- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1252

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stadium ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1252

Stadium—Stampasfalt

tika stadion rekonstruerades för de första
moderna olympiska spelen 1896. Se även
Dromos,

Sta’dium, lat, sv. pl. Sta’dier, se föreg. ord;
numera utvecklingsskede, tidsavsnitt
under förloppet av en händelse 1. under ett
tillstånd; en saks ställning. — S.
incre-me’nti, med., feberns tillväxtperiod.

Stafe’tt (ital. estaffette), kurir, ilbud;
sportt.y trärulle, som brukas vid
stafett-löpning. — Stafettlöpning, sportt,
hastighetslöpning i lag, varvid de olika löparna
avlösa varandra. De medföra en stafett
från start till mål. Denna växlas mellan
löparna vid avlösningsställena.
Budkavlelöpning är stafettlöpning på längre
distanser. — Stafettväxling, se
Stafettlöpning.

Staffage, fr. (1. -a’sj), konstt., ensamma
figurer 1. grupper av människor och djur,
som skänka liv åt landskaps-1.
arkitekturtavlor; handelst., fat, kistor o. s. v. för
torra varor.

Staffan, se Stefan. — Staffansskede (av
fornsv. skedh, kapplöpning), kappridning
Stefanus’ dag (annandag jul). Ett utbrett
folkbruk.

Staffansfrö, farm., Se’mina staphisa’griæ,
fås av den i s. Europa växande
Delphi’-nium staphisa’gria, tillhörande fam.
Ra-nuncula’ceæ. Brukas att fördriva
parasiter.

Staffelgiebel, ty. (1. -gi’bel), trappgavel (se
d. o.).

Staffeltariff (av ty. Staffel, avsats), tariff
(se d. o.), varvid för en viss efterföljande
väglängd beräknas lägre avgift än för en
viss föregående sådan; zontariff.

Staffe’tt, se Stafett.

Staffli’ {ty. Staffelei, fr. chevalet), målark.,
målarställ, ställning av trä, varpå
målaren anbringar sin tavla under utförandet.

— Stafflibilder, på staffli utförda mindre
målningar. )( Väggmålningar.

Stafisagri’n, farm., se Delphinium.

Stafyloko’cker (av gr. stafyle’, druva), pl.,
hot., hopar av sinsemellan förenade
mikro-kocker (se d. o.). — Stafylo’m, med.,
druv-svulst, en utväxt på ögats hornhinna;
även utbuktning, förtunning och vissa
andra sjukliga förändringar av
hornhinnan. — StafyIomatö’s, behäftad med
sta-fylom. —■ StafyIo’ncus, tungspenens
uppsvullnande. — Stafylorafi’ 1.
Stafylopla-sti’k, operation, vidtagen för att bota
klyvning av gommen. — StafyIoto’m (av
gr. te’mnein, skära), instrument, varmed
insnitt i tungspenen och gomseglet göras.

— Stafylotomi’, tungspensoperation.

Stag, sjöv., tåg, som framifrån stötta

stänger och master. — Staga, medelst
stag stötta stänger och master. —
Stag-frek 1. Stags€gel, ett på stag löpande,
trekantigt segel. — Staglik, det "lik’’ på ett
stagsegel, som sitter närmast staget. —

Stagvis, i samma riktning 1. vinkel som
stagen. — Stagvända, vända genom vind.

Stagapa, sjöv., se Apa.

Stage-coach, eng. (1. städj-kåtj), postvagn,
omnibus.

Stagg, bot., se Nardus.

Stagiri’t, inv. i den macedoniska staden
Stagira, där den grekiske filosofen
Aristo-teles föddes; särskilt benämning på den
sistnämnde, ävensom på anhängare av
hans lära.

Staglik, sjöv., se under Stag.

Stagna’lis, bot, i pölar. — Stagni’na, bot,
på sumpiga ställen.

Stagnatio’n, Stagne’ra, se under följ. ord.

Sta’gnum, lat, stillastående vatten, som ej
har något avlopp. — Stagna’nt,
stillastående. — Stagnatio’n, stillastående,
stock-ning; med., blodstockning. — Stagne’ra,
stå stilla, vara stillastående.

Stagsegel, Stagvända, se under Stag.

Stake, eng. (1. stäk), spelt och sportt,
insats, vadsumma.

Stake’t {ty. Staket), omhägnad i form av
spjälverk.

Stalagmi’ter (av gr. stala’gma, droppe),
pl., geol., i kalkstensgrottor
förekommande droppsten, som uppstiger från golvet i
form av pelare 1. kullar.

Stalagmome’ter (av gr. stala’gma, droppe,
och metre’in, mått), fys., apparat för
droppräkning vid bestämmande av
vätskors ytspänning.

Stalakti’ter (av gr. stala’zein, droppa), pl.,
geol., i kalkstensgrottor förekommande

’ droppsten, som nedhänger från taket i
form av istappar. — Stalaktitvalv, byggn.,
droppstensvalv, en för den moriska stilen
egendomlig valvform, som gör intryck av
taket i en droppstensgrotta. —
Stalak-ti’tisk, droppstenslik, tappformig.

Stall, tonk., list, som uppbär strängarna i
ett piano; trästycke, över vilket
strängarna på ett stråkinstrument äro spända.

Stallare, medeltida hirdämbetsman, som
förestod konungens stall.

Stallört, bot, se Ononis.

Sta’ltisk {gr. staltiko’s, av ste’llein,
sammandraga), sammandragande, hämmande. —
Sta’ltica, pl., med., sammandragande
medel.

Stambu’1, se Istambul. —
Stambul-efe’ndi-ba’schi, i Konstantinopel högste domaren
i civila och kriminella mål.

Sta’men, pl. Sta’mina, lat, bot., ståndare (i
blommor); fig., benämning på de minsta
1. elementära delarna av en kropp.

Stamino’dier, bot., sterila, förkrympta
ståndare, ofta bladlikt utvecklade.

Stamkryptogamer, bot., ormbunkar och
mossor.

Stampa, sjöv., se Stampning.

Stampasfalt, tekn., gatubeläggning med
asfalt i större städer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free