Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Släpmundering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Släpmundering—Smultron
1229
Släpmundering 1. Släpuniform, sämre
manskapsdräkt för dagligt bruk; numera
ibland militär daglig dräkt.
Släppa, bergsv., se Lossna.
Slätlöpning, ridk., hästkapplöpning på slät
mark (d. v. s. utan hinder).
Slätriggat, Slättacklat 1. Slättoppat, sjöv,y
utan rår (om ett fartyg), blott med
gaffel-och stagsegel.
Slätsnok, zooL, se Coronella.
Slätvar, zooL, se Bothus.
Slöke, no., se Angelica.
Slör, sjöv., vind, mera akterlig än tvärs. —
Slöra 1. Gå för slör, segla med gynnsam
vind.
Slör, zooL, nakna hudutväxter å huvudet hos
vissa fåglar.
Sm, kem., atomtecken för Samarium.
S. M., förk. för fr. Sa Maje’sté, hans
(hennes) majestät.
s. m., förk. för sv. samma månad, ital.
sini-stra mano (se d. o.).
Smach, Smack, se Sumak.
Smack, sjöv., förr större flatbottnad färja,
numera fiskefartyg av oHka typ. Den
holländska smacken har svärd på sidorna.
S. M. Adj., förk. för lat. sa’cri ministerii
adju’nctus, pastorsadjunkt.
Smak, se Sumak.
Sma’lah {arab. semalah), arabisk tältby 1.
läger.
Smaldjur, jaktt., unga, ej könsmogna
hjort-djurshonor.
Small, eng. {1. smål), liten, ringa, obetydlig.
— Small-beer {1. -bir), svagdricka.
Smalrå, jaktt,, ung, ej könsmogen
rådjurshona. Jfr Smaldjur.
Smalt, se Koboltglas.
Smaltft = Speiskobolt (se d. o.).
Smalts (ty. Schmaltz), tekn., en blå
porslinsfärg, som erhålles ur koboltmalm. De
finare färgsorterna kallas eschel.
Smalviva, bot., se Primula.
Smanio’so = Con smania (se d. o.).
Smara’gd (gr. sma’ragdos), miner., en av
berylljord, lerjord och ki sel syra jämte
något kromoxid bestående, vackert grön
ädelsten. Finnes i Egypten, Sibirien,
Peru, Ostindien m. fl. land. —
Smaragd-opal, se Krysopal. — Brasiliansk
smaragd, ett surrogat, som består av
turmalin.
Smaragdgrönt, dets. som kromgrönt.
Smaragdguldgök, se Didrik.
Smaragdi’t, miner., gräsgrön variant av
strålsten (hornblände).
Smaragdi’tgabbro, petrogr., en gabbroart
med stark inblandning av smaragdit.
Användes i Italien till dekorativa ändamål
under benämning Verde di Corsica 1.
Verde d’Orezza.
Smaragdön, benämning på Irland.
Smart, eng., rask, livlig, kvick; slug, slipad,
fiffig. — Smartness, fiffighet, slughet.
Sma’rtasu’tra, se under Kalpasutra.
Smash, eng. (1. smäsj), slag uppifrån i
tennis, så att bollen studsar högt. — Sma’sha,
slå bollen uppifrån.
S. M. Cand., förk. för lat. sacri ministe’rii
candida’tus, prästkandidat.
Smee’s stapel (1. smis -), fys., ett slags
gal-vanisk stapel.
Sme’gma, gr. (av sman, smörja, ingnida),
tvål, såpa; med. = Sebum (se d. o.). —
Sme’ktika, pl., renande medel, medel till
avskölj ning 1. avtvättning. — Smekti’n,
tvålsten. —• Sme’xis, avrivning, rening,
glättning.
Sme’lling salts, eng. {1. - sålts), luktsalt.
Sme’xis, se under Smegma.
S. M. I., förk. för fr. Sa Majesté Impe’riale,
hans (hennes) kejserliga majestät.
Smila’ceæ, bot., underfamilj av Lilia’ceæ.
Smilaci’n 1. Parillo’n, farm., en glykosidisk
saponinsubstans i sarsaparill (se d. o. och
Smilax).
Smflax, bot., ett till fam. Smilaci’neæ
hörande, i det tropiska Amerika växande
örtslag. Några arter lämna drogen
sarsaparill (se d. o.).
Smi’lodon, se Felis Smilodon.
Smink, med färg impregnerat fettämne, som
användes för att förbättra hudfärgen 1.
för att anlägga mask å teatern.
Sminkbär, bot., se Blitum.
Sminkrot, bot., se Lithospermum.
Sminkvitt, dets. som Vismutvitt.
Smfnthios 1. Smi’ntheus, grek. myt., binamn
på Apollon.
Sminue’ndo 1. Sminufto, ital., tonk.,
avtagande.
Smithska skolan, anhängare av den engelske
nationalekonomen Adam Smith (d. 1790).
Smithsonian institution, eng. (1.
smi’thsön-jän institju’sjön), ett efter den engelske
mecenaten James Smithson uppkallat
vetenskapligt institut i Nordamerikas
Förenta stater.
Smithsoni’t, miner., gallmeja (se d. o.).
Smoking, eng. (1. små’-), förk. av
smoking-jacket, rökjacka; enklare, svart
middags-och aftondräkt för herrar, sydd som en
kavajkostym med breda slag och djupt
urringad väst.
Smollis, se Schmollis.
Smore’ndo, ital., tonk., bortdöende.
Smorz., förk. för Smorzando.
Smorza’ndo, Smorza’to 1. Smorga’ndo, ital.,
tonk., avtagande, allt svagare.
S. M. R., förk. för /r. Sa Majesté Royale,
hans (hennes) kunglig majestät.
smt, förk. för silvermynt.
Smul sjö (av äldre sv. smult, lugnt), sjöv.,
obetydHg sjögång.
Smult, kokk., skirat svinister, använt till
stekning i st. f. smör. — Gåssmult, skirat
gåsflott tillsatt med njurtalg.
Smultron, bot., se Fragaria. —
Smultronfingerört, bot., se Potentilla. — Smultron-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
