- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1215

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Singel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Singel—Sinus

1215

nisspel en mot en. — Singelkort, ensamt
kort i färg i kortspel. — Singla, spela ut
ett singelkort; spela en mot en.

Singel 1. Singels {eng, shingels), grovt grus,
till ballast och betong.

Singleton, eng. {1. si’ngöltönn; av lat.
si’ngu-lus, enkel), spelt, ensamt kort av en färg.

Singhala, inhemska namnet på ön Ceylon. —
Singhale’ser, huvudmassi^m av den indiska
folkstammen på ön Ceylon. •—
Singhale’-siska, Ceylons tal- och litteraturspråk.

Single, eng., se Singel.

Single scull, eng. (Z. singl sköll),
kapproddbåt med ett par åror.

Single Tax, eng. (1. singl täx), enl.
georgis-mens reformprogram en skatt {eng. tax),
varigenom jordräntan och annan därmed
besläktad inkomst skulle indragas till
staten och som då skulle utgöra statens enda
inkomstkälla.

Singlo, se Twankay.

Sing-po, kinesiskt folkslag.

Singrön, hot., se Vinca.

Sing-sing, amerikanskt statsfängelse i byn
Ossining (staten New York), uppkallat
efter indianstammen sin-sinck.

Singula’ris, lat., ental; språkv., form för
uttryckande av ental, ordens entalsform.
) ( Pluralis. — Singulari’st, person,
som uppfattar 1. framställer det enskilda.
— Singula’riter, i entalet. —
Singulari-te’t, besynnerlighet, egenhet. —
Singula’-rium, med., ett mot någon viss sjukdom
särdeles verksamt läkemedel.

Singularsuccession, se under Succession.

Singuliär 1. Singuljä’r {fr. singulier, av lat.
singulaWis, se d. o.), särskild;
sällsynt,utmärkt; egendomlig, besynnerlig, —
Singu-lièrement (Z. sängyliäröma’ng),
synnerligen, i synnerhet; utmärkt; sällsamt,
besynnerligt. Jfr Singulär.

Singu’ltus, lat., suckande, snyftande,
stönande; med., hicka.

Singulä’r, mat., singulära punkter på en
kurva äro inflexionspunkter,
multipelpunkter och spetsar.

Sinigri’n, kem., kaliumsaltet av myronsyran,
en glykosid, som förekommer i svartsenap.
Se Senap.

Si’nims land, gamla bibelöversättningens
(efter Luther) återgivande av det som i
den nya kallas sinéernas land och
som förr ansågs betyda Kina, men
troligen avser ett mycket mera närbeläget
land.

Si’nis, gr. myt., sagofigur, son till Poseidon,
som höll till på Korintiska näset, där han
rövade och mördade resande genom att
låta dem sönderslitas mellan spända
trädtoppar. Teseus lät honom vederfaras
samma öde.

Sini’sm (av Sina, Kina), kinesiskt låneord
1. uttryckssätt.

Sini’ster, lat., vänster; otymplig, förvänd;
ogynnsam, olycklig, olycksbådande, skad-

29. — E kb o hr n, 100,000 främmande ord. IL

lig. — Sini’stra ma’no, ital., vänstra
handen. —• Co’lla sinistra, ital., tonk., med
vänstra handen.

Sinka 1. Zinka (av ty. zinken, förse med
taggar), hopfoga bräder i hörn med
tappar, som inpassas i motsvarande
urfräs-ningar; hopfoga trasiga porslinspjäser
medelst metalltrådskrampor.

Sinkabi’rum (härledn. okänd), skämtsam
benämning på arrest.

Sinkadu’s (av fr. cinq et deux, fem och
två), se Cinkadus. Bildligt örfil; slump,
"skräll".

Sinkfräsmaskin, maskin, som användes vid
sinkning av trä. Se Sinka.

Sinking fund, eng. (1. - fönd), sjunkande
fond, en för avbetalning av statsskulden
avsedd fond, som bildas därigenom, att en
del av statsinkomsterna årligen avsättas.

Sinmara, nord. myt., binam till Mimes maka.

Sinndikt {ty. Sinngedicht), svensk
1600-talsbenämning på en dikt i epigramstil.

Sinnigru’n 1. Kaliummyrona’t, en glykosid i
fröna av Bra’ssica ni’gra. Se Senap.

Sinngrön, hot., se Vinca.

Sinni’ngia, hot., brasilianskt örtsläkte av
fam. Gerania’ceæ. — S. specio’sa, gloxinia,
odlas som krukväxt i ett stort antal
varianter {Gloxi’nia hy’hrida).

Si’no (framför vokal Sin’), ital., ända till.

Sinolo’g, se under Sina.

Sino-tibeta’nska språk, dets. som
indokine-siska språk.

Si non ca’ste, ca’ute ta’men, lat., om icke
kysk, dock försiktig.

Sino’pel {fr. sinople), herald., grön färg.

Sinso’nte, mexik., zool, amerikanska
näktergalen {Tu’rdus polygWttus).

Sinter, ty. (av sintern, drypa), geol,
mine-raliska massor, som bilda sig av i vatten
lösta ämnen; droppsten.

Sintring, begynnande smältning av
mineral-kom, som upphettas till hög temperatur;
överföring av pulverformig malm till
styckeform i oxiderande atmosfär, varvid
samtidigt svavelrening erhålles.

Sinto, nationalreligion i Japan.

Sint, ut sunt, aut non sint, lat., må de vara
så, som de äro, 1. ock ej finnas till,
yttrande av påven Klemens XIV fällt om
jesuiterna.

Sinu’mbra-lampa (av lat. si’ne, utan, och
u’mhra, skugga), en lampa, som ej kastar
någon skugga på de henne omgivande
föremålen.

Sinuo’sa, hot., vågig.

Sinuosite’t, se under följ. ord.

Si’nus, lat., vik, havsbukt; anat., barm;
ut-buktning, insänkning, med luft fylld
hå-lighet i människokroppen; mat., en av de
trigonometriska 1. goniometriska
funktionerna. — S. fronta’lis, anat.,
pannbenets håla. — S. maxilla’ris,
överkäkshålan. — S. ple’uræ, lungsäckens
komplementärrum. — S. sphenoida’lis, kilbens-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free