- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1216

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Si omnes consentiunt, ego non dissentio ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1216

Si omnes consentiunt, ego non dissentio—Sistrum

hålan. — Sinusbusso’1 (av fr. houssolcy
kompass), fys., magnetnål med rörlig
strömledare till mätande av en galvanisk
ström. — Sinuosite’t, buktig*het,
vågfor-mighet, hålighet. — Sinuö’s, krokig,
buktig, vågformig.

Si o’mnes conse^ntiunt, e’go non disse’ntio,
lat., om alla äro överens, vill jag ej
motsätta mig.

Si’on, se Zion. — Sioni’smen 1.
Sioni’strörel-sen, en politisk rörelse med syfte att
skaffa det judiska folket ett eget hemland.
— Sionister, anhängare av sionismen.

Sioux {1. sjo), nordamerikansk indianstam,
Dakotas (se d. o.), som av
algonkinindia-nerna kallades nadowe’ sing, ’’fiender",
av fransmännen förvrängt till öknamnet
sioux.

Si pa’cem vis, para be’llum, lat. ordspr., om
du vill leva i fred, så var beredd på
(rustad till) krig.

Sipa’hi {eng. seapoy 1. sepoy, pl. seapoys),^
de trupper i den brittisk-indiska hären^,
som bestå blott av infödda soldater.

Si parva li’cet compo’nere magnis, lat., om
man får jämföra smått med stort.
(Ver-gilius.)

Sipho’nia, ela’stica, se Kautschuk.

Si’po, förk. för ty. Sicherheitspolizei,
säkerhetspolis, en 1919 inrättad, militärt
organiserad kår, som redan 1920 på de
allierades krav måste ersättas med den rent
civila Schutzpolizei (skyddspolis, förk.
Schupo).

Sipoys = Seapoys, se Sipahi.

Sippa, bot., se Anemone och Pulsatilla.

Si quid fe’cisti nega, lat., om du har gjort
något (ont), så neka därtill (en av
jesuiternas grundsatser).

Si quis amat Christum, niu’ndus non di’ligit
istum, nylat. ordspr., den, som älskar
Kristus, hatas av världen.

Sir, eng. (1. sör; av lat. se’nior, äldre herre;
fr. sieur och sire, se d. o.), herre (allmänt
tilltalsord); nyttjas även framför en
ba-ronets 1. knights dopnamn.

Si’rap, Si’rup 1. Sy’rup (fr. sirop, ital.
si-roppo, eng. sirup, nylat. sy’rupus, av arab.
sjerbet, dryck, sockersaft), en
tjockflytande sockersaft, som fås vid beredning
av socker; farm., trögflytande läkemedel,
som består av en mättad sockerlösning,
försatt med växtsafter 1. d. Jfr Syrup.

Sira’t {ty. Zierat), prydnad, utsirning. —
Siratlig, kruserlig, ceremoniös.

Sirch, det schweiziska namnet på
sädesslaget Durra.

Sirda’r, engelsk form för Serdar (se d. o.).

Sire, fr. {1. sir; av lat. se’nior, äldre herre),
allernådigste herre (titel, som brukas i
tilltal till kejsare och konungar).

Sire’n, pl. Sire’ner {gr. seire’nes), gr. myt.,
havsdemon i form av en fågel med
kvinnohuvud, vilken genom sin ljuvliga sång
lockade sjöfarande i fördärv; fig., oemot-

ståndlig förförerska; även signalapparat,
varmed skepp under dimma varnas för
skär. — Sirenbildning, med., missbildning,
varvid de nedre extremiteterna äro
sammanväxta till en spets. — Sirendjur, zooL,
Sire’nia, sjökor, förr till valdjuren
räknade däggdjur, som leva vid
havsstränder 1. i floder och nära sig av växtämnen.
— Sirensång, locktoner, trollsång. —
Akustiska sirenen, se under Akustik.

Si re’plica, ital, tonk., man upprepar,
återtager.

Si’ri, se Sigrid.

Siri, astr., en av småplaneterna.

Siri’asis, gr. (av seiro’s, brännande, men
bildat efter Si’rius, hundstjärnan), med.,
solsting.

Siriska granater, miner., granater med
dragning åt violett (från Sirian i Birma).

Si’rius, lat. (^av gr. seiro’s, brännande),
astr., den största och klaraste av
stjärnorna i stjärnbiMen Stora hunden
(a Ca’nis majo’ris). Jfr Hunddagarna.

Sirius, ett slags kamin.

Siriussilke, ett slags konstsilke.

Sirkar, hindost., uppsyningsman.

Siro’cko {ital. scirocco) 1. Siro’cco, meteor.,
en het, torr och förslappande vind, som
om våren och hösten blåser i Italien och
Nordafrika från s.o.

Siroli’n, sirap, som innehåller thiokol.

Siro’na, astr., en av småplaneterna.

Sirop, fr. {1. sirå’), sirap, mos; saft.

Sirra’b = Serab (se d. o.).

Sirrah, astr., se Andromeda.

Sirsa, bot., se Albizza.

Si’rup, se Sirap.

Sirvente’s, provengalska (av lat. servire,
tjäna), en provengalsk diktart, idkad av
de forna trubadurerna.

Sirverk = Masswerk (se d. o.).

Sisa’lhampa, se Henequen.

Siselsläktet, zool., ett släkte ekorrar,
Sper-mophilus.

Siskor, zool., se Acanthis.

Sisla, se Sissa.

Si’smisk (av gr. seismo’s, jordbävning),
hörande till jordbävning. — Sismogra’f 1.
Sismome’ter = Seismograf (se d. o.). —
Sismometrogra’f, en registrerande
seismograf (se d. o.).

Sissa, Sissela 1. Sisla, kvinnonamn, förk. av
Cecilia (se Cecilius).

Sissoa- 1. Sissoo-trä, indiskt rosenträ, se
Blackwood.

Sista dagarnas heliga, se Mormoner.

Sista smörjeisen, ett av katolska kyrkans
sju sakrament.

Si’ster, se Sistrum.

Siste’ra {lat. si’stere), ställa, sätta; hejda,
anhålla; häkta; inställa sig för rätta.

Sisti’na, förk. för Cape’lla Sisti’na,
Sixtin-ska kapellet.

Si’strum, lat., tonk., musikinstrument, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free