- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1251

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Squaw ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Squaw—Stadiop.

1251

utan att vara därtill berättigad, slår sig
ner på ett stycke jord, särskilt ouppodlad
statsegendom; i Australien person, som
arrenderar obebyggd stats jord och där
idkar fåravel.
Squaw, pl. Squaws, eng, (1. skoà’, skoå’s),

försvenskat Skvav, gift indiankvinna.
Squire, eng. (1. skoä’jr; förk. av esquire, se

d. o.), lantjunkare.
Sr., kem,, atomtecken för Strontium.
Sr., förk. för fr, Sieur (se d. o.).
s:r, förk. för lat, senior (se d. o.).
S:r, på recept förk. för lat, Signe’tur, bör

betecknas (på etiketten).
S. r., förk. för lat, salva ratificatio^ne, med
förbehåll för stadfästelse; förk. för lat,
sub rubrica, under rubriken.
S. R., förk. för lat, Sena’tus Eoma’nus,
romerska senaten.
Sravak = Djaina (se d. o.).
Sri = Lakshmi (se d. o.).
S. R. I., förk. för lat, Sa’nctum Roma’num

Imperi’um, det heliga romerska riket.
S roma’num, lat,, romerskt s; anat,,
s-tarmen, den S-formiga krökningen av
grovtarmen.

S. S., förk. för lat. Sa’era scriptu’ra, den
heliga skrift; för lat, Sua Sa’nctitas, hans
helighet; för lat, Scripto’res, författare,
s. s., förk. för ital, senza sordino (se d. o.).
SS, se SA,

S/S, förk. för eng, steamship, ångfartyg.
S. S. N., på recept förk. för lat, Signe’tur
Suo No’mine, signeras med innehållets
namn.

s. st., på recept förk. för lat, sine stipi’tibus,

utan stjälkar,
s. str., förk. fÖr lat, se’nsu strictu (se d. o.).
S. S. U. H., förk. för Sveriges studerande

ungdoms helnykterhetsförbund,
s. s. v., förk. för sydsydväst,
s. s. ö., förk. för sydsydöst.
St. 1. S:t, förk. för sankt (se d. o.),
st., förk. för eng, sterling (se d. o.).
S. T., förk. för lat, Salvo titulo, med
uteslutande av titeln,
s. t., förk. för ital, senza tempo (se d. o.).
Sta, förk. för ital, Santa, helig.
Staafflagarna {I, stav-), benämning på vissa
ändringar av strafflagen, som på initiativ
av ministären Staaff företogs 1906.
Straffet för deltagande i upplopp sänktes, men
höjdes för offentlig uppmaning till brott.
Stab, ty., äldre längdmått, dubbelaln.
Stab, schweizisk benämning på pariseraln.

Se Anne de Paris.
Stab, ty., krigsk., samtliga de vid en armé
anställda personer, som föra befäl över
häravdelningarna (till och med
regementen och bataljoner) samt deras biträdande
personal. Bland högre staber märkes
generalstaben (se d. o.). — Stabsadjutant,
vid generalstaben anställd kapten 1.
löjtnant. — Stabsofficer, regementsofficer. —
Stabstrumpetare, medlem av kavalleriets

och artilleriets äldsta trumpetargrad. —
Stabstrupp, vid stabs- 1. högkvarter
tjänstgörande trupp.

S. T. A. B., förk. för Svenska
tändsticks-aktiebolaget.

Sta’bat ma’ter 1. Stabat mäter doloro’sa, lat.,
modern 1. den smärtfyllda modern stod
(d. v. s. Jesu moder stod vid korset);
begynnelseorden till en katolsk kyrkohymn
med musik av berömda tonkonstnärer;
konstt., en målning, som framställer
Jungfru Maria vid Kristi kors.

Stabbfot, underlag för staplarna i en
brädgård. — Stabbläggare, arbetare, som
staplar virket i en brädgård.

Stabbur, no., fatbur. Jfr Stabvr,

Sta’bel 1. Stabi’l (lat, sta’bilis), stadig,
stadigvarande, varaktig, beståndande. —
Stabilie’ra 1. Stabilite’ra, befästa,
fastställa, stadfästa. — Stabilisa’tor,
gyro-skop 1. annan anordning för att göra en
kroüDS jämviktsläge mera stabilt. —
Stabilise’ra, stadga, säkra, befästa. —
Stabilite’t, stadighet, varaktighet,
bestånd.

Stabilft, elektriskt isoleringsmedel, som
innehåller asbest.

Sta’bsad3utant, Stabsofficer m. fl., se under
Stab,

Stabur (förk. av stolpabur), nord. fornk.,
en på stolpar uppförd mindre
träbygg-ning, där livsförnödenheter förvarades.

Stacc., förk. för staccato.

Stacca’to, ital., 1. Stacka’to, tonk., avstött,
med stötningar (betecknar, att tonerna
skola höras var för sig och ej glida över i
varandra). — Stackate’ra, utföra i
staccato.

Stachy’deæ, bot., underfamilj av fam.
La-hia’tæ.

Stachyofdeæ, bot., underavdelning av fam.
Labia’tæ.

Stachyota’xus, paleont., ett barrträdssläkte
i Skånes rätiska avdelningar.

Stachys, bot., syska, växtsläkte av fam.
Labia’tæ. — S. arve’nsis, åkersyska. —
S. lana’ta, odlad prydnadsväxt från s.ö.
Europa. — S, officina’lis, humlesuga. —
S. palu’stris, knölsyska. — S. silva’ticus,
stinksyska. — S. tuberi’fera, från Kina,
odlas för sina ätliga rotknölar. — S.
Sie-bo’ldii 1. tubi’fera, odlas allmänt i Japan
och på senare tid även i Sverige för sina
ätliga rötter, korogi (chorogi), "kinesiska
jordärtskockor".

Stacka’to, se Staccato.

Stackes operation, med., radikaloperation av
mellanörat.

Stadens stenar, jur,, att bära "stadens
stenar" var ett gammalt skamstraff för ogift
kvinna, som lägrats av gift man.

Stadion (lat. sta’dium), ett antikt längdmått
(det romerska motsvarade 185 m., det
grekiska 164 m., det romersk-grekiska 178
m.); senare kapplöpningsbana. Atens an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free