- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1228

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Slig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1228

Slig—Släcka

Slig, slutprodukt, lämplig för smältning, vid
anrikning av malmer.

Sliktning, utjämning och förtunning av
garvat läder. Vid utförandet härav användes
en Sliktklinga, vanligen en rund
stålskiva med skarp egg.

Slinga 1. Slingra, sjöv., kojerna betyder att
sjöreda dem.

Slingerköl 1. Slagköl, utombords under
vattenlinjen å ett fartyg anbragta, rätt
utstående kölar, avsedda att minska
rullningen. — Slingerskott, provisoriska skott
i lastrum, avsedda att hindra förskjutning
hos lasten i sjögång. — Slingertank,
vat-tenbarlasttank å fartyg, konstruerad så
att rörelserna hos vattnet i tanken
motverka rullningen i sjögång.

Slingra, sjöv., dets. som rulla. Se även
Slinga,

Slinks, eng., gulaktiga, stundom blåfärgade
kinesiska fårskinn med små, öppna lockar.

Slip, eng., glidning; smal halsduk; sjöv.,
stapelbädd, upphalningsbädd för fartyg,
som skola repareras. — Slips {pl, av slip,
se föreg. ord), lång, smal halsduk med 1.
utan rosett.

Sli’per (eng. sleeper), syll, bjälke, avsedd
till underlag, t. ex. för järnvägsskenor.

Slipmassa, på mekanisk väg framställd
trämassa. — Slippapper, papper, helt 1.
delvis framställt av slipmassa.

Slipprov, miner., genom slipning framställt,
genomskinligt preparat av ett mineral,
avsett för mikroskopering.

Slips, se Slip.

Slira, se Slirmetod och Sliror.

Slirmetod anordning för att upptäcka
ojämnheter i genomskinliga kroppar,
grundad därpå att dessa ojämnheter
(sliror) ha en från den homogena
grundmassan avvikande brytningsindex.

Sliror, geoL, bergpartier, som genom
särskild mineralsammansättning 1. struktur
avvika från den bergart, i vilken de
förekomma. Jfr Slirmetod.

Slitage (1. -a’sj; holl. slijtage), slitning,
nötning (särskilt å fartyg och dess
inventarier) .

Slits (av ty. schlitzen, skära upp), skåra,
urtag. — Slitsning, bearbetning av
trästycken, så att de få slitsar och tappar, som
passa i vinkel mot varandra. Användes till
hörnförband.

Sliwowifza (av slav. sliwa, plommon) 1.
Racky, österrikiskt plommonbrännvin.

Sloans linement {1. slå’uns -), utvärtes
medel mot reumatism vid huskurer.

Sloboda, ry. {1. slabada), köping, förstad.

Slog (av slå), norrländsk benämning på
naturlig slåttermark.

Slo’gan, skotsk, (av gael. sluag ghairm,
härskri), bergskottarnas krigsrop, upprop till
en klans krigare att församla sig; numera
amerikansk benämning på sociala, ekono-

miska och politiska fältrop 1. slagord i
allm.

Slok, hot., se Melica.

Slo’ka, sanskr., en i hinduernas episka
dikter förekommande strof, som består av
två sextonstaviga versrader.

Slokgran, bot., se Picea.

Sloknunneört, bot., se Corydalis.

Slokvia, bot., se Colopodium.

Slom, zooL, dets. som nors.

Slooptackling, eng. (1. slo’p-), sjöv., dets.
som jakttackling.

Slottsloven (av loven, löfte), den under
medeltiden gängse beteckningen för
slottsbefäl.

Slova’ker, en slavisk folkstam, boende i
Mähren och Ungern. —■ Slova’kiska
språket, den av slovakerna talade munarten.

Slove’ner 1. Slove’nser, ett slaviskt folk i
Jugoslavien (provinsen Slovenien). —
Slove’nska språket, det av slovenerna
talade språket.

Slove’n,sko, tjeck., Slovakiet.

Slovi’nziska, dialekt av kassubiska språket.

Slubbmaskin, textil., förspinnmaskin i
bomulls- och kamgarnsspinnerier.

Slugger, eng., sportt., oskolad boxare.

Sluka, lantbr., markspricka, som upptar
vatten och därmed underlättar
torrläggning. Förekommer ofta i Gotlands
kalkstensgrund.

Slum, eng. (I, slömm), bakgata, gränd. —
Slummissionen, den av Frälsningsarmén
organiserade verksamheten bland
bakgatornas och grändernas befolkning. —
Slumsystrar, medlemmar av
slummissionen.

Slup (fr. chaloupe, holl. sloep), sjöv., ett
slags mindre kustfartyg; en större
skeppsbåt.

Sluring, kokk., enklare tisdagssoppa,
särskilt bekant från beväringslägren.

Slurk, textil., vävnadsfel, varvid inslaget
lagt sig dubbelt i skälet.

Sluss (av mlty. slüse, fornfr. escluse, av lat.
exclusa, avstängt vatten), anordning för
transport av fartyg från en vattennivå
till en annan.

Sluthult, sjöv., tvärgående trä genom foten
å svåra stången, vilande i
långsalning-arna i märsen på större segelfartyg.

Slutsedel, handelst., en av mäklare till både
köpare och säljare avgiven skriftlig
uppsats om ett köp, som han avslutat dem
emellan.

Slutspurt, kraftigt slutlopp, sista
kraftansträngning att nå målet.

Slutsten, byggn., översta stenen i en valv-

Slån, bot., se Prunus.

Slåtterblomma, bot., se Parnassia.^ —
Slåt-tergubbe, bot., se Arnica. — Slåtterfibla,
bot., se Hypocheris.

Släcka, sjöv., ge efter å taljor och tåg utan
att helt släppa loss.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free