- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1233

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Soforin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Soforin—Solar

1233

konst; sedermera person, som förvillar
med spetsfundiga falska slutledningar;
spetsfundig ordklyvare. — Sofisteri’ 1.
Sofisti’k, den av sofisterna utövade
konsten; spetsfundighet, hårklyveri,
förvillande resonemang. — Sofistikatio’n, på
felslut beroende villfarelse. — Sofistise’ra,
söka förvilla genom sofismer. —
Sofi’s-tisk, som innehåller 1. begagnar sofismer,
spetsfundig.

Sofori’n, dets. som cytisin (se d. o.).

Sofra’dschi, turk., taffeltäckare.

Sofronist (av gr. so’frön, sedesam), i det
gamla Aten en ämbetsman, som
övervakade sederna.

So’fta, pl. So’ftas, turk. (av pers. suchteh,
förbränd), muhammedansk
högskolelärjunge; andlig, som dagligen beder vid de
döda sultanernas gravar.

Softtapeter, papperstapeter, som först
tryckts med en fernissa, vilken sedan
överpudrats med fint klädesstoft. Ett
slags softtapeter kallas filttapeter. En
annan art, ingramtapeter, består av två
papperslager, det övre genomfärgat och
överpudrat med fibrer.

Sogdiska, se Soghdiska.

Sogetto, ital. (1. såddjättå; av lat. subje’c’
tum), föremål, ämne, stoff; tema.

Soghdiska, språket i det kinesiska Turkestan
(det gamla Sogdiana) från början av l:a
t. o. m. 9:e årh.

Soha’r, hehr., eg. ljus, glans; namn på en
på arameiska språket antagligen i 13 :e
årh. författad kommentar till
Moseböckerna. — Soha’riska skolan, en
kabba-listisk skola, vilken betraktar Sohar som
sin bibel.

Soho 1. Schoho, hamitiskt folkslag.

Soho, eng. (1. såhå’o), stadsdel i London,
vars konstnärscentrum den utgör.

Soi-disant, fr. {1. såa’-disa’ng), så kallad,
föregiven.

Soie, fr. (1. såa’), silke. — Soie écrue (L
-ekry’), råsilke.

Soignera (Z. såänje’ra; fr. soigner), sköta,
vårda, bära omsorg om. — Soignerad,
vårdad i sin klädsel. — Soigneux (L såänjö’),
sorgfällig, omsorgsfull, mån. — Soin (Z.
såä’ng), omsorg, sorgfällighet;
omvårdnad.

Soiré, se följ. ord.

Soirée, fr. (1. såare’), se Soaré. —■ S.
dan-sa’nte, se under Dansant. — S. musicale
{1. - mysika’ll), musikalisk
aftonunderhållning.

So’ja, en till att sätta smak på såser brukad,
tjock, brun vätska, beredd av fröna till
sojabönan. So’ja hi’spida, i Japan,
stundom ock av andra ämnen, såsom t. ex.
svamp.

Sojo’ner 1. Sojo’ter, ett sibiriskt folk.

Soju’z, ry., förbund, förening.

Sokar, egypt. myt., fornegyptisk gudomlig-

het, framställd i människogestalt med
hökhuvud.

Soknare 1. Socknare, under äldre medeltid
en ämbetsman som indrev ("sökte")
konungen 1. biskopen tillkommande böter.

Sokol, tjeck. (Z. så’-), eg. falk; benämning på
idrottsföreningar med politisk
anstrykning i Tjecko-Slovakiet.

Sok-pa, ett tibetanskt folk.

Sokrati’k, se under följ. ord.

Sokra’tiker, lärjunge av den grekiske
filosofen Sokra’tes (lat. So’crates), en av
världens största tänkare. — Sokra’tisk,
som har avseende på Sokrates. —
Sokratisk metod 1. Sokrati’k, Sokrates’ lärosätt,
som består däri, att läraren genom
skickligt ställda frågor förmår lärjungen att
själv finna det begrepp, som skall göras
tydligt för honom. )( Akroamatisk
metod.

Sol, nord. myt., Mundelföres dotter och
Månes syster, kör de hästar, som draga solens
vagn.

Sol, gen. So’lis, lat., sol.

Sol, peruanskt silvermynt.

Sol, fr. = Sou (se d. o.).

So’l, tonk., franskt och italienskt namn på
tonen g.

So’la 1. Sola fide, lat., genom tron allena;
betecknar läran om rättfärdiggörelsen
genom tron.

Sola’men, nylat. (av sola’ri, trösta), tröst. —
Solamen mi’seris so’cios habui’sse
malo’-rum, det är en tröst för de olyckliga att
hava olyckskamrater. (Spinoza.)

Solami’nrött, kem., ett substantivt färgämne
av stor äkthet.

Solana’ceæ, bot., växtfamilj av ordn.
Lahiati-flo’ræ. Omfattar bl. a. de viktiga släktena
A’tropa, Da’tura, Hyoscy’amus, Ly’cium,
Lycope’rsicum, Nicotia’na, Petu’nia,
Sal-pigWssis och Sola’num.

Solamdi’n, kem., en bas, som ingår i solanin.

Solanfn, kem., en giftig glykosid, som
förekommer i potatis o. a. Solanum-Sirtev.

Sola’no, sp., en het, s.ö. vind i Spanien.

Sola’num, bot., växtsläkte av fam.
Solana’-ceæ. — S. dulcama’ra, besksöta, kvesved,
slingrande buske med violetta blommor
och klarröda bär. Giftig. — S.
lycope’rsi-cum, syn. Lycopersicum (se d. o.). —
S. nfgrum, nattskatta, ogräs på åkrar och
trädgårdsland. Krona vit, bär svarta.
Giftig. — S. tubero’sum, potatis (se d. o.). —
Som prydnadsväxter, särskilt i
bladgrupper odlas S. atrosangufneum och S.
ci-trullifo’lium (varma Amerika), S.
giga’n-teum (Goda Hoppsudden), S. lacinia’tum
(Australien), S. margina’tum
(Abessinien), S. pyraca’nthum (Madagaskar) och
många andra.

Sola’r 1. Sola’risk {lat. sola’ris, av sol, sol),
som hör till 1. angår solen. — Solarljus,
solljus. — Solarmaskin, en av John
Ericsson uppfunnen maskin, avsedd att upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free