Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Silvester ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Silvester—Simplex
1213
ver och svavel. — Silverglitt, se Oxidum
plumbicum. — Silverglänsande moln,
meteor.y nattmoln. — Silvergran, hot.y
A’bies pectma’ta, ett i s. och mell. Europa
växande barrträd, som lämnar ett
förträffligt virke och s. k.
Strassburgterpen-tin. —■ Silvergyllen, ett silvermynt från
1500-t. — Silverhornerz, miner.^
klorsil-ver. —■ Silverkasei’n, dets. som Argonin
(se d. o.). — Silverknekt, förr benämning
på två betjänter, som utan att själva
servera biträdde taffeltäckarna vid det
kungliga bordet. — Silverlejonet, se
Kuguaren. —• Silverlönn, hot., se Acer.
—■ Silvermoln, meteor., nattmoln. —
Silvermyntfot, se Myntfot. — Silvernitra’t,
se Nitras argenticus. — Silveroxi’d och
Silversuperoxid, två oxider, som fås av
silver och syre. — Silverpoppel, bot., se
Populus. — Silvertorsk, zooL, se
Gadi-culus. — Silvervitt, blyvitt. —
Silverört, bot., se Potentilla.
Silve’ster, Silvius och Silvia, mans- och
kvinnonamn, se Sylvester etc.
Silvrentopp, nord. myt., en av åsarnas
hästar.
Silybum maria’num, bot., syn. Carduus
Ma-rianus (se d. o.).
Si’ma (av Si, kisel, och Mg, mangan), den
undre delen av jordens litosfär, som
huvudsakligen består av kiselsyra och
mag-nesia.
Sima, gr., byggn., rännlist, kranslistens
översta del.
Si’mandron (av gr. se’mantron), klocka.
Simaru’ba officina’lis, bot., ett till fam.
Simaruba’ceæ hörande, i Cayenne
växande trädslag, vars bark, Co’rtex simaru’bæ,
nyttjas som magstärkande medel.
Simaruba’ceæ 1. Simaru’beæ, bot., tropisk
växtfamilj av träd och buskar. Barken och
veden av många arter ha medicinsk
användning. Se Quassia, Picrasma,
Ailan-thus och Simaruba.
Simeisa, astr., en av småplaneterna.
Si’meon 1. Si’mon, hebreiskt mansnamn (av
schimön, bönhörelse, och detta av schdma,
höra), den bönhörde. Buret av en av
patriarken Jakobs och Leas söner, huvudman
för den efter honom uppkallade stammen.
Simeti’t, miner., bärnsten.
Si’mia, lat., apa, zool., orangutangsläktet. —
Si’miæ anthropomo’rphæ,
människoliknan-de apor. — Simia est simia, etia’msi a’urea
ge’stat insi’gnia, lat. ordspr., apan är och
förbliver apa, även om hon prydes med
gyllene smycken.
Si’mile, lat., liknelse; likhet. — Simile
cla’u-dicans, en haltande liknelse. — 0’mne
simile cla’udicat, varje liknelse haltar.
Si’mili- (av lat. si’milis, lik), i
sammansättningar konstgjord, imiterad.
Simi’lia simi’libus cura’ntur, se Homeopati.
Si’milidiamant (av lat. si’milis, lik),
diamantimitation av glas, som innehåller
tallium (se d. o.) och är starkt
ljusbrytande.
Similis simili ga’udet, lat. ordspr., lika barn
leka bäst, kaka söker maka.
Similo’r (av lat. similis, lik, och fr. or, guld)
= Mannheimguld (se d. o.).
Simia, se Semla.
Simle, no., renko.
Sfmmentalboskap, västschweizisk
nötboskapsras. Anses vara en av Europas
för-mämsta raser.
Si’mon, hebreiskt mansnamn = Simeon (se
d. o.). Buret av Jesu broder, av den
apostel, som hade tillnamnet Zelotes
(ivra-ren), och av aposteln Petrus. — Simoni’
(efter den i Apostlagärningarna 8:18
omtalade trollkarlen Simon Magus, som ville
köpa kraften att meddela den Helige
ande), handel med andliga ämbeten. —
Simonia’ner, i 2:a årh. ett gnostiskt parti,
enl. vilket Simon Magus (se föreg. ord)
var ’’den största kraften".
Si’monavbrytare, elektrotekn., ett slags
strömbrytare.
Simoni’sm, Simoni^ster, se Saint-simonism,
Saint-simonister.
Simon i Sälle, dansk., gammal svensk och
finsk danslek, som går ut på ett frieri på
narri.
Si monume’ntum quæ’ris circu’mspice, lat.,
om du söker en minnesvård, så se dig
omkring! (Inskrift på Chr. Wrens gravvård
i den av honom 1675—1710 uppförda S:t
Paulskyrkan i London.)
Simpa, zool., se Cottus.
Simpel (fr. simple, av lat. si’mplex), enkel,
ringa; tarvlig; lumpen. — S. adelsman,
ej greve 1. friherre. — S. soldat, menig
man, ej befäl.
Simpelkord 1. Simpelkort (av fr. simple
cord, enkelt snöre), hårt tvinnat
lingarns-snöre av 6 till 12 fina trådar, till
tjockleken närmast likt segelgarn.
Simplex, lat., enkel. — Simplexpålar, byggn.,
direkt i jorden gjutna pålar av betong,
(genom neddrivning av en järntub, som
fylles). — Simplex sigillum ve’ri,
sanningens enkla märke. —■ Simpli’cia, pl.,
med., enkla, osammansatta läkemedel. —
Simplicia simpli’cibus, det enkla botas
med det enkla, en av homeopatiens
huvudregler. — Simplicidenta’ta, zool., gnagare,
som blott ha två övre framtänder. —
Simplici’ssimus, den mycket enfaldige,
titel på en av den tyske författaren
Grimmelshausen 1669 utg. berömd roman,
som skildrar 1600-t:s seder; namn på en
tysk skämttidning. —■ Simpli’citer, lat.,
Simplement, fr. (1. sängplöma’ng), enkelt,
helt enkelt. — Simplicite’t (lat.
simpWci-tas), enkelhet; rättframhet; enfald. —
Simplifie’ra 1. Simplifice’ra (av lat.
fa’-cere, göra), förenkla, göra enkel. —
Sim-plifikatio’n, förenkling. —
Simplifika-tionssystemet, tonk., ett förenklat orgel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
