- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1217

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sisu ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

begagnades av de gamla egypterna,
särskilt vid deras Isisgudstjänst.

Si’su, finskt ord som betecknar envis
ihärdighet, uthållighet och framgångsvilja.

Si’syfos (lat. Si’syphus), gr. sag., en konung
i Korint, som till straff för sina brott
nödgades i underjorden vältra en tung sten
uppför ett brant berg, från vars topp den
alltid åter nedrullade. — Sisyfosarbete,
lönlöst och mödosamt arbete.

Sisy’mbrium, bot., senap, växtsläkte,
tillhörande fam. Cruci’feræ. — S.
alti’ssimum,
hamnsenap, jämte S. austri’acum,
S. i’rio
och S. orienta’le, tillfälligt
inkommen vid hamnar, kvarnar o. d. — S.
Loese’lii,
borstsenap. — S. officina’le,
vägsenap l. duvkål. — S. so’phia, dillsenap.

Si’ta, astr., en av småplaneterna.

Sita’, ind. myt., "fåran", en inkarnation av
Lakshmi (se d. o.).

Si tace, ital. (l. - ta’tje), tonk., eg. man tige;
paus.

Si tacui’sses, philo’sophus mansi’sses, lat.
ordspr.
, om du hade tegat, hade du
fortfarande blivit ansedd som vis (d. v. s. så
hade du sluppit att röja din okunnighet).

Sitakrati’, gr. (av si’tos, mat, och krate’ia,
styrka, förmåga), med., oförmåga att
behålla näringsmedlen.

Sitatu’nga, se Nakong.

Si’tesis, gr., "bespisning", hedersbevisning,
som bestod i gratisbespisning på
stadshuset under kortare l. längre tid.

Si ti’bi parva est res, tibi magna qui’es, lat.
ordspr.
, ju mindre ägodelar, dess mindre
bekymmer.

Sitiofobi’ l. Sitofobi (av gr. si’tos, mat, och
fo’bos, fruktan), med., fruktan för mat,
fruktan att äta, ett slags sinnessjukdom.
Sitiologi’ l. Sitologi’ (av gr. lo’gos,
lära), läran om näringsmedlen.

Si’tis, lat., törst.

Sitj, eg. förhuggning; kosackläger.

Sitkacypress, bot., se Chamæcyparis.

Sit mo’dus in re’bus, lat., det måste vara
måtta i allt.

Sitofobi’, Sitologi’, se Sitiofobi, Sitiologi.

Sitofy’lakes, gr. fornk., spannmålsfogdar,
ämbetsmän, som övervakade
spannmålsinförseln samt mjöl- och brödhandeln i det
forna Aten.

Sitoge’n, "växtköttextrakt", ett av jäst
framställt ersättningsmedel för
köttextrakt.

Sits, fint, kattunliknande bomullstyg med
tryckta mönster.

Si’tta, zool., nötväcksläktet.

Sit ti’bi (l. i’lli) te’rra le’vis, lat., må mullen
vara dig (l. honom) lätt, vila i frid!

Sitting Bull, "den sittande tjuren", ryktbar
amerikansk indianhövding. Se Dakotas.

Sittra, se Zittra.

Situatio’n, fr. (av lat. si’tus, läge),
belägenhet, läge, ställning; tillstånd; en persons
levnadsförhållanden; den
förhandenvarande politiska ställningen. —
Situationsartikel, avhandling om det
förhandenvarande politiska tillståndet. —
Situationsbok, se Etatsbok. — Situationsplan l.
Situationsritning, ritning, där en
byggnads läge angives. — Situationsstycke,
dramatisk dikt, som förnämligast
framhäver situationerna. — Situe’rad (fr.
situé
), belägen.

Si’tula, lat., kruka, ämbar, ett slags
bronskärl från slutet av bronsåldern och början
av järnåldern.

Si’tus inve’rsus, lat. med., "omkastat läge"
hos ett organ.

Sit ve’nia ve’rbo, lat., eg. man tillåte ordet;
må uttrycket tillåtas, med förlov sagt,
med respekt till sägandes.

Sium, bot., växtsläkte, tillhörande fam.
Umbelli’feræ. — S. ere’ctum, bäckmärke. —
S. falca’ria, skärfloka. — S. latifo’lium,
märke, vattenmärke.

Siv, nord. myt., Tors maka, åt vilken Loke,
sedan han avskurit hennes lockar, måste
anskaffa ett av Ivaldes söner förfärdigat
hår av guld.

Si’va l. Schi’va (av sanskr. çiva, lycklig),
ind. myt., en av hinduernas högsta
gudomligheter, dödens representant, som jämte
Brahma och Vischnu bildar treenigheten.

Siwa, astr., en av småplaneterna.

Si’vald = Sigvald (se d. o.).

Siva’n, hebr., i judarnas kyrkliga år den
tredje, i deras borgerliga år den nionde
månaden.

Sivathe’rium giga’nteum, paleont., ett till
urvärldens fauna hörande, jättestort
djur, varav lämningar funnits i
Himalayas sandkullar.

Si’ve l. Seu, lat., eller.

Si vis ama’ria, a’ma, lat., om du vill bli
älskad, älska själv. (Seneca.)

Si vis pa’cem, pa’ra be’llum, se Si pacem vis
etc.

Si volga l. Si vo’lti, ital., tonk., vänd, vänd
om (bladet)! — Si volti su’bito, vänd
hastigt!

Sixte (l. sixt), franskt mansnamn, förk. av
Sixtus.

Si’xten, mansnamn, enl. somliga av Sigsten
(se d. o.), enl. andra av Sixtus (se d. o.).

Six-termometer, fys., ett efter uppfinnaren,
engelsmannen Six, uppkallat instrument,
vilket tjänstgör både som maximi- och
minimitermometer (se d. o.).

Sixti’nska kapellet, ett av påven Sixtus IV
år 1473 i Vatikanen i Rom uppfört kapell,
världsberömt för sina målningar av de
italienska mästarna Michelangelo och
Rafael och för den präktiga kyrkomusik,
som under påskveckan utföres därstädes.
S. madonnan, en i sixtinska kapellet
befintlig, världsberömd bild av den heliga
Jungfrun, målad av Rafael.

Si’xtus, latinskt mansnamn (av lat. se’xtus,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free