Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Spiritus æthereus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spiritus æthereus—Spletialgi
1247
ker. — Spirituö’s, som innehåller mycket
sprit, spritstark, sprithaltig.
Spi’ritus æthe’reus, farm., Holfmanns
droppar. — S. ammoniaca’tus anisa’tus, en
lösning av anisolja i koncentrerad sprit,
försatt med ammoniak. Nyttjas vid
bröståkommor. — S. camphora^tus,
kamfer-sprit, en lösning av kamfer i utspädd
sprit. — S. cochlea’riæ, skedörtsprit,
bere-des av färsk, skuren skedört och franskt
brännvin. Användes på blödande tandkött.
— S. concentrati’ssimus, vinalkohol, fullt
vattenfri sprit. — S. concentra’tus,
koncentrerad sprit. — S. corniis cervi
recti-fica’tus, hjorthornssprit. — S. c. c.
succi-na’tus, Prinsens droppar. — S. cru’dus,
råsprit. — S. dilii’tus, utspädd sprit. —
S. formica’rum, myrsprit, sprit och
myrsyra, till hudretande ingnidning. — S.
fuma’lis, röksprit; avger vid antändning
välluktande ångor (bensoe, virak, myrra
o. s. v.). — S. fu’mans, tennklorid. —
S. lava’ndulæ, lavendelsprit> beredes av
lavendel och utspädd sprit. — S. meli’ssæ,
melissprit. — S. me’iithæ piperi’tæ,
pepparmynts dropp ar. — S. mindere’ri,
ammo-niumlösning. — S. muria’ties æthe’rus,
utspädd kloreter. — S. my’rciæ a’cris,
boyrom. — S. ni’tri, salpetersyra. — S. n.
du’lcis = j^ther nitrosus spirituosus (se
d. o.). — S. odora’tus, eau de Cologne. —
S. ordina’rius, brännvin. — S. ory’zæ,
arrak. — S. pyroligno’sus 1. pyroxy’licus,
träsprit. —■ S. sa’cchari, rom. — S.
ros-marfni, rosmarinsprit, beredes av
rosmarinblad och utspädd sprit. — S. r.
com-po’situs, sammansatt rosmarinsprit,
beredes av rölleketoppar, timjan,
rosmarinblad och utspädd sprit. Brukas på
lindrigare kontusioner. — S. sa’lis, saltsyra.
— S. sapona’tus, såpsprit. — S. s. cum
ca’mphora, såpsprit med kamfer. — S.
sa-po’ms kalini, kalitvålsprit. — S. sina’pis,
senapssprit, beredes av senapsolja och
stark sprit. Begagnas i st. f. senaps deg
samt 1 blandning med kamfersprit och
rosmarinsprit vid reumatiska åkommor. —
S. sulfu’rico æthe’rus, HofFmanns droppar.
— S. te’nuis 1. S. frume’nti, brännvin. —
S. terebinthina’tus terpentinolja. — S.
vi’iii vinsprit. — S. v. absolu’tus =
Spiritus concentratissimus (se ovan). — S. v.
ga’llicus, franskt brännvin, konjak. —
S. vitrio’li, utspädd svavelsyra.
Spirituö’s, se under Spiritus,
Spirkål, trädg.y vårskott av övervintrade
kålstockar.
Spirochæ’te (av gr. spe’ira, vindling, och
cha’ite, hår), trådformiga, kring
längdaxeln spiralvridna mikroorganismer.
Spirochæ’te pa’llidus, med., syfilisbakterien.
Spirochæto’ser, med., sjukdomar av
spiro-cheter.
Spirochæto’sis iktero’hæmora’gica, se
Weil-ska sjukdomen,
Zl. — Ekbohrn, 100,000 främmande ord. II.
Spirode’la, hot., strandmat, svenskt
växtsläkte tillhörande fam. Lemna’ceæ.
Spirome’ter (av lat. spira’re, andas, och gr,
metron, mått), andedräktsmätare, appa-
’ rat för att mäta mängden av in- och
ut-andad luft. — Spirometri’,
andedräktsmätning.
Spirone’ma, Splroso’ma, se Spirochæte,
Spirosa’1, farm., salicylsyremonoglykolester,
användes till ingnidning mot reumatism.
Spis, boktr., avtryck av uppskjutande
utslut-ning i en text.
Spiskummin, se Cuminum.
Spjutand, zool., dets. som stjärtand.
Spjutmålla, bot., se Atriplex.
Spjutrockor, zool., en ordning rockor. En art,
Try’gon pastine’ca, stundom i Kattegatt.
Spjutsporre, bot., se Linaria.
Spjälkning 1. Spaltning, kem., uppdelning av
sammansatta ämnen i enklare.
Splanchn€mfra’xis, gr. (av spla’nchnon,
inälvor, och e’mfraxis, kärlförstoppning),
med., förstoppning i
inälvorna.—Splanch-neury’sma, sjuklig utvidgning av
inälvorna. —■ Spla’nchnica, pL, läkemedel mot
sjukdomar i inälvorna. — Spla’nchnisk,
vidkommande inälvorna. —
Splanch-noftha’rsis 1. Splanchno’fthora, röta i
inälvorna. — Splanchnolithfasis,
stenbild-ning i inälvorna. — Splanchnologi’ (av gr.
lo’gos, lära), läran om inälvorna. —
Splanchno’lysis, förslappning i inälvorna.
— Splanchnopati’ (av gr, pa’thos, lidande),
inälvslidande. — Splanchnopa’tisk, som
har avseende på inälvslidande. —
Splanch-nopto’sis, bukvävens slapphet vid
häng-buk. — Splanchnoskopi’ (av gr. skope’in,
se), undersökning av inälvorna. —
Splanchnotomi’ (av gr. te’mnein, skära),
dissektion av inälvorna.
Spleen, eng. {1. splin; av gr, och lat, splen,^
mjälte), mjältsjuka, svårmod, hypokondri
(se d. o.).
Splen, lat., anat., mjälten.
Splenalgi’ (av gr. splen, mjälte, och a’Ig os,
smärta), med., mjältlidande. —
Splena’1-gisk, mjältsjuk. — SpIenelko’sis, bulnad
i mjälten. — Splenemfra^xis (av gr.
e’m-fraxis, kärlförstoppning),
mjältförstopp-ning. — Splene’tica 1. Sple’iiica, pL,
läkemedel för mjältsjukdomar. —
Splene’ti-ker, mjältsjuk person. — Splene’tisk,
vresig, tunpint, svårmodig. — Splenfkterus,
av mjältlidande framkallad gulsot. —
Spleni’tis, mjältinflammation. —
Spleno-ce’le, mjältbråck. — Splenocy’ter,
enkär-nika blodkroppar. — Splenografi’ (av gr.
grajein, skriva), beskrivning över
mjältens sjukdomar. — Splenologi’ (av gr,
logos, lära), läran om mjälten. —
Spleno-megali’, mjältförstoring. —
Splenomega-li’a tro’pica, kala-azar, en
infektionssjukdom i Kina, Indien och flerstädes. —
SpIeno’ncus, mjältsvulst. — SpIenopto’s,
vandrande mjälte. —• Splenorragi’ (av gr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
