- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1240

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sozolith ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1240

Sozolith—Spanskt vitt

tiska preparat, vilka användas som
sårmedel och mot syfilis. — Sozojodolnatrium
användes utvärtes samt vid insprutning
för gonorrhé. — Sozojodolkalium,
användes mest som ströpulver. —
Sozojodol-kvicksilver, användes för injektioner mot
syfilis.

Sozolith, se Preservsalt.

Sozolsyra = Aseptol (se d. o.).

Sozo’n, ett näringspreparat.

sp., förk. för spalt; för spanskt; för lat.
spe-cies, art.

SP., jur.y förk. för Strafflagens
promulga-tionsförordning (1864).

Spa 1. Spak, fornnordiskt mansnamn, den
vise.

Spackelfärg (jfr spackla), smidigt oljekitt
till utfyllnad av ojämnheter på träytor,
som skola oljemålas.

Spackla (av ty, Spachtel, spatel), utjämna
ytor med spackelfärg, murbruk 1. d.

Spader (av ty, Spaten, spade), färg i
kortlek.

Spadi’ceus, lat., bot., brun.

Spadiciflo’ræ (av lat. spa’dix, kolv, och flos,
blomma), bot., kolvblomstriga, en
avdelning enhjärtbladiga växter, omfattande
serierna Randana’les, Principes,
Syna’n-thæ och SpathifWræ.

Spadilj, se följ. ord.

Spadille, fr. (1. spadi’j; av gr. spa’thida,
liten spade), spelt., spadi’lj, spader-äss i
lomberspel.

Spa’do, lat., snöping, eunuck. — Spado’nisk,
snöpt.

Spagiri’ 1. Spagyri’ (lat. ars spagy’rica),
al-kemi (se d. o.). — Spagi’rica, se Remedia,
spagirica (under Remedium). —
Spagi’-risk, alkemisk (se d. o.). —• Spagiriska
metoden, med., en på 1600- och 1700-t.
använd metod att söka bota olika slags
sjukdomar med antimonmedel. —
Spagi-risk konst = Spagiri (se ovan).

Spagi’rica, se Spagiri,

Spagnole’tt 1. Spaniole’tt (1. spanjå-; sp.
espanoleta) = Espagnolett (se d. o.) ;
dansk., spansk menuett.

Spagyri’, Spagy’risk = Spagiri, Spagirisk
(se d. o.).

Spa’hi, pl. Spahis, eg. Sipahi, turk., turkiskt
rytteri; även av blott infödingar
bestående franskt rytteri i Algeriet.

Spakspel, sjöv., ankar- 1. förhalningsspel,
drivet för hand med spakar.

Spa’ktel 1. Spa’tel (se d. o.), ett spadformigt
målarredskap.

Spakvatten, sjöv., stillvatten, vid
strömförändring från ebb till flod 1. tvärtom.

Spala’to, ett omtyckt dalmatinervin.

Spalier, Spaljé 1. Spaljär, se Espalier.

Spalt {ty. Spalte, av spalten, klyva),
benämning på en tryckt 1. skriven sidas genom
upprätt stående linjer skilda avdelningar;
fys,, fin springa. — Spaltning, kem., se
Spjälkning.

Spaltläder, läder, kluvet i flera skikt,
"narv-spalt", "köttspalt", för åstadkommande av
billigare vara.

Spaltreva, bot., se Abobra.

Spaltöppningar, bot., klyvöppningar.

Spanæmi’ (av gr. spano’s, bristfällig, tunn,
och haima, blod), med., blodbrist.

Spandriller (av ital. spa’ndere, utbreda),
byggn., mursvicklar mellan arkadbågarna
under galleriet på en byggnad.

Spa’neasdikter, versioner av en bysantinsk
lärodikt, byggd på Pseudo-Isokrates’ tal
"Till Demonikon".

Spaniel, eng. (1. spä’njel), ett slags
fågelhund.

Spanio’l, ett slags fint spanskt snus. —
Spa-niole’tt 1. Spanjole’tt = Spagnolett (se
d. o.).

Spanio’ler (av sp. espanol, spanjor), dets.
som spanska judar, utgöra huvudparten
av sefarderna (se d. o.).

Spaniolft, miner., en art falerts.

Spanjolett, se Spagnolett.

Spankule’ra (ombildning av spekulera), gå
och driva, slå dank.

Spann, äldre mått; för längd = 1 kvarter =
14,8 cm.; sädesmått = V2 tunna = 73,5 1.

Spannland, ytmått för jord i Dalarna =
25,39 ar.

Spanoli’t, miner., kvicksilverfahlerz.

Spanska fiolen 1. Spanska felan,
straffredskap i form av en stor fiol, försedd med
hål, vari brottslingens huvud och händer
instuckos.

Spanska flugor, se Cantharides. —
Spansk-flugtinktur, se Tinctura cantharidum.

Spansk alm, bot., se Baria.

Spanska ryttare 1. Frisiska ryttare, befästn.,
med spetsiga pålar genomträdda bjälkar,
förr brukade som hinder mot stormning.

Spanska sjukan, med., en svår form av
influensa (se d. o.).

Spanska stöveln, tortyrredskap, bestående
av taggförsedda, halvcylindriska plattor
för hoppressning av benet med åtföljande
intensiv smärta.

Spanskgröna, kem., basiskt kopparacetat.
Brukas till beredning av färger samt vid
färgning, tygtryckning m. m.

Spansk grönhonung, se Oxymel.

Spansk humle, bot., se Origanum.

Spansk krage, med., dets. som Phimosis (se
d. o.).

Spansk krita 1. Spansk jord, wÄner., är en lös
tälj stensart, som användes till
skräddar-krita.

Spansk mossa 1. Spanish moss, se Tillandsia.

Spansk peppar, se Fruetus capsici.

Spanskt brunt, dets. som Umbra.

Spanskt gult, dets. som Auripigment.

Spanskt rör, se Rotting.

Spanskt rött, dets. som Kartamin.

Spanskt svart, färgämne, berett ur kolat
korkavfalL

Spanskt vitt, dets. som vismutvitt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free