Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Solarljóð ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1234
Solarl j 6ö—Solidar
samla solvärmet för att begagna det som
drivkraft. — Solarmikroskop 1.
Solmikroskop, opt., förstoringsglas varigenom av
mikroskopiskt små, solbelysta föremål fås
förstorade bilder på en vit skärm. —
Sola’rium, solur.
So’larljöÖ, isL, Solsången, en dikt från tiden
för övergången mellan hedendom och
kristendom.
Solarolja, till motorbränsle brukad olja,
framställd genom fraktionerad
destilla-tion av brunkolstjära.
Solarsteari’n, fast återstod vid pressning av
svinister vid låg temperatur. Användes
som matfett.
Solaväxel (av ital. solo, sola, ensam),
han-delst.; i blott ett exemplar utfärdad växel.
Utfärdas en växel i flera exemplar, kallas
dessa alltefter ordningen prima-,
sekun-da-, tertia-Yäxel o. s. v.
Solbjörn, se Bruan.
Solcfrkeln, se följ. ord.
Solcy’keln 1. Solcfrkeln {lat, cy’clus so’lis),
astr., omfattar en tid av 28 år, efter vars
förlopp veckodagarna återkomma på
samma datum.
Sold (av lat, so’lidus, ett guldmynt), fordom
lön för krigstjänst. — Soldnär, person,
som uppbär sold, soldat (se d. o.).
Soldane’lla, hot., alpklocka, ett släkte
alpväxter av fam. Primula’ceæ,
Solda’t {ital, solda’to; fr, soldat; mlat,
sol-da’tus, besoldad [jfr Sold}), krigsk,, eg.
krigare, som gänar för sold; krigsman,
särskilt infanterist; militärperson i allm.
— Soldate’sk {fr, soldatesque),
soldatmanskap (i motsats till befäl); krigsfolk
(med bibegrepp av råhet och tygellöshet).
Soldnär, se under Sold,
Soldo, italienskt kopparmynt — V20 lira =
3,g öre.
Sole, se Soole,
So’lea, zooL, tungsläktet bland fiskarna.
Solecfsm {lat, solæci’smus, efter den
grekiska kolonien Soloi, där grekiska språket
talades dåligt), språkv., språkfel mot
syntaxen ; brott mot skick och sed.
Solenhofenskiffer, geoL, ett slags bajersk
kalksten, som begagnas inom litografien.
Sole’nia, bot,, släkte porsvampar, växande å
multnande trä. — S. ano’mala, argusöga.
— S. ca’ndida, vitpipa.
Sole’nn {lat. soWnnis), högtidlig, festlig. —
Soleniiite’t, högtidlighet, festlighet. —
Solennitetsal, festsal.
Solenoi’d, fys., apparat, bestående av en
spi-ralformigt lindad ledningstråd, som, då
den genomlöpes av en elektrisk ström,
förhåller sig som en magnet.
Solen’ta, se under Semoulegryn,
Soleryte’m, med., en art solbränna.
Solesmeskongregationen {I, sålä’m-), en
fransk avläggare av benediktinorden,
grundad 1010.
So’lfametoden, tonk,, en med solmisationen
(se d. o.) besläktad
sångundervisningsmetod, uppfunnen av engelsmannen
Cur-wen (d. 1880).
Solfata’r {ital, solfata’ra, av lat, su’lphur,
svavel), gasvulkan, ur vilken utströmma
svavelväte och svavel syrlighet m. m.
Solfe’ggier (s^y. pl, av ital, solfeggio [Z. [-såll-fä’ddjå]),-] {+såll-
fä’ddjå]),+} ionk,, sångövningar utan annan
text än tonbenämningarna {do, re, mi, fa
o. s. v.). — Solfie’ra 1. Solfeggie’ra {ital,
solfeggiare [I, -fäddja’re]), sjunga ett
sångstycke med tonbenämningarna som
text.
Solferi’no = Fuksin (se d. o.).
Solfie’ra, se under Solfeggier,
Solglas 1. Bländglas, astr,, färgat,
Ijusabsor-berande glas, som vid observationer å
solen anbringas å de astronomiska
instrumenten för att försvaga det alltför
starka solljuset.
Solgult, kem., ett azofärgämne, identiskt
med diaminäktgult. Färgar bomull och
silke guldgult.
Solici’tor, eng., jur., ett slags sakförare i
England. —■ S. general {1. - dje’nnöröl),
generalprokurator; högste åklagare i mål,
som angå kronans rättigheter. — Crown
solicitor {1. kra’un -), åklagare, som på
Irland bevakar kronans rätt i brottmål.
Solfd {lat. so’lidus, fr, solide), fast, stadig;
hård, tät, varaktig; redbar; grundlig,
pålitlig. — S. figur, geom,, som har
utsträckning i tre dimensioner (längd, bredd och
tjocklek). — S. vinkel, geom., hörn, rum,
som inneslutes av tre 1. flera plan, vilka
skära varandra i en punkt. — Solida’risk
{fr, solidaire), som förbinder en för alla
och alla för en, gemensamt ansvarig. —
Solidariskt bankbolag, bankbolag med
personlig ansvarighet för delägarna. —
Solidarisk borgen, handelst,, av flera
personer gemensamt ingången borgen,
därvid var och en ikläder sig
betalningsansvarighet för hela beloppet. —
Solidari-te’t, förbindelse en för alla och alla
för en, gemensam ansvarighet,
orubb-lig sammanhållning. — Solida’rpatologi
(jfr Patologi), den lära om
sjukdomarna, enl. vilken dessa hava sin grund i
kroppens fasta beståndsdelar. ) ( H u m o
-ralpatologi. — Soiide’ra, göra solid,
befästa, göra säker. — Solidite’t, fasthet,
stadighet; täthet, varaktighet; redbarhet;
grundlighet.
Solida’go, bot,, gullris, växtsläkte av fam.
Compo’sitæ, Ett flertal arter från
Nordamerika odlas som prydnadsväxter. En
inhemsk art. — S. canade’nsis, ända till
två m. hög, med guldgula blommor i
klasar. Allmänt odlad. — S. virgaure’a,
allmän i torra backar; användes av
homeo-paterna mot urinsjukdomar.
Solida’r, ett tvättmedel, Solida’rhem, hem
utan tjänare, där man åtnöjes med största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
