benämning på olika organ hos
blötdjuren. —• Sifonbarometer, fys.,
hävare-barometer, barometer med nedre änden
uppåtböjd. — Sifonoga’mer, (av gr. sifon,
slang, och ga’mos, äktenskap), bot., dets.
som fanerogamer (se d. o.).

Si fra’ctus illaba’tur o’rbis, impa’vidum
fe’-rient rui’næ, lat., om världen störtar
samman, skola ruinerna finna honom
oförskräckt.

Siga’mbrer 1. Suga’mbrer, en forntysk
folkstam, bosatt vid Rhen.

Sigar, fornnordiskt hjältenamn, vanligt i
hjältesagorna.

Si’gbert, fornnordiskt och forntyskt
mansnamn (av sigr, seger, och bert, lysande,
bjärt).

Si’gel, pl. Si’gler (av lat. si’ngulæ Utteræ,
enstaka bokstäver), förkortningstecken i
filologi och stenografi, ett ords
återgivande med en 1. några av dess bokstäver.

Sigelfnde, astr., en av småplaneterna.

Si’gfrid (ty. Siegfried, fordom Sigufrid, av
sig, seger, och frid, fred), mansnamn.
Buret av den mest frejdade hjälten i de

germanska sagorna, nordens Sigurd
Fåfnesbane, och av helgonet S:t Sigfrid,
som döpte Olof Skötkonung. —
Sigfrids-mässan, en i febr. i Växjö hållen marknad.

Si^gge 1. Siggeir, fornnordiskt mansnamn
(av sigr, seger, och geirr, spjut). — Sigge
Fridulfsson, ett på 1600-t. Oden tilldelat
namn.

Si’gibert, frankiskt konunganamn.

Sigi’ll {lat. sigi’llum?), insegel, stämpel,
avtryckt i lack, vax etc.; stamp, varmed ett
insegel påsättes. — Sigi^lla, se under följ.
ord. —• Sigilla’ria, fornromersk
vintersol-ståndsfest (av lat. si gilla, "små bilder",
dockor som gåvos åt barnen); paleont.,
ett till urvärldens flora hörande träd,
som fått sitt namn därav, att bladärren
på stammarna likna sigiller. —
Sigilla’-tim, särskilt, var för sig. — Sigillbrosk,
anat., ringbrosket i struphuvudet. —
Sigilljord = Bolus (se d. o.). —
Sigillo-grafi’, sigillkunskap. — Sigi’llum
confes-sio’nis, biktens insegel; djupaste tystnad.

— Sub sigi’Ilo confessio’nis, under biktens
insegel. — S. s. sile’ntii, under tystnadens
insegel. — S. s. vola’nte, eg. under
flygande sigill; med öppet sigill.

Sigismund 1. Si’gmund, fornnordiskt och
forntyskt mansnamn (av sigr, seger, och
mund, beskydd, vård, värn). Buret av
svenska, tyska och polska furstar.

Si’gma, namn på grekiska bokstaven S. —
Sigmati’sm, oförmåga att rätt uttala
s-Ijudet.

Si’gma roma’num = S romanum (se d. o.).

Sigmoide’us, lat.. S-formad.

Si’gmund, se Sigismund; nord. myt., fader
till Sigurd Fåfnesbane.

Si’gna, lat., se Signum.

Si’gna anamne’stica, se under
Anamnesti-cum,.

Signa’l {fr. signal, av lat. si’gnum, tecken),
överenskommet tecken, varmed man
lämnar vissa underrättelser. —
Signalappa-ra’t, inrättning för signalering. —
Signalbok, Signalcode, Signalkod, förteckning
över signaler och deras iDetydelse. —
Signalbrev 1. Sejnbrev, äldre namn på
vanligen hemlig signal bok för örlogsmän.

— Signaleme’nt 1. Signalema’ng,
noggrann beskrivning på en persons yttre. —
Signale’ra, anmäla 1. underrätta genom
överenskomna tecken. — Signalfejden, av
Bj. Björnson 1872 framkallad strid i
Norden, emedan han ville att man skulle
"ändra signaler" gentemot Tyskland, som
borde bliva den ledande staten i ett
pan-germanskt förbund. —• Signalflagg,
Signalhorn, Signallanterna, föremål av
nämnda slag, med vilka signaler givas. —
Signal–lod, släplod, som automatiskt signalerar,
då lodet berör botten. — Signalväs^n, den
del av militär organisation, vars
huvuduppgift är signaltjänst. — Signali’st,
militärperson, som utför signalering. — Inter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free