- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1250

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sprutgurka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1250

Sprutgurka—Squatter

Sprutgurka, hot,, se Echallium.

Språkband, konsth., i medeltida konst
bandslingor med till figuren hörande
bibelspråk.

Språkbom, skogsh., bom av flathuggna
stockar, hopfogade med tvärslåar, ’’språkar",
för timrets ledning i flottled.

Språkfilosofi’, vetenskapen om det
mänskliga språkets förutsättningar, väsen och
liv.

Språkgeografi, vetenskapen om språkens
geografiska utbredning.

Språkhistoria, vetenskapen om språkens
företeelser i deras historiska sammanhang,
särskilt deras uppkomst och utveckling.

Språkljud, varje enskilt ljud, som ingår
såsom element i mänskligt språk.

Språkmelodi’, den melodi, som framträder
i levande tal.

Språkpaleontologi’, vetenskapen om
urspråket som medel till kunskap om vår äldsta
kulturståndpunkt.

Språkpatologi’, läran om abnorma
företeelser inom språket.

Språkpsykologi’, dets. som språkfilosofi.

Språkrensning, utmönstrande av låneord ur
ett språk.

Språkrör, talrör. I överförd bemärkelse
person, tidning 1. d., som framför en annans
åsikter.

Språkö, mindre område, vars inbyggare tala
ett annat språk än omgivningens.

Språngning, gammal benämning på en art
spetsarbete.

Språngsegel, räddningsredskap vid
eldsvådor, bestående av ett utspänt segel för
mottagande av från större höjd hoppande
människor.

Spränggelati’n 1. Spränggummi, /cem., ett
sprängämne, som består av med
nitro-cellulosa gelatinerad glycerin.

Spränggranat, krigsk., brisansgranat för
splitterverkan.

Sprängkandidat, även kallad lergök,
kandidat, som framföres vid ett val för att
splittra motståndarnas röstning. —
Spränglista, vallista, som framför en
sprängkandidat.

Sprängkol, av kolpulver, dragant och
ben-soeharts framställda stift, som antända
användas till delning av glasskivor o. d.

Spr ängolja = Nitr o glycerin (se d. o.).

Sprängört, bot., se Cicuta.

Sprödarv, hot., se Stellaria.

Sprödglimmer, geol, en grupp
glimmerlik-nande mineral.

Spröjs {ty. Spreize, stötta), det tunna
ramverk av trä, sten 1. metall, som förenar
smårutorna i ett fönster.

Spu’ma, lat., skum. — Spu’meus, hot., lik
skum. — Spumo’sus, bot., skummig. —
Spumö’s, skuggande.

Spunning (av holl. sponning, fals, fog),
skeppsb., trekantigt urtagen ränna i trä-

fartygs stävar och köl för inpassning och
fästande av bordläggningsplankorna.

Spunt, Spuntning (ty. Spund), skeppsb.,
skeppsbyggeriets ordformer för spånt och
spåntning (se d. o.).

Spu’rius, lat., utom äktenskapet fött barn.
—• Spu’risk, oäkta, falsk.

Spurt, eng. (1. spört), sportt, kort, plötslig
ökning av farten vid en hastighetstävlan.
—• Spurta, hugga i, företa en spurt. —
Slutspurt, spurt vid upplopp till målet.
Jfr Finish.

Spu’ta, Sputatio’n, se under följ. ord.

Spu’tum, pl. Spu’ta, lat., med., utspottat,
stundom upphostat sekret. — S. co’ctum,
tunnflytande, slemmig upphostning. —
S. cru’dum, segt slemmig upphostning. —
S. crue’ntum, blodspottning. — S.
numu-la’tum, bildar myntformiga klumpar. —
S. rubigino’sum, rostfärgad upphostning
vid akut lunginflammation. — Sputatio’n,
uppspottning.

Spy’dig, bitande, kvick och elak.

Spygatt, sjöv., avloppsrör, som bortleda
vatten från däcket.

Spymänniskan (1. spi-), arkeol., fossilt fynd
av människa vid orten Spy i Belgien
(1885).

Spång, jaktt., den längsgående, upphöjda
skenan mellan piporna på en dubbelbössa.

Spånt, Spont (ty. Spund), längsgående
förbindelse mellan bräder 1. plank för
ernående av större täthet och fasthet.

Spåtistel, hot., se Carlina.

Späcksten, Steati’t, miner., är en tät talkart,
som lätt kan bearbetas.

Spännbuckla, arkeol., stort kupigt smycke
från vikingatiden.

Spännkåda, se Tuggkåda.

Späns, se Spens.

Spärrad stil, boktr., stil, där bokstäverna
skiljas genom spatier (se Spatiiim).

Sq., se Seqii.

S. q., på recept förk. för lat. sujfi’cens
qiia’n-titas, tillräcklig mängd.

sqq., förk. för lat. seque’ntes, följande.

Squalus aca’nthias (syn. Aca’nthias
vulga’-ris), zooL, pigghaj, nordatlantisk hajart
av fam. Spina’cidæ.

Squa’ma, lat., fjäll. — S. fronta’lis,
pannbenet.

Squama’ria, Squamo’sus, hot., fjällklädd,
fjällig. — Squamulo’sus, småfjällig;
fjällande.

Squama’ta, zool., fjällreptilier.

Squamipe’nnes, zool., fjällfeniga fiskar

Square, eng. (1. skoä’r), fyrkant, kvadrat;
öppen, ofta planterad plats i en stad. —
S. mile (1. -majl), engelsk kvadratmil =
ungefär 2,5 kvkm.

Squarro’sus, hot., utspärrad.

Squata’rola, zool., se Kustpiparen.

Squatter, pl. Squatters, eng. (1. skoå’ttör,
skoå’ttörs; av squat, slå sig ned), i v.
delen av Nordamerika nybyggare, vilken,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free