- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1231

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Snotra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Snotra—Socius

1231

Snotra, nord. myt., vishetens och behagets
gudinna.

Snottrer, se Muller.

Snow-boots, eng. {1. snåbo’ts), eg.
snöstövlar; pampuscher.

S. N. U., förk. för Sveriges nationella
ungdomsförbund.

Snultra, zool.y se Labrus.

Snurrbocken, dansk., uppländsk folkdans.

Snussi, se Senusi.

Snyltrot, bot., se Orobanche.

Snårestads gruppen, ett antal gotiska
kalkmålningar från 1300-t. i fyra närbelägna
sydskånska kyrkor.

Snår vinda, bot., se Convolvulus.

Snällod, en till lödning av mässing brukad
legering, som består av lättsmälta
metaller (såsom tenn 1. legeringar av tenn med
bly och vismut).

Snällregulator, se Snabbregulator.

Snärj gräs. Snärj måra, bot., se Galium.

Snöbollar, bot., se Viburnum.

Snöbræ, no., se Snebræ.

Snöbräcka, bot., se Saxifraga. — Snöbär,
bot., se Lonicera. — Snödroppe, bot., se
Galanthus. — Snögräs, bot., se Phippsia.
— Snöklocka, bot., se Leucoium. —
Snö-klockebuske, bot., se Halasia.

Snöleopard, zool., se Felis.

Snörbarchent, textil., ett slags barchent (se
d. o.) med upphöjda ränder.

Snörlever, med., atrofi av levern genom
åt-sittade klädespersedlar.

Snösko 1. Tryga, träram med flätverk, som
spännes under foten på människor 1.
hästar för att öka stödytan vid gång i djup
snö.

s. o., förk. för som ovan.

S. O., förk. för Successionsordningen; för
lat. se’rvus observanti’ssimus, ödmjukaste
tjänare; för fr. Sud-ouest, sydväst.

Soap, eng. (1. såp), tvål.

Soaré {fr. soirée, av soir, afton),
afton-samkväm, dramatisk 1. musikalisk
aftonunderhållning. Jfr Matiné.

Soa’ve, Sua’ve 1. Soaveme’nte, ital, tonk.,
ljuvt, behagligt.

So’beln, se Zobeln.

Sober, försvenskad form av fr. sobre (se
d. o.).

Sobie’skis sköld, astr., en stjärnbild i
Vintergatan.

Sobra’nje, bulg., Bulgariens
nationalförsamling.

Sobre, fr. (1. såbr; lat. so’brius), nykter,
måttlig; tarvlig. — Sobriété {lat.
sobri’e-tas), nykterhet; tarvlighet, sparsamhet.

Sobriquet, fr. {1. såbrikä’ [hårt k]),
spe-namn, öknamn.

Socaloi’n, kem., aloin (se d. o.) av
sokotra-aloe.

Saccolanti {ital. Zoccolanti). Se Minoriter.

So’ccus, lat., låg, tunn sko, som i det gamla
Rom bars av kvinnor och skådespelare i

30. — Ekbohrn, 100,000 främmande ord. IL

komedierna; fig., lustspel; lustspelets
anda. Jfr Koturn. -

Socia’beI, Socia’l, Socialdemokrat,
Socialekonomi, Socialfsm, Socialast m. fl., se under
Socius.

Società, ital. {1. såtjeta’, av lat. soci’etas),
sällskap, bolag.

Sociétaire, se under Société.

Socfetas, lat., förening, samfund, sällskap,
bolag. —■ S. Je’su, lat., Jesu sällskap,
jesuitorden. — S. leoni’na, leoninskt
sällskap (se d. o.). — S. ma’ter rixa’rum,
samhället är moder (orsak) till alla
miss-hälligheter. — S. sveca’na pro fi’de et
christiani’smo, det svenska samfundet för
tro och kristligt liv, ett i Stockholm 1771
stiftat religiöst sällskap.

Société, fr. {1. såssiete’; lat. soci^etas),
samhälle; bolag; vittert 1. vetenskapligt
sällskap; societet, sällskapskrets,
sällskapsliv. — S. de commerce {1. - dö kåmmä’rs),
handelsbolag. — S. du Caveau {1. - dy
kavå’), eg. grott sällskap; benämning på
några vittra klubbar i Frankrike (den
första stiftad 1729), vilka ägnat sig
särskilt åt visan. — Sociétaire (Z. -tä’r),
societär, medlem av ett sällskap 1.
samfund; delägare i ett bolag 1. d.; särskilt
benämning på de skådespelare vid Théåtre
Frangais i Paris, vilka äro
medintressen-ter i teaterföretaget.

Societe’t, se under Socius.

Société des Nation, fr. {1. såsiete’ dä
nass-jå’ng), franska namnet på Nationernas
förbund (se d. o.).

Society, eng. {1. såsa’jiti), samfund,
sällskap.

SocietäV, se Sociétaire (under Société).

So’cii, se So’dus.

Socinia’ner, efter den italienske teologen
Faustus Socinus (d. 1604 i Polen)
benämning på de äldre unitarierna (se
Unita-rier). — Sociniani’sm, socinianernas lära.

Sociologi’, Sociolo’gisk m. fl., se under följ.
ord.

So’cius, pl. So’cii, lat., bundsförvant, kamrat,
deltagare; medlem, bolagsman. —
Socia’-bel, sällskaplig, umgängsam. — Socia’l,
samhällig 1. samhällelig, samhälls-. —
Socialattaché, titel för sådana attachéer,
som ha till uppgift att biträda
beskickningarna i socialpolitiska angelägenheter.
Jfr Socialråd. — Socialdemokrat, socialist
(se nedan) såsom medlem av ett
arbetarparti, vilket åsyftar samhällets
demokratisering och den politiska maktens
överflyttning i arbetarnas händer. —
Socialdemokrati’, det socialdemokratiska
partiets lära. —’ Socialekonomi =
Nationalekonomi (se d. o.). — Socialförsäkring,
försäkring, vars uppgift är att
tillförsäkra medborgare ur ekonomiskt svaga
samhällsgrupper understöd vid nedsatt 1.
förlorad arbetsförmåga. — Sociallära,
samhällsvetenskap. — Socialpolitik, samt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekbohrn/1243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free