Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Spindelblomster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1246
Spindelblomster—Spiritus
Spindelblomster, hot.j se Listera,
Spindeldjur, Spindlar, zooL, en klass leddjur,
Arachnoi’dea.
Spindelört, hot.^ se Thesmm.
Spine’ll, miner., ett av magnesia och
aluminium bestående mineral, varav många
varieteter givas. Den ädla spinellen, som
fås från vissa delar av Asien, Australien
och Europa, har rubinröd färg och
skattas högt som ädelsten. —■ Spinella’n, en
svartbrun stenart, besläktad med
lazur-sten. — Spinelli’n~ Titanit (se d. o.).
Spine’tt {ital. spinetta, av lat. spi’na, tagg),
tonk., ett slags klavecin (se d. o.).
Spi’nifex, bot., flygsandsbindande grässläkte
i Australien och Asien.
Spi’nnaker, sjöv., å en sportsegelbåt brukat
stort, trekantigt reservsegel.
Spinnegods, sjöv., gammalt tågvirke, som
användes till spånad.
Spino’sulus, bot., småtornig. — Spino’sus,
bot., tornig. — Spinulo’sum, bot, med små
tornar.
Spinozi’sm, det av den holländske filosofen
juden Spino’za (d. 1677) uppställda
filosofiska systemet, särskilt den däri
ingående pantheistiska läran, att Gud och
världen äro ett. — Spinozi’st, anhängare av
spinozismen.
Spinteroskop (Z. -skåp, av gr. spinthe’r,
gnista, och skope’in, se), fys., instrument
för observation av scintillationer (se d. o.).
Spintise’ra {ty. spintisieren), fundera,
grubbla.
Spio’n (ital. spione, fr. espion, eng. spy),
spejare, fientlig kunskapare. — Spione’ra,
kunskapa, utspeja. — Spionage (Z. -na’sj)
1. Spioneri’ (fr. espionnage), utspejande,
kunskap ande.
Spir., med., på recept förk. för Spiritus (se
d. o.).
Spira, bot., se Pedicularis.
Spira, skogsh., rundhult av gran, 6 tum i
topp, 15 tum på mitten, 36—80 fot långt.
Användes till master, ställningsvirKe
m. m.
Spira’bel, lat. (av spiraWe, andas), som kan
inandas. —• Spirabilite’t, egenskapen att
kunna inandas.
Spira’culum, pl. Spira’cula (av lat. spira’re,
andas), zooL, andhål (hos insekter).
Spiræ’a, bot., växtsläkte, tillhörande fam.
Rosa’ceæ, underfam. Sentico’seæ. En
mångfald arter av detta tämligen
storväxta släkte av buskar och ettåriga
halvbuskar äro praktfulla prydnadsväxter. —
S. aru’ncus (mell. och s. Europa) och S.
astilboi’des (Amerika), ha ormbunkslika
blad och stora, vita blomspiror (syn.
Aru’ncus silve’stris och A. astilboi’des).—
S. chamædryfo’lia, kvastspirea, odlad
buske med vita blommor i kvast. — S.
fili-pe’ndula, syn. Filipendula hexapetala (se
d. o.). — S. loba’ta (n. Amerika) och
S. palma’ta (Japan), ha rödaktiga blom-
mor. — S. salicifo’lia, häckspirea, odlad
buske med röda blommor i tät klase. —
S. ulma’ria (syn. Filipendula ulmaria),
älggräs, allmän, starkt luktande
halvbuske, av vilken några varieteter odlas.
Spiræ’a-essens, framställes av den hos oss
vilt växande arten S. ulma’ria.
Spira’1 (av lat. spüra, kringla, ring),
skruv-1. snäckformigt vriden; kroklinje, som
vindar sig i ett oändligt antal gånger
kring en fast punkt; skruv- 1. snäcklinje.
— Spiralfjäder, spiralformig urfjäder. —
Spiralnebulosa, astr., spiralformig
töckenstjärna. Jfr Nebulösa.
Spira’lis, bot., spiralformig.
Spira’nter (av lat. spira’re, andas), se
Fri-kativor.
Spira’to, ital., handelst., förliden månad 1.
förlidet år.
Spire’aolja, med., en eterisk olja med stark
halt av metylsalicylat i blommorna av
släktet Spiræa (se d. o.).
Spiri’dion, mansnamn (av gr. spei’rein, så),
såningsman.
Spi’rifersandsten, geol., devonisk bergart,
innehållande det fossila brachiopodsläktet
Spirifer.
Spirilla’ceæ, Spiri’ller, Spiri’llum, se
Bakterier.
Spiriti’sm, Spiriti’st, Spiriti’stisk, se under
Spiritus.
Spirito’so, se Spirituoso.
Spiritua’ler, Spirituali’sm, Spirituell,
Spiri-tuo’sa m. fl., se under Spiritus.
Spirituo’so 1. Spirito’so, ital., tonk., själfullt,
eldigt, livligt.
Spi’ritus, lat., ande, kraft; farm., sprit (se
d. o.); språkv., h-ljudet i grekiskan (se
Spiritus asper och S, lenis). — S.
anima’-les, livsandarna. —■ S. a’sper, skarpt h-ljud
i grekiskan. —■ S» familia’ris, skyddsande,
tjänstvillig ande; hustomte. — S. le’nis,
lent h-ljud i grekiskan. — S. re’ctor, den
livgivande anden 1. kraften, själen i ett
företag. — S. sa^nctus, den Heliga ande.
—• Spiriti’sm, tron att de avlidnas andar
kunna genom medier (se Medium)
uppenbara sig för 1. meddela sig med människor.
Kallas i England spiritualism. —
Spiri-ti’st, anhängare av spiritismen. —
Spiri-ti’stisk, som angår spiritismen. —
Spiri-tua’ler, eg. de andliga; franciskanordens
strängare parti; även namn på de
pan-teistisk-antinomis tiska libertinerna (se
d. o.). — Spirituali’sm, fil., idealism.
)( Materialism; även åsikten att
människosjälen är ett absolut andligt,
immateriellt och av kroppen fullständigt
oberoende väsen. Jfr Spiritism (här ovan).
Spirituali’st, anhängare av
spiritualis-men. —• Spiritualite’t, kvickhet och
sinnrikhet i förening. — Spiritue’ll, på samma
gång kvick och sinnrik. — Spirituo’sa,
berusande, alkoholhaltiga drycker, rusdryc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
