- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1242

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Spatsera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1242

Spatsera—Speculum

Spatse’ra (av lat. spatia’ri, gå omkring), gå
ut och gå, promenera, lustvandra.

Spätt {ty. Spat, urspr. kramp), veter.,
kronisk inflammation i glidlederna hos häst.

— Spattknöl, benavsättning på hasens
insida hos hästar, som lida av spätt. —
Skakelspatt, Oxspatt, Kospatt,
nybildningar av ben på hasens utsida. —■
Har-spatt, utbuktning av hasens bakre
förstärkningsband på grund av
överansträngning. — Blodspatt, åderbråck i spattådern.

Spave’nto, se Capitano.

Spco = Sporco (se d. o.).

S. (P.) D., förk. för lat. SaWtem
(plu’-Timam) dicit, många hälsningar.

Speaker, eng. (Z. spi’kör), talare, talman i
engelska parlamentets underhus.

Spec., i recept förk. för species (se d. o.).

Specerier (fr. épicerie, av lat. spe’cies, art),
kryddor, kryddvaror (även socker,
honung, te, kaffe m. m.). — Specerihandel,
handel med dylika varor,
kryddkramhan-deL —■ Specerihandlare,
kryddkramhand-lare.

Specia’1, Speciali^st, Specialite’t, Spe’cie
m. fl., se under följ. ord.

Spe’ci€s, lat., slag, art, underavdelning av
genus (se d. o.h med., kryddblandning,
röksats; även = Specie (se nedan). —
Species fa’cti, se under Factum. —
Qua’t-tuor species, eg. fyra slag; mat., de fyra
räknesätten (addition, subtraktion,
multiplikation och division) i hela tal. —
Spe’-cie, Species 1. Specieriksdaler, först 1
riksdaler i silver; senare 4 rdr rmt i silver. Se
även följ. ord. —■ Speciedaler 1. Specie, i
Norge och Danmark till 1873 huvudmyntet
i silver. — In specie, i synnerhet, särskilt;
även: i klingande mynt, kontant. — Sub
utra’que specie, under båda gestalterna;
med både bröd och vin (i nattvarden). —
Specia’l L Specie’ll, särskild, synnerlig;
som avser något visst. — Special delivery,
eng. (1. spe’sjöl deli’vöri), postt.,
expressbefordran. — Specialfullmakt, fullmakt
för en enda angelägenhet. — Specialkarta,
karta, som framställer ett enda landskap,
en enda stad o. s. v. ) ( G e n e r a 1 k a r t a.

— Specialskola, fackskola. —
Specialvapen, krigsh., artilleri, kavalleri,
ingenjörs-, luft- och trängtrupper. — Specia’lia,
även Specialio’ra, pl., de närmare
omständigheterna, detaljerna. — Specialise’ra,
beteckna, bestämma 1. framställa i
enskildheter. )( Generalisera; ägna sig åt
viss gren av något. — Speciali’ssima, pL,
de minsta 1. obetydligaste
omständigheterna. — Speciali’ssime, alldeles särskilt,
på det noggrannaste. — Speciali’st,
person, som ägnar sig åt någon detalj;
vetenskapsman, som till sitt huvudstudium valt
någon särskild gren av sin vetenskap. —
Specia’liter, i synnerhet, särskilt. —
Spe-cialite’t, särskild beskaffenhet, egenskap 1.
omständighet, särskildhet; något, som en

person särskilt ägnar sig åt och utmärker
sig i.

Specie^ll antropologi’, se Antropologi.

Spe’cies ad deco’ctum ligno’rum, lat., med.,
blodrenande dekokt, blodrenande kryddor,
beredes av lakritsrot, såpörtrot, enträd
och pockenholz. — S. ad fome’ntum
resol-ve’ntes, fördelande kryddor, en blandning
av humlekottar, krusmynta och
malörtstoppar. — S. ad infu’sum ama’rum,
kryddor till besk infusion. Böckers te,
beredes av stjärnanis, kvassia och
kard-benediktblad. —• S. a. i. pectora’le,
bröstkryddor, bröstte, beredes av stjärnanis,
kungsljusblommor, altearot, isop och
spansk körvel. — S. ama’ræ Hjærne’ri,
Hjämes beska kryddor (se d. o.). —• S.
emollie’ntes, uppmjukande kryddor. —
S. laxantes St. Germain, S:t Germains
avförande kryddor, bestå av sennablad,
fläderblommor, fänkål, anis och cremor
tar-tari. — S. pro vapo’ribus chlo’ri, röksats
för utvecklande av klorgas, beredes av
pulveriserad brunsten och rå saltsyra. —
S. resolve’ntes, fördelande medel.

Specifice’ra (fr. spécifier, av lat. specialis,
särskild, och fa’cere, göra), omständligt 1.
i detalj uppteckna, uppräkna 1. bestämma.
— Specfficum, med., ett egendomligt,
säkert och ändamålsenligt läkemedel för en
bestämd sjukdom. — Specifi’k (fr.
spéci-fique), särskilt tillhörig 1. tjänlig;
egendomlig, egentlig. — S. laddning, fys.,
förhållandet mellan en partikels elektriska
laddning och dess massa. — S. vikt, fys.^
egentlig vikt. — Specifikt värme,
egentligt värme. — Specifik volym, fys.,
förhållandet mellan en kropps volym och
massa. — Specifikatio’n, omständlig
förteckning 1. uppräkning.

Spe’cimen, pl. Speci’mina, lat., prov,
provstycke. — Specimine’ra, avlägga prov,
bevisa sin kompetens (genom skrifter 1. d.).

Specio’sus, lat., hot., skön.

Speciö’s (fr. spécieux, av lat. specio’sus,
ansenlig), skenfager; skenbar, sannolik.

Specksten = Steatit (se d. o.).

Specta’bilis, lat., bot., ståtlig.

Spectator, eng. (1. -tä’), åskådare,
betraktare; namn på en av den engelske
författaren Joseph Addison i början av 1700-t.
utg. tidskrift.

Specta’tum ve’niunt; veniunt specte’ntur ut
ipsæ, lat. "(kvinnorna) komma för att se;
de komma att själva bli sedda."
Hexameter ur "Ars amandi" av Ovidius.

Spe’ctrum, pl. Spe’ctra, lat. (av spe’cere, se
skåda; fr. spectre), syn, uppenbarelse,
spöke; inbillning. Se även Spektrum. —
Spe’ctra oculo’rum, synvillor.

Specula’ria, hot., växtsläkte av fam.
Campa-nula’ceæ. — S. spe’culum, sydeuropeiskt
åkerogräs, odlas i ett flertal varianter som
prydnadsväxt.

Spe’culum, lat., spegel; kirurg., instrument.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free