- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1227

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Slaglärft ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Slaglärft—Slidsjuka

1227

av hårdsmälta metaller (såsom koppar,
mässing, nysilver o. s. v.).

Slaglärft, textil, hårt klistrad, grov,
två-skaftad linneväv till mellanlägg i kläder.

Slagrens, textil., maskin för uppluckring av
bomull.

Slagruta, grenklyka, varmed man enl.
folktron kan finna källådror, dolda skatter,
malmstick m. m.

Slagskatt, avgift å myntning för enskilds
räkning.

Slagskeppskryssare, se under Kryssare,

Slagtäljare, se Takometer.

Slagvatten, farm., förr använda medel mot
nervösa åkommor, bestående av
spritlösningar av starkt luktande ämnen.

Sla’lom, sportt., konstlöpning på skidor i
terräng.

Slam, eng., spelt., alla sticken i whist- och
några andra kortspel. — Göra slam, taga
alla sticken (stora slam) 1. alla utom ett
(lilla slam). — Bliva slam, få intet stick.

Slamma, Slamning, geol., medelst rinnande
vatten avskilja olika kornstorlekar var
för sig ur en blandning av olika
korngrovlek; hyggn., avputsning av en mur med
tunn kalkvälling.

Slamregn, meteor., av stoftpartiklar
förorenat regn.

Slamstenar, petrogr., finskiktade,
sedimentära bergarter, uppkomna av slam.

Slana, klen spira, använd till bärlingar och
stängsel.

Slander, eng. (1. slä’ndör), jur., utspridande
av ärerörigt rykte.

Slang, eng., vulgärt uttryckssätt; familjärt
språkbruk; bland särskilda
samhällsklasser gängse talesätt.

Slanga (av mlty., slange, orm), kanontyp
från 1400- och 1500-t.

Slangskrift, se Rekorderskrift.

Slangspråk, se Slang.

Slant (eg. klut, avrivet tygstycke), mindre
mynt.

Slargando, ital., tonk., dets. som Allargando
(se d. o.).

s. lat., förk. för sydlig latitud.

Slating hattens, eng. (L sle’ting bättns),
läkt av olika dimensioner.

Sla’va 1. SlaVa, slav., eg. rykte, heder;
sla-vernas bifallsrop, motsvarande vårt
hurra.

Slavdiamanter 1. Wassertropfen
(vattendroppar), miner., färglösa, klara topaser
från Brasilien.

Sla’ver 1. Sla’viska folk, ryssar, polacker,
tjecker, serber, bulgarer m. fl. folk, som
utgöra en huvudgren av den
indoeuropei-ska folkstammen. —■ Sia’visk, som
utmärker 1. tillhör slaviska språken l.slaverna.—
Slaviska språk, ryskan, polskan, tjeckiskan,
serbiskan, bulgariskan m. fl. språk, som
höra till den indoeuropeiska
språkstammen. — Slavfsm, slavisk
språkegendomlighet; även = Panslavism (se d. o.). —

Slavoba’ltisk, Lituslavisk (se d. o.). —
Slavobaltiska språk, de slaviska språken
samt litauiskan, lettiskan och preussiskan.
— Slavoffler (av gr. filos, vän) vänner
till slaverna; i Ryssland förr namn på ett
nationellt ryskt parti. Jfr Panslavism. —
Slavole’ttisk = Lituslavisk (se d. o.). —
Slavoma’n (av gr. mani’a, raseri), person,
som ivrar för de slaviska folkens
överherrskap. — Slavomani’, överdriven
förkärlek för slaverna.

Slavjanofili’sm, religiöst-mystisk rörelse i
Ryssland på 1840- och 1850-t., riktad mot
den tysk-latinska kulturen och den
västerländska civilisationen.

Slavo’niska 1. Slavo’nska, serbiska dialekter,
som talas i Slavonien och f. d.
Militärgränsen.

sid., förk. för ital. saldo (se d. o.).

S. 1. e. a., förk. för lat. sine loco et anno,
utan ortnamn och årtal.

Sleeper, eng. (1. slipper), se Sliper.

Sleeping partner, eng. (1. sli^ping pa’tnör),
"sovande deltagare’^ person som
tillskjuter kapital men ej personligen deltar i ett
företags skötsel.

Sleipner (isl. Sleipner), nord. myt., Odens
åttafotade häst.

Slejf (ty. Schleife), band, rem,
prydnadssnöre; tonk., andragbart register i
kan-cell-lådan på en orgel.

Sleke (av slicka), ’’napp", föremål att slicka
1. suga på för småbarn. Jfr Saltsleke.

Sleksot, veter., första symtomet till
sjukdomen benskörhet hos nötkreatur; visar sig
i djurens benägenhet att slicka och gnaga
på alla möjliga ämnen.

Slendria’n, se Slentrian.

Slenta’ndo, ital., tonk., slocknande, med
avtagande hastighet.

Slentria’n 1. Slendria’n (ty. Schlendrian, av
schlendern, gå och draga benen efter sig),
något, som man gör av gammal vana, utan
att vidare tänka därpå, gammal dålig
plägsed.

Slepne == Sleipner (se d. o.).

Slettedaler, äldre danskt mynt.

Slibowitz = Slivovitza (se d. o.).

Slick, sjöv., i sjökort använd benämning för
bottendy, som är så lös att den ej fastnar
i lodtalj en vid lödning.

Slid, nord. myt., en av underjordens floder.

Slides, eng. (1. slajds), glidsäten i
kapprodd-ningsbåtar.

Sliding-gunter, eng. (1. sla’jding-ga’ntör),
sjöv., "glidande gunter", rundhult å
akterkant av masten, förlängande denna uppåt.

Sliding scale, eng. (1. sla’jding skäl),
glidande löneskala.

Slidrugtanne = Gyllenborste (se d. o.).

Slidsilja, bot., se Cnidium.

Slidsjuka hos vete, visar sig i att strået
stannar i bladslidan och axbildningen
avstannar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekbohrn/1239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free