- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1230

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Smutstitel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1230

Smutstitel—Snorres Edda

klöver, hot., se Trifolium, —
Smultron-toma’t, se Ananaskörsbär,

Smutstitel, hoktr., yttre titelblad till en bok,
där dennas titel kort angives.

Smyri’s, miner., en art korund.

Smyrnamattor, ett slags efter staden
Smyrna uppkallade i Mindre Asien
tillverkade mattor. — Smyrnasvamp, se
Soriansvamp.

Småborre, bot, se Agrimonia. — Småknopp,
bot., se Sedum. — Småsileshår, bot., se
Drosera. —■ Småsporre, bot., se Linaria. —
Småtörel, bot., se Euphorbia.

Smäck och gravo’r, en vid hovsorg av
damerna buren avlång mössa {smäck), med
baktill nedhängande snibbar {gravor).

Smällvedel, bot., se Astragalus.

Smältceme’nt, se Al-cement.

Smältfärger 1. Mulffelfärger, användas inom
keramiken och glastillverkningen och
utgöras av metalloxider 1. glas, som färgats
med dylika och malts till fint pulver.

Smälthammare 1. Mumblingshammare,
vatten- 1. ångdrivna hammare, som användas
för hopslagning av smältor.

Smältmetall, de i vissa elektriska
säkerhetsapparater ingående metaller, som vid
alltför hög strömstyrka smälta och därvid
avbryta strömmen.

Smältning, med., sönderfall under
varbildning av sjukligt förändrad vävnad.

Smältugnen, astr., se Fornax.

Smä’rgel, miner., ett slags korund, som
består av ren lerjord, järn och glimmer.
Brukas i stycken till slipning av
spegelglas, som pulver till slipning och polering
av stenar och metaller. — Smärgelduk,
Smärgelpapper, Smärgelskiva, utgöres av
på duk, papper o. s. v. utbredd smärgel
för slipningsändamål.

Smärting, sjöv., gammal, förut till segel
brukad segelduk.

Smärtornas man, konstt., i den äldre
kyrkliga konsten en bild av Kristus i lidandets
g:estalt (jfr Jes. 53; 3).

Smörblomma, se Ranunculus. — Smörboll,
bot., se T rollins.

Smörsopp, Smörsvamp, bot., se Boletus.

Smörsyreety’lester, kem., välluktande
vätska, som ingår i konstgjord ananasessens.

Smörträdet, bot., se Pentadesma och
Galam-smör.

Sn, kem., atomtecken för tenn (Stannum).

Snabbregulator 1. Snällregulator,
automatisk spänningsregulator för elektriska
generatorer.

Snags, eng., större trädstammar och grenar,
vilka fastnat i bottnen av Amerikas stora
floder.

Snakerootoil, eng. {1. snä’ik-rot-ojl),
"ormrotsol ja’^ se Asarum.

Snapphane {ty. Schnapphahn, av schnappen,
uppsnappa), eg. bandit, rövare; deltagare
i snapphanekrigen, av danskar mot
svenskarna vid flera tillfällen förda folkkrig.

Snaps {ty. Schnaps), brännvinssup.

Snapshot, eng. {1. snä^ppsjått), eg.
kast-skott; ögonblicksbild.

Snare, fornnordiskt mansnamn, den raske,
snabbe.

Snarreva, bot., se Cuscuta.

Snarumft, se Gerdrit.

Snatterand, se Anas.

Sna’ubrigg, briggtacklat fartyg med
Snau-mast, en smäcker mast på baksidan av
undermasten, utefter vilken gaffelklon
löper.

Snebræ 1. Snöbræ, no., den av evig snö täckta
delen av en jökel (no. bræ).

Sne’kke, no., snipa.

Snesland, ytmått för jord i Dalarna = 1,27
ar.

Snesning, se Kr åkning.

Snesstör, se under Krakning.

Snilj(a), Sniljor, pl., se Chenille.

Snilj ef lossa, textil., på båda sidor iika
vävnad, vävd på gles varp med inslag av
sniljer (vävda och klippta remsor).

Snille och smak. Svenska akademiens
valspråk.

Snip, bot., se Eriophorum.

Snipa, sjöv., en i båda ändarna spetsig
roddbåt med flat botten.

Snfrkel {ty. Schnörkel), eg. krumelur,
släng; byggn., krok- 1. snäcklinje,
spiral-vridet ornament.

Snitsel, kokk., skiva av stekt kalvkött,
garnerad med citron och ansjovis; tekn.,
biprodukt vid betsockerberedning, använd
som fodermedel.

Sni’tseljakt = Schnitzeljakt (se d. o.).

Snitt {ty. Schnitt, av schneiden, skära),
skärning, klippning; skåra; tillskärning,
form, fason; den jämnskurna kanten av
en bok; halvt glas öl. — Snittblommor,
avskurna blommor till kransar och buketter.

— Snitt grönt, avskurna kvistar till
kransar och buketter.

Snob, eng. {1. snåbb), förs v. Snobb, eg. grov
och simpel människa, bracka; person, som
vill gälla för att vara mera förmögen,
mera bildad och mera på modet än han är.

— Sno’bbish 1. Sno’bby {1. -isj, -i),
snobbig, som anstår 1. kännetecknar en snobb.

— Snobbi’sm, snobberi, snobbaktighet, en
snobbs väsen och uppträdande. — The
book of snobs {1. - bok åw snåbbs),
Snob-barnas bok, titel på en satirisk
sedeskildring av den engelske författaren William
Thackeray.

Snobb, Snobberi’, Sno’bbig, se Snob o. s. v.

Snoksläktet, zooL, ett släkte ormar, Coluber,
varav två arter finnas i Sverige, C.
na’-trix, vanliga snoken, och C. austriaca,
släta snoken.

Snopp, veter., vit fläck 1. strimma på hästens
överläpp, mellan näsborrarna.

Snorgärs, se Acerina.

Snorres Edda, se Edda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free