- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1244

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sperling ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1244

Sperling—Sphagni

Spe’rling, ty., sparv. Brukas i Tyskland som
tillnamn, hos oss som dopnamn.

Spe’rma, gr, {lat. se’men), säd; anat., säd,
sädesvätska. — Spermace’ti, kem.,
val-rav, ett vid ljusfabrikationen brukat,
fett-liknande ämne, som i flytande form
förekommer i huvudet av spermacetivalen (se
Kaskeloter). — Spermagoni’ 1.
Spermo-goni’, alstring av sädesvätska. —
Sperma-krasi’ (av gr. a priv., se d. o., och
kera’n-nymi, blanda), med., dålig beskaffenhet
1. blandning av sädesvätskan. —
Spcrma-takrati’, sädesflytning, oförmåga att
bibehålla sädesvätskan. — Spermatenergi’,
sädeskraftighet, sädesfullhet. —
Sperman-tias, en frörik frukt. — Spermati’der,
omogna, hankönsceller. — Sperma’tier,
hot., icke självrörliga hankönsceller hos
vissa kryptogamer. — Sperma’tisk,
innehållande 1. alstrande sädesvätska. —
Spermatiska kärl, sädeskärl. —
Spermato-bla’ster, zooL, kallas hankönscellerna i ett
visst stadium av mognad. —
Spermato-ce’le, blåsbildning vid testikeln. —
Sperma-tocho’rda, sädessträngen. —
Spermato-cy’stis, liten sädesblåsa. —
Spermato’ftho-ra, fördärvad sädesvätska. —
Sperma-tofy’ter (av gr. fyto’n, växt), dets. som
fanerogamer (se d. o.). —
Spermatogo’-nier (av gr. go’nos, alstring),
ursädes-celler. — Spermatokle’mma, omärklig
sädesflytning. —■ Spermatologi’ (av gr.
lo’gos, lära), läran om sädesvätskan. —
Spermatopi’ (av gr. pa’thos, lidande), fel
i sädeskärl en och därav härflytande
sjukdom. — Spermatopo’ia, pl., läkemedel, som
alstra sädesvätska. — Spermatorre’ (av
gr. re’in, flyta), sädesflytning. —
Sperma-to’schesis, sädesvätskans kvarhållande. —
Spermatozemi’, sädesförlust. —
Spermo-li’ter (av gr. Wthos, sten), grusbildningar
i sädeskärlen.

Spermatozo’er 1. Spermatozoi’der (av gr.
spe’rma, säd, och zo’on, djur), hot.,
sädes-kroppar, kryptogamernas hanceller; anat.,
sädesdjur, i mannens 1. hanens säd
förekommande cellkroppar, vilka åstadkomma
befruktningen.

Spe’rmier, dets. som Spermatozoer (se d. o.).

Spermi’n, kem., en organisk bas framställd
ur testiklar.

Spermiogene’s (av gr. ge’nesis, uppkomst),
urkönscellernas omvandling till mogna
könsceller.

Spermoi’des, hot., frölik.

Spermoli’ter, se under Sperma.

Spermolo’g (av gr. spermolo’gos, eg. den,
som upplockar frökorn), snyltgäst;
upp-tågsmakare; pratmakare. — Spermologi’,
snyltande; pratsjuka.

Spero’n, gr. {lat. ro’strum), sjöv., i förstäven
av skepp anbragta järnskodda spetsar. —
Speronad 1. Spero’nare, sjöv., ett mindre
fartyg med flat botten och utan däck.

Spes, lat., hopp, förhoppning; rom. myt..

hoppets gudinna. — S. succede’ndi, hopp
att bliva efterträdare (särskilt i ett
ämbete). — S. va’na, fåfängt, bedrägligt
hopp. — In spe, i hoppet, i framtiden,
blivande. — Inter spem et me’tum, mellan
hopp och fruktan.

Spe’ser {ital. spese, av lat. expe’nsæ), pL,
handelst., omkostnader, utgifter.

Spessarti’n, miner., hyacint- till brunröda
mangangranater (från berget Spessart).

Spets, mat., punkt på en kurva, där två
grenar sammanträffa från samma håll och
med gemensam tangent; zooL, en hundras.

Spetsborgare, se Spiessbilrger.

Spetsbov {ty. Spitzbuhe, urspr. marodör,
möjligen av äldre Spiesshuhe,
spjutbärare), skurk. Jfr Spiesshürger.

Spetsbågsstil, se Gotik.

Spetsen 1. Spetshunden, en hundras med
spetsig nos och upprättstående öron.

Spetsflöjt, tonk., orgelstämma med uppåt
avsmalnande tennpipor och mild klang.

Spetsglans = Antimonglans (se d. o.).

Spetsgrodblad, hot., se Plantago.

Spetsgård (av fornsv. spetz, pik), den av
vaktmanskap inneslutna och av dettas
vida synliga spjutspetsar begränsade
av-rättsplatsen.

Spetshagtorn, hot., se Cratægus.

Spetskatarr, med., en oftast tuberkulös
infektion i lungspetsarna.

Spetskli 1. Spetsmjöl, avfall från kornens
hårbesatta spetsar. Avskiljes före den eg.
målningen. Användes i fodermjöl.

Spettkaka, kokk., skånsk kaka av ägg och
socker i form av en pyramid. Bakas på
träspett, som vridas framför Öppen eld.

Spetälska (förvrängning av hospitalssjuka),
se Lepra.

Spex (av lat. specta’culum, skådespel),
beteckning för ett slags parodisk
amatördramatik, som särskilt odlats i
studentkretsar. — Spexartad, parodisk,
uppsluppen.

Sphacela’ta, hot., brunsvedd.

Sphace’lia se’getum, hot., ett
utvecklingsstadium hos mjöldrygesvampen,
Cla’vi-ceps purpu’rea. Jfr Secale cornutum. —
Sphaceli’nsyra, Sphacelotoxi’n, det
verksamma ämnet i mjöldryga.

Spha’celus {gr. sfa’kelos), med., brand,
kallbrand, nekros.

Sphære’lla, hot., ett släkte grönalger. —
S. mva’lis, rödsnöalg, förorsakar s. k.
blödande snö. — S. pluvia’lis, förorsakar s. k.
blodregn.

Sphæ’ricus, hot, klotrund. — Sphæroca’rpa,
hot., med runda frukter. —
Spheroce’pha-lus, hot., rundhuvad. — Sphæroi’des, hot.,
klotformig.

Sphæroco’ccus lichenoi’des, hot., se
Agar-agar.

Sphærothe’ca, hot., se Krushärsmjöldagg.

Sphagni, hot., bland Spha’gnum. —
Sphag-ni’cola, hot., på Sphagnum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free