- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1223

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Skofinn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skofinn—Skot

1223

Skofinn, nord. myt., en alv 1. dvärg.

Sko’fte, se Skaf te.

Skogsbräsma, bot., se Cardamine. —
Skogs-fibla, se Hieracium. — Skogsfru, se
Epi-pogium. — Skogsklocka, se Campanula.
— Skogsklöver, se Trifolium. —
Skogskovall, se Melampyrum. — Skogslilja, se
Cephalanthera. — Skogslind, se Tilia. —
Skogsnarv, se Arenaria. — Skogsnoppa,
se Gnaphalium. — Skogsnäva, se
Gera-niu7n. — Skogsplister, se Lamium. —
Skogssallat, se Lactuca. — Skogssäv, se
Scirpus.

Skogsull, tekn., ull-lik växttråd, som beredes
av de friska barren på tallen samt flera
andra Pinus-arter. Brukas till stonnning
av madrasser och kuddar, samt, blandat
med ull, till tyg.

Skogsviol, bot., se Viola.

Skogul, nord. myt., namn på en valkyria.

Skojt (holl. schuyt), sjöv., båt 1. pråm, som
brukas å Hollands kanaler; skuta.

Skola (av gr. skole’, eg. ledighet, som kan
användas till vetenskapliga
sysselsättningar) , undervisningsanstalt, -lokal;
fostran; metodisk utbildning; lärjunge- 1.
anhängarskara. — Skola’r (lat. schola’ris,
av gr. schole’, vetenskaplig sysselsättning,
skola), lärjunge. — Skola’rk (av gr.
a’r-chein, härska), skolföreståndare. —
Skolning, utplantering av tättsådda växter på
större, lämpliga avstånd; utbildning,
träning.

Skola’st (av gr. scholastiko’s, lat.
scholasti-cus, skollärare), under medeltiden person,
som ägnade sig åt vetenskaplig
sysselsättning. — Skolastici’sin 1. Skolasti’k, eg.
skollära, skolvisdom; det skede av
medeltidsfilosofien, som utmärkes genom
strävan att åstadkomma enhet mellan den
antika filosofien och den kyrkliga
trosläran. — Skola’stiker, anhängare av den
skolastiska riktningen; skollärd, skolvis,
frasmakare, vars vishet lämpar sig mera
för skolan än för livet. — Skola’stisk, som
har avseende på skolastiken; skolmässig;
spetsfundig. — Skolia’st 1. Skoliogra’f (av
gr. grajein, skriva), en av de gamla
grammatikerna, uttolkare av en grekisk
1. latinsk skriftställare. — Sko’lion, pl.
Sko’lier (gr. scho’lia), benämning på korta
marginalnoter, förklarande
anmärkningar, sådana som de gamla grammatikerna
gjorde i kanten av grekiska och latinska
författares verk.

Skoldrama, litt., ett under medeltiden
uppträdande slag av skådespel med
pedagogiskt syfte, att uppföras av lärjungar.

Skolekfasis, gr. (av sko’lex, mask), med.,
masksjukdom.

Sko’lex, med., huvudet av bandmasken.

Skolezi’t, miner., ett slags kalknatrolit.

Skolfilm, film, vilken som
åskådningsmaterial användes i undervisningens tjänst.

Skolia’st, se under Skolast.

Sko’lier, pl. av Sko’Hon (se d. o., under
Skolast).

Skolio^ma 1. Skolio’m, gr., med., av skolios
(se d. o.) framkallad puckel. —
Skolioni-ro’sis, ett sjukligt tillstånd, som yttrar sig
i svåra drömmar.

Skolio’n, pl. Sko’lier (gr. sko’lia, av skolio’s,
krokig), hos de gamla grekerna ett slags
bordvisa. Se även under Skolast.

Skolio’s (gr. skolio’sis, av skolio’s, krokig),
med., snedrygg, ryggradens krökning åt
sidan.

Skoll = Skall (se d. o.).

Skolla, geol., större massa av sedimentära
bergarter, som utan störning av den
urspr. lagringen transporterats bort från
sitt urspr. lagerställe.

Skomakarrealism, en av Heidenstam skapad
satirisk beteckning för 1880-t:s
realistiska diktning.

Skone’rt 1. Skonare (eng. schooner), sjöv.,
ett mindre fartyg med tackling av olika
slag, urspr. tvåmastat med råsegel på
främsta masten. — Skonertbrigg,
Skonertskepp, olika slags skonertar. —
Skonertsegel, storseglet på en skonert.

Sko’ntra, se Scontfo.

Skontre’ra (lat. scontra’re, av lat. res, saker,
och co’ntra, mittemot), handelst.,
utjämna, kvitta; uppgöra likvid för
ömsesidiga förbindelser medelst skillnadens
er-läggande kontant. —■ Skontreringsdagar,
vissa dagar, då affärsmän sammanträda
för att uppgöra ömsesidiga likvider.

Skopolami’n, se Hyoscin. — Skopolfn, bas,
som utspjälkas ur skopolamin.

Skopskrapa, maskin för bortförande av slam
o. d. från vägar.

Skoptser (ry. skoptsi), eg. snöpingar,
eunuc-ker; ett slags raskolniker (se d. o.), som
snöpa sig själva.

Skorbu’t, se Scorbutus. — Skorbu’tisk, som
avser skörbjugg.

Skordi’sker, keltiskt fornfolk.

Sko’rdiumte, farm., de torkade bladen av
labiaten Te’uricum sco’rdium, från s.
Europa. Lär vara verksamt mot
hemor-roider.

Skorodft, kem., ett grönt, metalliskt fossil.

Skorpio’n (gr. sko’rpios), zooL, ett i varma
länder levande, kräftlikt spindeldjur, som
i spetsen av bakkroppen har en gifttagg,
varmed det dödar sitt rov och stundom
farligt sårar människor. Vissa tropiska
arter nå en längd av 15 cm. —
Skorpion-gift, sekret från skorpionernas giftkörtlar.
Liknar i många avseenden ormgifterna.
— Skorpionolja, tillverkas av skorpioner
genom digestion med oliv- 1. mandelolja.
Användes vid hudaffektioner och mot
insektsstick. — Skorpionen, astr., ett av de
tolv himmelstecknen i djurkretsen; en
stjärnbild på s. hemisfären.

Skot, sjöv., kätting 1. tåg, fäst i hörnet av ett
segel för att giva detta en viss ställning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free