- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1221

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Skatsläktet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skatsläktet—Skidmossor

1221

Skatsläktet, zooL, ett släkte Kràkfàglar,
Pi’ca. Hit hör vanliga skatan, Pica
cau-da’ta.

Skavgräs, bot., se Equisetum.

Skavstål, verktyg för handbearbetning av
metaller.

Skavull, dets. som kalkull.

Ska’zon (av ska’zein, halta), metr., se
Koli-amh.

Skeda (av ty. scheiden, skilja), skilja guld
från silver. — Skedarlön, dets. som
myn-tarlön. — Skedvatten, ke^n., salpetersyra.

Skedja, nord. myt., annan lokal form för
Skade (se d. o.).

Sked] ärn, stämjärn, använt av bildhuggare.

Skedört, se Cochlearia officinalis. —
Sked-örtspiritus, se Spiritus cochleo/riæ.

Skeggjold, nord. myt., en av valkyriorna.

Skei 1. Skeid {1. sjej, fornno., språng,
kapplöpning) , medeltida, norska folkmöten och
marknader med hingsthetsningar och
kappritter.

Skeiron = Skiron (se d. o.).

Skeidprimer, nord. myt., en av asarnas
hästar.

Skejlejt, se Sky lig ht.

Skejsel (eng. skysail), s]öv., ett av de
översta råseglen.

Ske’Ietonkälke, låg och bred enmanskälke
för tävlingar i kälkåkning.

Skele’tt (av gr. skeleto’n [nämligen so’ma],
uttorkad [kropp]), benrangel; bildningar
av fasta substanser 1. vävnader med
uppgift att stödja och skydda. — Skelette’ra,
befria en kropp från de mjukare delarna,
så att endast benranglet återstår. —
Hudskelett 1. Hudpansar, kallas t. ex.
kitin-överhuden hos insekter, kalkskalet hos
blötdjur, täckben, hudtänder, fjäll m. m.
hos fiskar, groddjur, kräldjur och vissa
däggdjur, o. s. v.

Skelettoge’n (av gr. ge’nein, alstra),
skelettbildande.

Skelleftefältet, geol., urbergsområde, norr
om Skellefteå, bestående av leptiter,
por-fyrer etc. samt yngre svarta skiffrar.
Inom detta område ligger Boliden.

Skelört, hot., se Chelidonium.

Ske’ma, Skematise’ra, Skema’tisk, se
Schema, o. s. v.

Skemma, nord. fornk., förnäma kvinnors
frustuga.

Skene, gr. (1. skene’), teaterscen.

Skenfaxe = Skinfaxe (se d. o.).

Skenografi’ 1. Scenografi’ (av gr. Skene, se
d. o., och grajein, rita, måla),
dekorationsmåleri, scenutsmyckning.

Skepp, boktr., fyrkantig plåt, på tre sidor
omgiven av uppstående kanter; hyggn.,
den för församlingen avsedda delen i en
kyrka; skeppsb., större fartyg.

Skeppa en sjö {eng. ship a sea), sjöv., få in
en brottsjö över relingarna.

Skeppet Argo, lat. A’rqo na’vis, astr.,
vidsträckt stjärnbild på s. hemisfären; in-

delas i fyra delar: Ma’lus, masten, Ve’la,
seglet, Pu’ppis, aktern, och Cari’na kölen.

Skeppsbro 1. Skeppsbrygga, se Pontonbro.
—■ Skeppsdokume’nt, sjöv., alla skriftliga
handlingar, som måste finnas ombord å
fartyg för fri och obehindrad resa. —
Skepps journa’1, dets. som loggbok. —
Skeppsklare’rare 1. Skeppsmäklare, se
under Klarera. — Skeppsmanifest, se
Certi-fikat. — Skeppspart, andel i fartyg. —
Skeppsrutin, på örlogsfartyg vidtagen
indelning av tiden för tjänstgöringen
ombord. — Skeppssnurra, gyroskop (se d. o.)
till förhindrande av ett fartygs
rullningar. — Skeppssättning, arkeol.,
förhistorisk gravform, bildad av på plan mark
kantställda stenar i form av ett skepp. De
flesta från järnåldern.

Skeppund, gammal vikt, vanligen — 20
lis-pund (se d. o.).

Ske’psis, gr., eg. betraktande, undersökning;
tvivel, tvivelsjuka; tvivel på möjligheten
av kunskap. — Skeptici’sm, tvivelsjuka;
en filosofisk riktning, som förnekar
möjligheten av kunskap. —■ Ske’ptiker (gr.
skeptiko’s), tvivlare; anhängare av
skepticismen. — Ske’ptisk, tvivlande,
tvivel-sjuk; som överensstämmer med
skepticismen.

Skerpenti’n, krigsk., benämning på en lätt
kanon under 1500-t.

Ske’rries (1. -iss), geogr., pL, av eng. skerry,
skär.

Sketch, eng. (1. skettsj), skiss; kortare dra-’
matiskt stycke; inlägg i revy,
radioprogram. 1. d.

Skeuote’k, gr. (1. skev-), tyghus, arsenal för
utrustning av smärre krigsfartyg.

Skevikare, teoL, krets av radikala mystiker
och spiritualister, som under senare
hälften av 1700-t. funno en fristad å gården
Skevik på Värmdön.

Skevra seglen, sjöv., brassa rårna så att
vinden ej fyller seglen vare sig för- 1.
akter-ifrån.

S. K. F., förk. för Svenska Kullag er fabriken.
Se Kullager.

Skiagrafi’ 1. Skiografi’ (av gr. skia, skugga,
och grajein, skriva), skuggteckning,
silhuett, profilteckning; konsten att göra
dylika teckningar; konsten att beräkna
tiden efter skuggan. —• Skiamanti’ (av
gr. mante’ia, spådom) — Nekromanti (se
d. o.). — Skia’ter, skuggvisare, solvisare.

Skidbladner, nord.., myt.. Frös skepp, som är
förfärdigat av Ivaldes söner, som alltid
har medvind, som rymmer alla asarna och
dock kan förvaras i fickan.

Skibord (eg. skidbord av fornsv. skidh,
kluvet trästycke) 1. Flödbord, vid en damm
anordnat överfall för avbördande av
överflödsvatten.

Skidari’na, isländskt skämtkväde från
omkr. 1400.

Skidmossor, bot., se Ånthocerotaceæ.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free