Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sociomorfism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1232
Sociamorfism—Sofism
liga de statens åtgärder, vilka åsyfta att
för det allmänna bästa ordna
förhållandet, särskilt beträffande ekonomien,
mellan olika samhällsklasser. — Socialroman,
samhällsroman. —• Socialråd, titel för
vissa socialattachéer (se d. o.). —
Social-statisti’k, arbetsstatistik. —
Socialstyrelsen, centralt ämbetsverk för frågor ang.
arbetsmarknaden, arbetarskydd m. fl. av
social innebörd. — Socialvetenskap,
väsentligen dets. som Sociologi (se d. o.). —
Socialise’ra, göra till samhällets
gemensamma egendom. — Sociali’sm, den
politiska lära, som yrkar på
produktionsmedlens socialisering, arbetets gemensamhet
och en proportionell fördelning av såväl
all inkomst som alla statsbördor. —
Sociali^st, anhängare av socialismens
grundsatser. — Sociali’stisk, som
överensstämmer med 1. tillhör socialismen. —
Socialite’t, gemensamhet; sällskaplighet,
umgänge. — Socie’ra {lat. socia’Te),
förena, förbinda. — Societe’t {fr. société, lat.
soci’etas), sällskap; sällskapskrets,
umgänge; samtliga fina sällskapskretsar på
en plats. — Societetsiius, byggnad med
rum för sällskapsliv vid brunns- och
badorter. — Societetsspektakel,
sällskapsspektakel, skådespel, uppfört av
amatörer. — Sociologi’ (av gr. lo’gos, lära),
samhällsvetenskap, läran om det mänskliga
samfundets grundvillkor. — Sociolo’g,
person, som är kunnig i sociologien. —
Sociolo’gisk, som har avseende på 1. hör
till sociologien.
Sociomorfi’sm (av lat. socia’lis, samhällelig,
och gr. morfe\ form), religiös
föreställning, som är uppkommen efter förebild av
de mänskliga samhällena.
Socka, hergsh., mjukt rör i nedersta änden
av en gruvpump.
So’ckel {ty. Sockel^ fr. socle, av lat. socculus,
liten sko), fot till pelare, byster, vaser,
postament o. s. v.
Socker, kem., kolhydrat, som hava söt smak,
äro lösliga i vatten och kunna
kristallisera. Förekomma i både växt- och
djurriket, synnerligen ymnigt i sockerröret.
Sa’ccharum officina’rum, tillhörande fam.
Grami’neæ och inhemskt i Kina och Indien
samt i sockerbetan. Be’ta vulga’ris. —
Sockersyrup, se Syrupus sacchari.
Sockerlönn, bot., se Acer. — Sockerträd, se
under Myoporaceæ. — Sockeräpple, se
Anona. — Sockerärt, se Pisum. —
Sock-ört, se Epimedium.
Socknare, se Soknare.
Soda, kem., natriumkarbonat, kolsyrat
na-tron, brukas vid tvättning, tvålberedning,
glastillverkning, framställning av en
mängd kemisk-tekniska preparat m. m.
Soda’les, lat., pl, kamrater; hos de gamla
romarna medlemmar, brödraskap, gillen;
medlemmar av klosterbrödraskap. —
Sodalita’tes, gillen i det gamla Rom. —
Sodalite’t, kamratskap, sällskap, klubb;
andligt brödraskap. — Sodali’tium,
vänskapsförbund; brödraskap; kamratskap;
kamratfest. — Sodalitium ma’jus
lun-de’nse, ett på 1300-t. stiftat prästsällskap
i Lund.
Sodali’t, miner., ett mineral, som
tillsammans med saltsyra bildar kiselgelé.
Sodalite’t, Sodali’tium, se under Sodales.
Sodapastiljer, farm., sockerpastiljer med
tillsats av O,l0—0,25 gr. soda samt något
pepparmyntolja 1. d.
Sodavatten, en läskedryck, som består av
soda, klorkalcium och koksalt, lösta i
vatten.
Sodaört, hot., se Salsola.
Sodenerpastiljer, Sodenersalt, från
mineralkällorna i Soden innehålla natriumklorid
och spår av natriumbikarbonat.
So’dium, kem., natrium (se d. o.).
So’dom, fornpalestiniensisk stad, som, enl.
bibeln, för sina invånares gudlöshet jämte
Gomorra förstördes genom en
fruktansvärd naturrevolution; fig., för osedlighet
beryktad stad. — Sodomsäpplen, enl.
fabeln vid Döda havet växande äpplen,
vackra utanpå, men inuti fyllda med svart
stoft. —■ Sodomft, person, som gör sig
skyldig till sodomiteri. — Sodomiteri’ 1.
Sodomi’, onaturlig tillfredsställelse av
könsdriften, sådan den bedrevs i Sodom
(enl. Moseb. 19 kap.). Jfr Pederasti och
Tribadi. — Sodomi’tisk, som har avseende
på sodomiteri.
Sodoolja, farm., förr mot binnikemask
använt preparat, framställt genom
torr-destillation av glanssot (sot av bokved).
Sæur, fr. {1. sör), syster. — Sæurs de la
charité, se under Charité. — S. grises {1.
- gris), pl., eg. grå systrar;
barmhärtighetssystrar, som ägna sig åt sjukvård.
Sofer, pl. Soferi’m, hebr., skriftlärd,
skriftlärda.
So’ffa {sp. och ital. sofa; pers. sofah, av
arab. soffah, och detta av arab. saffa,
ställa i rad), möbel med sittplatser för två
1. flera personer.
Soffari’der = Saffarider (se d. o.).
Soffft {fr. soffite, ital. soffita 1. soffitto^ av
lat. suffi’gere, fästa undertill), byggn.,
undre delen av en båge, arkitrav,
takbjälke 1. d.; i fält indelat tak; benämning
på rörliga tygstycken, föreställande
himmel, valv o. s. v., i taket på en teater.
So’fi, se Sufi.
Soffa 1. Sophfa, kvinnonamn (av gr. sofo’s,
vis), eg. vishet; den visa. På franska
Sophie {1. ’ii’). Förk. till Fi’a 1. Fi’ken.
Buret av svenska danska, tyska och ryska
furstinnor. Motsvarar mansnamnet So’fus
1. Sophus.
Soffder = Safider (se d. o.).
Sofi’sm {gr. so’fisma), spetsfundig, falsk
slutledning. — Sofi’st {gr. sofistes),
urspr. lärare i filosofi och övertalnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
